Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bildade tre huvudkategorier vilka var; hälsodialogen, arbetsplatsen som arena, och stödet på arbetsplatsen. Utifrån kategorierna bildades ett övergripande tema; Nytt perspektiv på hälsa för att arbetsplatsen ska upplevas som en hälsofrämjande arena. Informanterna beskrev att det hälsofrämjande arbetet i kommunen upplevs positivt. Dock beskrivs brister i det långsiktiga och strategiska hälsoarbetet på arbetsplatsen. Mätbara och konkreta hälsomål saknas. Utbildning av chefer i hälsofrågan samt en tydligare målsättning är två enkla lösningar som kan bidra till att kommunen blir en mer attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB. Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden. Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.

<p>Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.</p><p>Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden.</p><p>Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.</p>

I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.

Folkhälsoarbetets nationella mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för folkhälsan genom att människor påverkas av arbetsförutsättningar samt balansen mellan arbete och privatliv. Företagshälsovård är en aktör i välfärdssamhället som i samverkan med företag arbetar för att förebygga ohälsa, främja hälsa samt för att skapa säkra arbetsplatser. Syftet var att få en djupare förståelse för varför arbetsgivare inom offentlig sektor köper externa tjänster från företagshälsovård. Studiens design var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsprocessen genomfördes med strategiskt urval och de elva genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare köpte externa tjänster från företagshälsovården för att bland annat erbjuda hälsovårdande insatser, för att få ökad kunskap om anställdas hälsa samt för att kunna arbeta förebyggande. Genom att belysa vilka skäl arbetsgivare har som avgör anslutning till företagshälsovård kan det ge djupare förståelse för varför arbetsgivare upphandlar företagshälsovårdstjänster samt att den ökade kunskapen också kan ge insikter i hur företagshälsovården eventuellt skulle kunna verka på flera sätt på arbetsplatser. / The national aim of the public health work is to create conditions for good health on equal terms. Workplaces are an important arena for public health because people are affected by work conditions and work-life balance. Occupational health care is an actor in the welfare society, which in co-operation with companies are working to prevent illness, promote health, and to create safe workplaces. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of why employers in the public sector bought external services from occupational health care. A qualitative method was employed and the data were collected with semi-structured interviews. The selection process was conducted with strategic selection and the eleven interviews were transcribed and analyzed with inductive content analysis. Employers bought external services from occupational health care in order to, for example, offer health care services, to get a deeper understanding of employees’ health and to be able to work preventively. The results serves a deeper understanding of why employers procures occupational health care services and the increased knowledge can also provide insights into how occupational health care services could operate in several ways at workplaces.

<p>Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i</p><p>Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval</p><p>kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i</p><p>studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor</p><p>under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av</p><p>dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch</p><p>organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av</p><p>hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser,</p><p>främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet</p><p>upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed</p><p>ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde</p><p>tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska.</p><p>Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och</p><p>lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att</p><p>vinna i längden.</p> / <p>The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden,</p><p>with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight</p><p>health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the</p><p>study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions</p><p>during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and</p><p>three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked</p><p>on individual, group and organisations levels</p><p>profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of</p><p>health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived</p><p>by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could</p><p>therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the</p><p>focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the</p><p>work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier</p><p>employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested</p><p>in occupational health had much to gain in the long run.</p><p>. Their work was very varied and consisted of health</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta?</p><p>Metod</p><p>Denna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats. Enkäten är utformad med mestadels fasta svarsalternativ och baseras på tidigare beprövad forskning inom området. Resultaten har sammanställts statistiskt i dataprogrammen SPSS, Excel och CIA.</p><p>Resultat</p><p>Det resultat denna studie har genererat är att det främst rör sig om hälsorelaterade orsaker till att de anställda deltar i friskvården. Har de anställda dessutom tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är detta en bidragande faktor till varför de blir delaktiga i företagets friskvård. Som hämmande orsak är tidsbrist den mest förekommande, och då främst på grund av arbetsbelastning. De aktiviteter som tilltalar de anställda mest är gym och styrketräning följt av spinning, racketsport, box och coreträning. En viss könsskillnad i aktivitetsval har även kunnat utläsas. För de som inte utnyttjar friskvården skulle aktiviteter som avslappning, olika typer av kampsport och friluftsaktiviteter kunna vara en bidragande orsak till att börja delta.</p><p>Slutsats</p><p>De kunskaper som denna studie har generat kan vara till hjälp för dem som avser att införa eller förbättra intern friskvårdsverksamhet hos företag. Slutsatsen är att dessa personer ska satsa mycket på att informera, motivera och ge stöd till de anställda för att öka ett deltagande i friskvården. För att komma runt problemet tidsbrist bör friskvården läggas under arbetstid. Aktiviteter som bör satsas på är gym, bodypump spinning, box, coreträning, kampsport, avslappning och friluftsaktiviteter.</p>

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser, främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska. Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att vinna i längden. / The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden, with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked on individual, group and organisations levels profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested in occupational health had much to gain in the long run. . Their work was very varied and consisted of health

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta? Metod Denna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats. Enkäten är utformad med mestadels fasta svarsalternativ och baseras på tidigare beprövad forskning inom området. Resultaten har sammanställts statistiskt i dataprogrammen SPSS, Excel och CIA. Resultat Det resultat denna studie har genererat är att det främst rör sig om hälsorelaterade orsaker till att de anställda deltar i friskvården. Har de anställda dessutom tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är detta en bidragande faktor till varför de blir delaktiga i företagets friskvård. Som hämmande orsak är tidsbrist den mest förekommande, och då främst på grund av arbetsbelastning. De aktiviteter som tilltalar de anställda mest är gym och styrketräning följt av spinning, racketsport, box och coreträning. En viss könsskillnad i aktivitetsval har även kunnat utläsas. För de som inte utnyttjar friskvården skulle aktiviteter som avslappning, olika typer av kampsport och friluftsaktiviteter kunna vara en bidragande orsak till att börja delta. Slutsats De kunskaper som denna studie har generat kan vara till hjälp för dem som avser att införa eller förbättra intern friskvårdsverksamhet hos företag. Slutsatsen är att dessa personer ska satsa mycket på att informera, motivera och ge stöd till de anställda för att öka ett deltagande i friskvården. För att komma runt problemet tidsbrist bör friskvården läggas under arbetstid. Aktiviteter som bör satsas på är gym, bodypump spinning, box, coreträning, kampsport, avslappning och friluftsaktiviteter.