Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka hur bildstöd är utformat i tre skönlitterärt uppbyggda läroböcker på ingångsnivå riktade mot årskurs 1 i svenska för att stödja elevers läsinlärning. Studien tar avstamp i Richard E. Mayers (2014) teori om multimodal inlärning: Cognitive Theory of Multimedia Learning. Teorin bygger på idén att människor lär bättre och djupare från text och bild än från enbart text. Läroböckerna analyseras utifrån Lundh och Limbergs (2012) kategorier när det gäller bildstöd: dekorativ, illustrativ, narrativ och förklarande. I läroböckerna analyseras även förhållandet mellan text och bild samt vilka tidigare kunskaper eleverna behöver för att förstå bildstödet. Resultatet visar att alla de tre läroböckerna använder sig av bildstöd i berättelsen. Det bildstöd som används mest i läroböckerna är narrativt, samtidigt som dekorativt bildstöd saknas helt. Förhållandet mellan bild och text ser genomgående olika ut i läroböckerna men visar sig ha stor betydelse speciellt för elevernas läsförståelse. Precis som med allt annat i vardagen behöver eleverna ha tidigare kunskaper för att kunna “läsa” och förstå bilderna i läroböckerna. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att läroböckerna använder sig av bilder avsiktligen för att stödja läsningen, att bilderna ger bäst stöd om de berättar samma sak som texten gör samt att eleverna måste kunna ”läsa” och förstå bilderna för att få full läsförståelse.

Passive Intermodulation is a type of distortion affecting the sensitive receiving signals in a cellular network, which is a growing problem in the telecommunication field. One way to mitigate this problem is through Passive Intermodulation Cancellation, where the predicted noise in a signal is modeled with polynomials. Recent experiments using neural networks instead of polynomials to model this noise have shown promising results. However, one drawback with neural networks is their lack of explainability. In this work, we identify a suitable method that provides explanations for this use case. We apply this technique to explain the neural networks used for Passive Intermodulation Cancellation and discuss the result with domain expertise. We show that the input space as well as the architecture could be altered, and propose an alternative architecture for the neural network used for Passive Intermodulation Cancellation. This alternative architecture leads to a significant reduction in trainable parameters, a finding which is valuable in a cellular network where resources are heavily constrained. When performing an explainability analysis of the alternative model, the explanations are also more in line with domain expertise. / Passiv Intermodulation är en typ av störning som påverkar de känsliga mottagarsignalerna i ett mobilnät. Detta är ett växande problem inom telekommunikation. Ett tillvägagångssätt för att motverka detta problem är genom passiv intermodulations-annullering, där störningarna modelleras med hjälp av polynomiska funktioner. Nyligen har experiment där neurala nätverk används istället för polynomiska funktioner för att modellera dessa störningar påvisat intressanta resultat. Användandet av neurala nätverk är dock förenat med vissa nackdelar, varav en är svårigheten att tyda och tolka utfall av neurala nätverk. I detta projekt identifieras en passande metod för att erbjuda förklaringar av neurala nätverk tränade för passiv intermodulations-annullering. Vi applicerar denna metod på nämnda neurala nätverk och utvärderar resultatet tillsammans med domänexpertis. Vi visar att formatet på indatan till neurala nätverket kan manipuleras, samt föreslår en alternativ arkitektur för neurala nätverk tränade för passiv intermodulations-annullering. Denna alternativa arkitektur innebär en avsevärd reduktion av antalet träningsbara parametrar, vilket är ett värdefullt resultat i samband med mobilnät där det finns kraftiga begränsningar på hårdvaruresurser. När vi applicerar metoder för att förklara utfall av denna alternativa arkitektur finner vi även att förklaringarna bättre motsvarar förväntningarna från domänexpertis.