Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturkrockar efter multinationella företagsförvärv påverkar det förvärvade företaget. En fallstudie har utförts på det förvärvade företaget. En ny obeprövad modell, “Culture End-State Framework” har använts för att undersöka kulturkrockar och vilka kulturintegrationer som har skett på företaget. Studiens resultat indikerar att främst två faktorer påverkar omfattningen av kulturkrockar vid ett företagsförvärv: kulturell distans och kulturintegration. Kulturell distans skapar möjligheten till kulturkrockar, men det är endast vid en hög kulturell integration som den kulturella distansen uppdagas och kulturkrockarna framträder. Studien stärker tidigare teori om att kulturkrockar kan skapa dysfunktionella effekter såsom en ökad osäkerhet bland de anställda och fler konflikter i den dagliga verksamheten. Studiens resultat visar vidare på att ju högre kulturell integration desto troligare att en hög kulturell distans mellan företagen i förvärvet kommer leda till kulturkrockar och dysfunktionella effekter. Vid en alltför hög kulturell distans kan det därför vara strategiskt att inte integrera företagens kulturer.

Scania grundades år 1891 och idag spänner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen består av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger på segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intäkter även under perioder av stagnation påmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvärvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort två försök till förvärv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde två försök till förvärv först år 1979 och sedan igen år 1999men hindrades då av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden. Det senaste förvärvsförsöket avScania kom från den tyska nyttofordonstillverkaren MAN år 2006 ochansågs fientligt då huvudägarna och styrelsen tydligt sagt nej till affären.Scania avböjde budet då företagets självständighet varit en centralframgångsfaktor. MAN:s ursprungliga bud låg på 442 kr/aktie, budet höjdessedan till 475 kr/aktie, Scania ansåg att budet borde ligga uppåt 670 kr/aktie.Eftersom Scania ansåg att MAN:s bud var för lågt, ställer vi oss frågan: Vadär Scaniaaktien värd? Utifrån problemformuleringen och observationer iempiriundersökningen görs en uppskattning av Scanias aktievärde.Rapporten avgränsar sig till en värdering av Scania där olikavärderingsmetoder har använts för att uppskatta ett aktievärde. Studienstillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär då den bygger på intervjuer viamail och telefon. Intervjuer har gjorts med sakkunniga som har erfarenhetinom områdena företagsanalys, företagsvärdering och företagsförvärv.De fördelar som Scania erhåller genom att bli förvärvade av MAN är denledande positionen de tillsammans skulle få på den europeiska marknaden.Förtjänsten skulle dock vara större för MAN då de skulle slippa dyrautvecklings- och forskningskostnader för motorer som Scania redan tagitfram. Det fördelar som Scania däremot skulle erhålla genom att fortsättavara ett självständigt bolag är att de kan fokusera på sin verksamhet ocharbeta vidare som vanligt. Ett samgående av bolagen Scania och MAN kanvara den gyllene medelvägen. Vi uppskattar Scaniaaktie till 670 kr/aktieinklusive de synergier som skulle erhållas. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.</p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.</p><p>Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.</p>

Sweden is facing a shift in generation where the people born in the 1940s are starting to retire which results in consequences. Before the year of 2013 more than 180 000 companies will have to change owner. A study indicates that the majority of all Swedes in the age of 18-70 can consider becoming company owners. Only ten percent of the companies for sale will reach the company broker and another 15 percent will be mediated by legal experts and accountants. This means that 75 percent of the companies for sale will not be available for the public market. As a potential buyer this is a problem. When the object is found the next challenge arises, how does a buyer know that the price is reasonable. The purpose with the thesis is to increase the understanding of corporate acquisitions regarding unlisted small and medium sized enterprises (SME). By delimit the thesis towards small and medium sized unlisted enterprises in the Jönköping region that will be acquisitioned by private investors, the authors hope is to contribute with a theoretical study that will interest many readers. We have chosen to use a qualitative research method. The data collection constitutes of primary and secondary data where the primary data consists of eight interviews and the secondary data consists of a theoretical study. The respondents where chosen after attending a corporate acquisition course held by ALMI where the authors initiated several contacts within the chosen field. The thesis indicates that experience held by the buyers reduce the time related to the corporate acquisition. We state that as a first time buyer it should be a good idea to contact a company broker for consultation. Since the company broker has an interest in mediate companies s/he will probably give advices regarding corporate acquisitions in general. The own capital effort varies depending on the case and the empirical findings shows that extreme cases exists. We can also observe tendencies which show that an asset deal is to prefer prior to a share deal in the buyers perspective. The two most common corporate valuation methods are substance valuation and the future cash flow method. / Sverige står inför ett generationsskifte där fyrtiotalisterna börjar pensionera sig vilket för med sig konsekvenser. Innan år 2013 kommer 180 000 företag att behöva byta ägare. En undersökning indikerar att majoriteten av alla svenskar i åldern 18-70 kan tänka sig att bli företagare. Endast tio procent av bolagen som kommer ut till försäljning når företagsmäklare och ytterligare 15 procent förmedlas via jurister och revisorer. Detta betyder att 75 procent av företagsförvärven inte finns tillgängliga för allmän försäljning. Som potentiell företagsförvärvare är detta ett problem. När objektet väl är påträffat infinner sig nästa svårighet, hur ska företagsförvärvaren veta att priset är skäligt. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen beträffande företagsförvärv gällande onoterade små och medelstora företag (SME). Uppsatsen kommer att avgränsas till små och medelstora onoterade bolag i Jönköpingsregionen som förvärvas av privatpersoner. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod. Datainsamling är av primär och sekundär typ där primärdatan utgörs av åtta intervjuer och sekundärdatan insamlades genom en teoristudie. Respondenterna valdes ut efter att ha deltagit på en företagsförvärvarkurs. Uppsatsen visar att erfarenhet hos företagsförvärvaren reducerar tiden för företagsförvärvet. Vi anser att det som förstagångsförvärvare är en god idé att i första hand vända sig till en företagsmäklare för konsultation. Eftersom företagsmäklaren har ett intresse i att förmedla bolag är denne troligen instruktiv och beskrivande gällande frågor som rör företagsförvärv i allmänhet och i synnerhet gällande utannonserade objekt. Gällande den egna insatsen varierar den från fall till fall och empirin visar att det existerar extremfall där den egna insatsen varit låg i förhållande till köpeskillingen. Vi kan även se tendenser som pekar på att en inkråmsaffär är att föredra före aktieöverlåtelse ur företagsförvärvarens perspektiv. När företagsförvärvaren ska analysera det tänkta bolaget bör denne anlita externa konsulter med avsikt att få en objektiv bedömning av företaget. När ett företag ska värderas är de två vanligast förekommande värderingsmetoderna substansvärdering och avkastningsvärdering.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt. Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen. Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige. Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har genomfört en kvalitativundersökning där vi gjorde sex intervjuer på två olika företag som båda harblivit uppköpa av en och samma koncern. Vi använde oss av två intervjuguidervarav en var för HR i det förvärvande företaget och en för anställda i detförvärvade företaget. Detta för att få två olika perspektiv på hurföretagsförvärven har gått till.   I resultatet kom vi fram till att HR tenderar att fokusera mer på depraktiska delarna i integrationen, vilket är grundläggande för ett förvärv,detta leder dock till att de tappar fokus på att integrera de anställda i detnya företaget. Vi upplevde att HR inte fokuseradetillräckligt på de anställda och behöver spendera mer personlig tid med dem. Det har lagts alldeles för mycket ansvarpå alla individuella ledare i det förvärvande företaget utan att de fått någonträning i transformerande ledarskap, det vill säga motivera och inspirera derasanställda till att acceptera framtiden i det nya företaget. Detta har medförten blandning av ledare där vissa har gjort ett jätte bra jobb medan andra hargjort ett mindre bra jobb. Vi fann att det köpande företaget inte varit heltärliga mot det förvärvade företaget med hur stor förändringen skulle bli,vilket resulterade i stor frustration hos anställda när stora förändringaruppstod. Det fanns även stora kulturella skillnader mellan det förvärvandeföretaget och det förvärvade företaget, både när det gäller skillnader iföretagskultur och nationell kultur vilket innebar stora kulturkrockar. Våra slutsatser är därföratt det behövs läggas mer resurser på att arbeta med de anställda eftersom dennormativa litteraturen gång på gång pekat på att det är viktigt för ettföretagsförvärvs framgång, samt att den visat siffror på att upp till 70 % avde förvärv som genomförs misslyckas med att uppnå sina förutspådda finansiellamål. Därför är det viktigt att HR lägger stor vikt vid att behålla och utvecklakompetensen i företaget. Vidare menar vi att det är viktigt att HR och ledarehjälper de anställa att hantera förändringen, det är däremot upp till HR att taansvar för denna roll. I arbetet med detta bör HRupprätta en förändringsplan för hur de ska hantera förändringen med deanställda och de kulturella skillnaderna.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur företagsbesiktning genomförs i praktiken av revisions- och advokatbyråer samt hur och varför företagsbesiktning används i beslutsprocessen hos fallföretagen när ett företagsförvärv är aktuellt. Vi har även som syfte att diskutera hur företagsbesiktningen kommer att utvecklas i framtiden. Studien var av kvalitativ karaktär där tonvikten låg på tolkning och beskrivning av data inom ämnet företagsekonomi. Som datainsamlingsmetod användes personliga intervjuer med sex olika företag för att få en beskrivning av hur den praktiska delen ser ut i verkligheten. Studien visar att en företagsbesiktning är i de flesta fall komplext, tids-och resurskrävande. Likheter i arbetsgången och prioriteringar har funnits hos samtliga konsulter. En företagsbesiktning är ett starkt stöd i slutförhandlingarna och olika förvärvsstrategier formar en företagsbesiktning men även faktorer som åt vem den genomförs för, förvärvets omfattning samt i vilken industri företaget verkar inom. Den rationella beslutsmodellen i kombination med soptunnemodellen är mest lämplig. Standardisering av företagsbesiktningen är lämplig i vissa fall.

No description available.