Spelling suggestions: "subject:"företrädesvis."" "subject:"företräder.""
11 |
Tre aspekter av arbetskraftsuthyrningHerrera, Victor January 2010 (has links)
<p><strong><p>Sammanfattning</p>*<p>Denna uppsats betraktar begreppet arbetskraftsuthyrning ur olika synvinklar. Ur arbetstagarperspektivet görs detta genom att jämföra arbetsrättsliga villkor mellan inhyrd och traditionellt anställd personal samt redogöra för vad som händer med en arbetstagares olika förmåner när dennes anställning övergår från beställaren till uthyraren. Dessutom undersöks arbetstagares rättsliga möjligheter vid uppsägning som har sin grund i organisationsrelaterade skäl vilka resulterar i inhyrning. Ur beställarperspektivet undersöks vilka begränsningar som finns för inhyrning av arbetskraft i fall då egna anställda hävdar företrädesrätt till anställning. Slutligen undersöks uthyrarens möjligheter att säga upp personal på grund av arbetsbrist.</p><p>Det framkommer att det är svårt att helt likställa inhyrd personal med traditionellt anställda. Detta grundar sig främst i att de två har olika motparter vilka de kan hävda sina rättigheter mot, något som främst visar sig vid en eventuell arbetsbristsituation hos beställaren. Trepartsrelationen får ytterligare konsekvenser i fall då arbetstagares anställning övergår från beställaren till uthyraren. De begränsningar som finns gällande beställares möjligheter att hyra in personal i fall då egna anställda har företrädesrätt består av skäl som motsvarande arbetstagarorganisation får svårt att bevisa. Uthyrningsföretags möjligheter att säga upp personal regleras på samma sätt som för företag i andra branscher. I de fall uthyrningsföretag vill framstå som seriösa bör de överväga vilken typ av anställning de ingår med respektive arbetstagare.</p><strong><p>Sökord:</p><p>Anställningsskydd, Arbetsbrist, Arbetskraftsuthyrning, Företrädesrätt, Verksamhetsövergång</p><p>*</p>Tack till samtliga som gett råd och lämnat uppgifter. Ett särskilt tack riktas till Ann-Christine Hartzén, universitetsadjunkt på ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, för hjälp och vägledning i uppsatsens internationella avsnitt. </strong></strong></p>
|
12 |
Deltidsarbetandes företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad / Part-time workers preferential right to increased working hoursNorman, Sara, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
<p>During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.</p><p>Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed.</p><p>Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.</p>
|
13 |
Deltidsarbetandes företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad / Part-time workers preferential right to increased working hoursNorman, Sara, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for. Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed. Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.
|
14 |
Tre aspekter av arbetskraftsuthyrningHerrera, Victor January 2010 (has links)
Sammanfattning *Denna uppsats betraktar begreppet arbetskraftsuthyrning ur olika synvinklar. Ur arbetstagarperspektivet görs detta genom att jämföra arbetsrättsliga villkor mellan inhyrd och traditionellt anställd personal samt redogöra för vad som händer med en arbetstagares olika förmåner när dennes anställning övergår från beställaren till uthyraren. Dessutom undersöks arbetstagares rättsliga möjligheter vid uppsägning som har sin grund i organisationsrelaterade skäl vilka resulterar i inhyrning. Ur beställarperspektivet undersöks vilka begränsningar som finns för inhyrning av arbetskraft i fall då egna anställda hävdar företrädesrätt till anställning. Slutligen undersöks uthyrarens möjligheter att säga upp personal på grund av arbetsbrist. Det framkommer att det är svårt att helt likställa inhyrd personal med traditionellt anställda. Detta grundar sig främst i att de två har olika motparter vilka de kan hävda sina rättigheter mot, något som främst visar sig vid en eventuell arbetsbristsituation hos beställaren. Trepartsrelationen får ytterligare konsekvenser i fall då arbetstagares anställning övergår från beställaren till uthyraren. De begränsningar som finns gällande beställares möjligheter att hyra in personal i fall då egna anställda har företrädesrätt består av skäl som motsvarande arbetstagarorganisation får svårt att bevisa. Uthyrningsföretags möjligheter att säga upp personal regleras på samma sätt som för företag i andra branscher. I de fall uthyrningsföretag vill framstå som seriösa bör de överväga vilken typ av anställning de ingår med respektive arbetstagare. Sökord: Anställningsskydd, Arbetsbrist, Arbetskraftsuthyrning, Företrädesrätt, Verksamhetsövergång * Tack till samtliga som gett råd och lämnat uppgifter. Ett särskilt tack riktas till Ann-Christine Hartzén, universitetsadjunkt på ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, för hjälp och vägledning i uppsatsens internationella avsnitt.
|
15 |
HFDs hantering av regelkollision mellan intern rätt och skatteavtal : En analys av RÅ 2010 ref. 112Grahn, Josefine January 2012 (has links)
The OMX-case entailed considerable uncertainty about the relationship between tax treaties and Swedish domestic law. Previous approaches to handle rule conflict between them was put out of action for the first time when an internal rule took precedence over tax treaties. The Greece-case came a few years later where there were hopes that it would be decided in plenary session to return to the view that prevailed before the OMX-case, which did not happen. Instead the Supreme Administrative Court ruled that the tax treaties shall in principle be given preference, but that in exceptional situations tax treaties can be infringed to an internal rule's benefit, so called tax treaty override. Such procedure is acceptable if the legislature gives "clear expression" of the intention of a certain type of income is to be taxed in Sweden, or that a particular new rule applies regardless of the provisions in tax treaties. The purpose of this thesis is to analyze the supreme administrative courts management of rule collision between domestic law and tax treaties in the Greece-case. Further analysis of the requirement "clear expression" shall take place and the basis of why the supreme administrative court justifies tax treaty override shall also be analyzed. The conclusion presented in this thesis initially includes problems that arise to conclude the meaning of the term "clear expression" and that application difficulties arise because the supreme administrative court did not provide further guidance of its meaning. Secondly, that the supreme administrative court justify tax treaty override occasionally since there is no constitutional or procedural obstacles for a newer internal law to expand the Swedish taxation when an already implemented taxation agreement restricts it.
|
16 |
Ett skenbart anställningsskydd? : En arbetsrättslig studie av förutsättningarna för otillbörligt kringgående av reglerna om företrädesrätt tillåteranställning / An ostensible protection of workers? : A labour law study of the conditions for inadmissable circumvention of the rules regarding reemployment of workersAppenborg, Simon, Lindström, Charlie January 2015 (has links)
The Employment Protection Act (1982:80) provides provisions regarding priority of re-employment. A few cases where these provisions have been subject to examination, have been discussed thoroughly in SOU 2014:55. In these cases the Labour Court has identified the question whether the provisions regarding priority of re-employment can be subject to circumvention in an illegal manner. The Labour Court has stated that it would be incompatible with the sense of justice if the provisions could be circumvented to the detriment of employees entitled to priority of re-employment. However, the Labour Court stated that certain conditions have to be imposed for the assessment. After analysis of the conditions, it is established that they are deemed to cause major difficulties for employees, why it is held that the purpose and the function of the conditions are not achieved. The purpose of the essay is therefore to investigate whether the application of the conditions imposed by the Labour Court, need to undergo modifications to meet the underlying purpose of the creation of the conditions. By reason of the difficulty with the conditions, the essay provides three different amendments in which two of the amendments are ascertained to not contribute to such an improvement that they should actually be applied. The third amendment implies that the burden of proof to some degree is reversed from the employee to the employer, whereby the difficulties following the second condition are limited. To preserve the balance between the interests of both parties the standard of proof is modified for the employer. Except from the fact that the underlying purpose of the provisions can be met with this modification, the amendment also ensures that the procedural premises conform to what generally is considered valid. Additionally, the rules regain their effectiveness and predictability. / I LAS finns bestämmelser om arbetstagares företrädesrätt till återanställning. Ett antal rättsfall där dessa företrädesrättsregler varit föremål för prövning har i SOU 2014:55 diskuterats närmare. I dessa rättsfall har ifrågasatts om företrädesrättsreglerna kan kringgås av arbetsgivare på ett sätt som kan anses lagstridigt. Arbetsdomstolen har i dessa rättsfall slagit fast att det onekligen skulle vara oförenligt med rättskänslan om företrädesrättsreglerna kan kringgås till skada för företrädesberättigade arbetstagare. Arbetsdomstolen har emellertid fastställt att det måste uppställas bestämda krav för att sådant kringgående ska vara för handen, varför ett antal förutsättningar uppställts. Efter analyser av dessa förutsättningar konstateras att de ger upphov till stora svårigheter för arbetstagare, varför det i uppsatsen konstateras att förutsättningarnas syfte och funktion inte uppfylls. Det huvudsakligen syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida rättstillämpningen på området behöver genomgå förändring för att uppnå det bakomliggande syftet till förutsättningarnas uppkomst. I uppsatsen utarbetas med anledning av problematiken med gällande förutsättningar tre olika förslag till ändring av gällande rättsläge. Två av dessa konstateras emellertid inte ge upphov till sådan förbättring att de bör tillämpas. Det tredje ändringsförslaget innebär emellertid att viss bevisbörda flyttas från arbetstagaren till arbetsgivaren, varigenom svårigheterna med den andra förutsättningen begränsas. För att i största mån upprätthålla balansen mellan båda parters intressen justeras också beviskraven för arbetsgivare, vilket utöver att syftet med reglerna uppnås också resulterar i att de processrättsliga utgångspunkterna överensstämmer med vad som generellt torde vara gällande. Därutöver återfår också reglerna deras effektivitet och förutsebarhet.
|
17 |
Återanställning genom bemanningsföretag / Reemployment through temporary agenciesFagern, Danielly, Andersson, Carola January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor.<strong> </strong></p><p><strong>Teoretiskt perspektiv: </strong>Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt.<strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.</p>
|
18 |
Återanställning genom bemanningsföretag / Reemployment through temporary agenciesFagern, Danielly, Andersson, Carola January 2010 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.
|
19 |
Företrädesrätt till återanställning : - En begränsning enligt bemanningsdirektivet mot arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag?Nilsson, Mimmi January 2013 (has links)
In the directive 2008/104/EC on Temporary agency work there is a regulation concerning that there shouldn’t be any restrictions or prohibitions in national legislation if it can not be attributed to the public interest. According to that the purpose of this paper is to investigate whether the Swedish law about reemployment in 25 § LAS is a restriction for temporary work agencies, it’s role on the labor market and also to investigate what consequences a restriction can have from a diversity perspective. To fulfill the purpose I have been using a legal dogmatic method based on determination of the current law. I have by the legal research determined that reemployment is not a restriction for temporary work agencies. The Swedish Labor Court has established this through inter alia two judgments about hiring temporary employees while workers still had their rights to reemployment. Both of the judgments indicate that it is today permitted when the purpose not is to circumvent the law. In cases where the employer's purpose is to circumvent the law it can be seen as a limitation of temporary work agencies since the law does not allow this. I note that such procedure can be attributed to the public interest and that the legal regulation in Sweden works. The investigation highlighted 38 § MBL as a form of a limitation on temporary agencies as employers are forced to primary negotiation before they hire agency staff and hence this legal regulation abolished. The industry of temporary work agency is an important part of the Swedish labor market because of its over-representation of young workers and immigrants who contributes with diversity but it is also important because it is considered as promoting flexibility. Restrictions and prohibitions in Swedish law could result in difficulties for the industry of temporary agency work to play a role in the labor market while vulnerable groups could lose its way in to the labor market. Keywords: Temporary work agency, the directive 2008/104/EC on Temporary agency work, restrictions and prohibitions, reemployment. / I direktiv 2008/104/EG, bemanningsdirektivet, finns en reglering angående att det inte får finnas begränsningar eller förbud i nationell lagstiftning om det inte kan hänföras till allmänintresset. Syftet med uppsatsen är således att utreda om Sveriges företrädesrätt till återanställning utgör en begränsning för bemanningsföretagen och deras uthyrning av arbetskraft, deras betydelse på arbetsmarknaden och vidare vad begränsningar kan leda till utifrån ett mångfaldsperspektiv. För att uppfylla syftet har en rättdogmatisk metod använts med utgångspunkt i att fastställa gällande rätt. Genom rättsutredningen har jag kommit fram till att företrädesrätten inte bör anses utgöra en begränsning för bemanningsföretag. AD har fastställt detta i bl.a. två fall angående inhyrning från bemanningsföretag när arbetstagare fortfarande varit företrädesberättigade sombåda indikerar att inhyrning idag är fullt tillåtet när syftet inte är att kringgå lagen. I de fall där arbetsgivarens syfte är att kringgå lagen kan det ses som en begränsning för bemanningsföretag eftersom inhyrningen för att kringgå lagen inte är tillåten. Jag konstaterar dock att sådana förfarande kan hänföras till allmänintresset vilket är tillåtet enligt bemanningsdirektivet och att lagregleringarna i Sverige därmed fungerar. Genom utredningen uppmärksammades 38 § MBL som en form av en begränsning för bemanningsföretagen då arbetsgivare är tvingade till primär förhandling innan de hyr in personal från ett bemanningsföretag och enligt mig kan det inte hänföras till allmänintressetoch därav borde lagregleringen ses över. Bemanningsbranschen är en viktig del av den svenska arbetsmarknaden då den dels genom en överrepresentation av unga och utlandsfödda alternativt inrikesfödda med utlandsfödda föräldrar bidrar med mångfald men även då den anses främja flexibilitet. Begränsningar eller förbud i den svenska rätten skulle således leda till att bemanningsbranschens skulle få svårare för att få en plats på arbetsmarknaden samtidigt som de svaga grupperna med liten förankring till arbetsmarknaden skulle förlora sin väg in till arbetsmarknaden. Nyckelord: Bemanningsföretag, bemanningsdirektiv, direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag,begränsningar eller förbud, företrädesrätt till återanställning.
|
20 |
Företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och SchweizMirovic, Melisa, Raji, Rawan January 2020 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz med utgångspunkt i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not. 61. I syftet ingår även att redogöra för vilka rättsliga effekter RÅ 2010 ref. 112 orsakar. Enligt gällande rätt ingås ett skatteavtal mellan två eller flera stater i syfte att undvika dubbelbeskattning, förhindra skatteundandragande och främja handeln över gränserna. Skatteavtal införlivas i svensk rätt genom införlivandelagen och därmed tillämpar Sverige ett dualistiskt rättssystem. När det gäller tolkningen av skatteavtal framförde HFD i RÅ 1996 ref. 84. att tolkningen av skatteavtal handlar om att försöka fastställa parternas gemensamma avsikt. Detta sker med hjälp av de metoder som finns i artiklarna 31–33 i 1969 års Wienkonvention. Utöver skatteavtalen har även CFC-regler behandlats. För att klassas som ett CFC-bolag krävs det att företaget går med överskott, är en utländsk juridisk person och har lågbeskattade inkomster. För att anses ha lågbeskattade inkomster krävs det att två rekvisit är uppfyllda - att personen inte alls beskattas eller beskattas lindrigt. I uppsatsen behandlas även huvudregeln och kompletteringsregeln som avgör om en inkomst är lågbeskattad. För att en delägare ska omfattas av CFC-reglerna ska hen vara en fysisk eller juridisk person som är skattskyldig, ingår i en intressegemenskap direkt eller indirekt genom andra utländska personer, och innehar eller kontrollerar minst 25% av den utländska juridiska delägarens röster. Företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz orsakar ett problem. Eftersom skatteavtal är folkrättsligt bindande förutsätter man att skatteavtal ska ha företräde, men detta tankesätt vände i RÅ 2008 ref. 24, RÅ 2008 not. 61, då CFC-lagstiftningen fick företräde framför skatteavtalet. HFD tillämpade principen lex posterior som innebär att en senare tillkommen lag har företräde framför äldre lag vilket bidrog till att CFC-lagstiftningen som tillkommit långt efter skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz skulle gälla. Detta medförde osäkerhet i tillämpningen och antalet förhandsbesked ökade hos SRN. Uppsatsen når slutsatsen med beaktande av gällande rätt att rättsläget fortfarande är oklart vad gäller företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. HFD har i RÅ 2010 ref. 112 inte begränsat tillämpningen av derogationsprinciperna i förhållande till skatteavtal, men har uttryckt att skatteavtal som begränsar tillämpningen av intern rätt ska ges företräde. Detta orsakar förvirring och osäkerhet i tillämpningen av skatteavtal. Vilket leder till att rättsläget är oklart och kommer troligtvis vara det, så länge inte en ny lagstiftning korrigerar HFD:s avgöranden.
|
Page generated in 0.3862 seconds