Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts. Resultaten tyder på att företagen ger en lägre genomsnittlig avkastning än den förväntade, men dessa resultat har inte kunnat beläggas med statistisk signifikans. / This study examines how stock returns of acquiring firms are affected by the acquiring of other firms. The means of payment and the size of the acquiring firm are elements whose impacts on stock returns are studied. Included in the study population are 20 mergers and acquisitions that took place during the years of 1999-2005. Using a quantitative research method, the author collects stock returns for the included firms and expected stock returns are estimated using the Fama-French Three Factor Model. Subsequently, statistical hypothesis tests are performed that compare expected returns to actual returns for the particular month occurring two years after each acquisition has been implemented. The results indicate that the firms on average generate lower actual returns than expected returns. However, these results have not been found statistically significant.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet. / The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards. Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas? Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.

Denna uppsats har berört hur ett företagsförvärv kan gå till men även hur ett företag med många underliggande varumärken hanterar sin varumärkesportfölj. Som företag kan man öka sin tillväxt och lönsamhet på lite olika sätt, bland annat genom att expandera sin verksamhet. För att expandera kan man till exempel introducera en ny produkt eller nytt varumärke men även att köpa upp ett redan etablerat varumärke. Det var det sista alternativet som Unilever valde när de förvärvade det amerikanska premiumglassföretaget Ben & Jerry’s. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför stora företag köper upp mindre och nischade företag. Vi har valt att fokusera på Unilevers uppköp av det amerikanska glassföretaget Ben & Jerry’s och tar även reda på vilka fördelar de båda vann på uppköpet samt hur Unilever hanterar sin varumärkesportfölj. Frågorna som vi har utgått ifrån lyder: Varför köpte det stora företaget Unilever upp det mindre och nischade varumärket Ben & Jerry’s och vilka fördelar fick respektive företag vid sammanslagningen? Hur hanterar ett företag de olika varumärkena? Efter att vi analyserat hur uppköpet mellan Unilever och Ben & Jerry’s gått till, tillsammans med teorierna om ämnet kom vi fram till följande. Det är viktigt att som företag ha en god bild av innehållet i sin varumärkesportfölj. Detta för att optimera samarbetet mellan varumärkena men även för att se vilka segment som saknas. Vid ett förvärv av ett nytt varumärke, i avsikt att komplettera varumärkesportföljen, måste det större företaget behandla det varsamt. Varumärket kan bli framgångsrikt just för att de besitter unik kompetens och får därför inte krossas av storföretagets jakt på lönsamhet. Ännu en slutsats vi kom fram till är att om båda företagen har något att vinna på förvärvet så ökar chansen att det blir lyckat. Det kan handla om att komma över ny kunskap om till exempel kundsegment eller tillgång till nya marknader.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för om och hur humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Vidare vill vi undersöka vilka faktorer som styr humankapitalets värde. Vår teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsföretag, förvärv och värdering. Vi tittar även närmare på Due Diligence och Human Resource Due Diligence som är två typer av företagsbesiktningar. Vi har valt att skapa förståelse för ämnet genom de systemorienterade teorierna. Vi har valt att utgå från en deduktiv ansats i vår uppsats. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med revisorer från revisionsbyråerna Revisionskonsulterna J Hägglund, PwC, EY och Akridi. Empirin har samlats in genom tre besöksintervjuer och en telefonintervju. Informationen vi samlat in via intervjuerna beskriver revisorernas syn på humankapitalets påverkan på ett företagsförvärv av kunskapsföretag. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och empiri och jämförelser mellan empiri och empiri. Slutsatserna grundar sig i den analys som vi gjort mellan teori och empiri. Vi har kommit fram till att humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Påverkan sker indirekt genom risken som finns i humankapitalet. Humankapitalets påverkan på den totala värderingen är i slutändan en subjektiv bedömning av värderaren eftersom det saknas metoder för att värdera humankapital.

Att det uppstår avvikelseavkastning hos målföretag vid annonseringen av företagsförvärv är väldokumenterat. Viss tidigare litteratur har även visat att det förekommer en signifikant prisuppgång redan innan förvärvet annonseras. Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på att illegal insiderhandel förekommer inför annonseringen av företagsförvärv i Sverige. Detta undersöks genom en eventstudie som studerar daglig avvikelseavkastning hos målföretag under en 71-dagarsperiod runt annonseringen av företagsförvärv. Studiens urval består av 119 annonseringar av företagsförvärv på Stockholmsbörsen mellan 2002 och 2017. Studien finner att signifikanta avvikelseavkastningar förekommer redan 10 dagar innan annonseringsdagen. Vidare sker knappt 20% av den kumulativa avvikelseavkastningen redan innan annonseringen. Resultatet är till viss del i linje med tidigare forskning, men uppvisar inte lika kraftfulla resultat som dessa studier. Studien påvisar dock ett tydligt mönster där den kumulativa avvikelseavkastningen ökar inför annonseringsdagen, vilket ger stöd för slutsatsen att det finns indikationer på illegal insiderhandel i Sverige.

Företagsförvärv har blivit en allt vanligare strategi för tillväxt hos företagen för att ta nya marknadsandelar och utöka sitt produktutbud. En allt vanligare problematik efter ett företagsförvärv är integrationen av ERP-system. Vårt syfte med studien är att öka företagens möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv. Genom att beskriva problematiken runt integrationer efter företagsförvärv, har vi identifierat utmaningar och föreslagit lösningar som kan öka företagens möjlighet att genomföra lyckade ERP-integreringar. Det har lett fram till problemformuleringen: Hur kan företag öka sina möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex konsulter med tidigare erfarenheter från integrationsprojekt intervjuades. Vi har utöver dessa intervjuer genomfört fem uppföljningsintervjuer där vi validerade vårt resultat. Denna studie har inga ambitioner att ge en fulländad bild av ämnesområdet kring ERP-integrationer. Istället kommer vi utifrån befintlig litteratur och insamlad empiri presentera slutsatser adresserat till projektledningen av ERP-integrationer. Studiens resultat består av sex olika utmaningar som är: bedöma omfattning, skapa enhetlig målsättning, skapa förändringsklimat, integrera företagskulturer, genomföra kunskapsöverföring och genomföra återkoppling tillsammans. Vi ger även förslag på lösningar för hur det går att hantera dessa utmaningar.

Till följd av att företag använder sig av rösträttsdifferentiering uppstår det ofta en diskrepans mellan de större aktieägarnas röster och kapital. Tidigare forskning indikerar att en större diskrepans ökar förekomsten av agentproblem aktieägare emellan, då de största aktieägarna kontrollerar företagen och ibland agerar utifrån privata intressen eftersom de ofta endast bär en bråkdel av de finansiella konsekvenserna för besluten de fattar. Syftet med studien är att undersöka om en ökad diskrepans mellan de största aktieägarnas röster och kapital leder till en lägre abnorm avkastning vid tillkännagivanden av företagsförvärv. Undersökningen utgör 49 företag med rösträttsdifferentiering listade på Nasdaq Stockholm, som tillsammans genomfört 169 företagsförvärv under perioden 2010–2016. Studien finner ett signifikant omvänt u- samband, där en viss skillnad mellan röster och kapital kan ha en positiv påverkan på den abnorma avkastningen i samband med tillkännagivanden av företagsförvärv. När diskrepansen sedan blir alltför stor verkar dess påverkan på den abnorma avkastningen däremot övergå till negativ.

Förvärv och sammanslagningar av företag är en vanlig form av strategisk verksamhetsutveckling. Flertalet forskare menar dock på att bristfällig integration av företagskultur kan bidra till problem när två företag går samman efter ett förvärv. För att de önskade effekterna ska uppnås efter ett förvärv är det därmed viktigt att det finns en utarbetad plan för integrationen. Syftet med denna studie var därmed att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer efter en förvärvsprocess. Det är vanligt att företag vid förändringsarbete använder sig av någon form av Change Management, på svenska kallat förändringsstyrning. Genom att kombinera flera väletablerade teorier om förändringsstyrning med teorier om hur förändring av företagskultur bör se ut har en analysmodell arbetats fram som ramar in de viktigaste aspekterna vid förändringsarbetet av företagskulturen. Analysmodellen behandlar även de effekter som kombineringen av två företagskulturer kan medföra och hur utfallet av effekterna är relaterade till förändringsarbetet. För att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer användes den egenutformade analysmodellen tillsammans med empiriskt material som samlats in via intervjuer med ett fallföretag. Resultatet visade att de parametrar som analysmodellen framhåller som viktiga för en framgångsrik kulturell integration även varit viktiga för fallföretaget. Dessa är vision, förmedling, engagemang och befästning. Däremot saknas en parameter i modellen som resultatet framhåller som viktig, denna parameter är kollaboration. Vidare visar studiens resultat att beroende på hur förändringsstyrningen förefaller kommer effekterna: motivation, innovation och effektivitet att se olika ut beroende av hur kulturkrocken ter sig.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer aktuellt inom företagande samtidigt som företagsförvärv under de senaste årtiondena blivit en mer förekommande strategi för expandering och utveckling hos företag. Den här studien undersöker hur ESG-faktorer i svenska företagsstrategier påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivande av företagsförvärv. En eventstudie genomförs för att undersöka den abnormala avkastningen där undersökningen avgränsas till svenska börsnoterade bolag som genomfört ett eller fler företagsförvärv mellan 2010 och 2020. Studien framför signifikanta resultat som indikerar att företagsförvärv genererar positiv genomsnittlig abnormal avkastning vid tillkännagivande av företagsförvärv. Vid jämförelse av företag med ESG-poäng över medianvärdet respektive under medianvärdet påvisas att företag med lägre ESG-poäng i genomsnitt genererar högre positiv abnormal avkastning. Vidare konstateras att ESG-poäng och även den sociala faktorn (S) har en svagt negativ inverkan på företags kumulativa abnormala avkastning.