Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen. / The role of pictures in conceptual understanding of chemistry was studied among high school students by evaluating the understanding of two concepts with and without pictures . The results suggest that pictures help the students to explain the concepts. The mechanism is probably that the pictures help to build cognitive connections between words and pictures. The results also show that students prefer simple pictures in colour, visualising a reaction in many steps.

I denna kandidatuppsats undersöks och utvärderas maskininlärningsmetoder för bedrägeridetektering inom kreditkortsbedrägerier med syfte att identifiera problemområden och ange förbättringar. Trots utvecklingen och framfarten av artificiell intelligens (AI), finns det fortfarande problem med att framgångsrikt klassificera kreditkortsbedrägerier. I arbetet utförs en litteraturstudie för att identifiera aktuella maskininlärningsmetoder och utmaningar. Därefter görs ett experiment för att utvärdera dessa metoder och föreslå förbättringar. Resultatmässigt kan man se att de aktuella maskininlärningsmetoderna är en blandning av nyare och äldre metoder som Deep Neural Networks, Logistisk Regression, Naive Bayes, Random Forest, Decision Tree och Multi-Layer Perceptron. Dessa utvärderas oftast med prestationsmått som Accuracy score, F1-Score, Confusion Matrix och Area Under the Curve (AUC). Dagens bedrägeridetektering står främst inför klassificeringsproblem på grund av komplexa, föränderliga och manipulerad data. Genom att utvärdera bedrägeridetektorn med XAI-modeller som SHAP, kan problemområdet vid felklassificering lokaliseras och åtgärdas enklare.

Språket är människans främsta redskap för att lära och tänka och som lärare har man som uppgift att ge särskilt stöd till elever med svårigheter, samt låta elever uppleva olika uttryck för kunskap (Skolverket 2011). Trots att elever ska få möta olika uttryck för kunskap och trots att forskare såsom Jerome Bruner (1915-2016) och Peter Gärdenfors (född 1949) betonar berättandets betydelse för minne och lärande, dominerar läroboken och den förklarande faktatexten som kunskapsförmedlare i ämnesundervisningen. Denna studie har som syfte att skaffa fördjupad förståelse för berättande och förklarande text i förhållande till minnet, samt elevernas förhållningssätt. I undersökningen deltog fyra klasser i årskurs 6 från två skilda skolor och kommuner. Eleverna fick svara på en enkät, samt läsa fyra texter varav två berättande och två förklarande och med olika innehåll varefter de fick svara på frågor utifrån texterna. Resultatet visar att eleverna är skolade i de dominerande attityder kring lärande och menar att berättande texter är mer lustfyllt att läsa än förklarande men att dessa är viktigare att läsa för att tillägna sig ny kunskap. Majoriteten av eleverna menade sig också föredra förklarande för att tillägna sig ny kunskap. Dock visade resultatet att det inte går att utläsa någon tydlig skillnad mellan att läsa och minnas innehållet i förklarande- respektive berättande text, samt att minnas innehållet en vecka senare. Resultatet visar på att det finns fördelar med att kombinera texttyperna för att ge eleverna en större textvariation och tilltala olika elevers intresse och lärande.

Denna studie syftar till att förklara de strukturella faktorerna till kuppförsöket den 15 juli 2016 i Turkiet. Syftet med studien är att få en förståelse samt förklaring till hur kuppförsöket kunde äga rum och som teoretiskt ramverk används Aron Belkin och Evan Schofers metaanalys av militärkupper samt Tore Wig och Espen Geelmuyden Röds teori om politiska val som faktor till militärkupper. Forskningsdesignen för arbetet har varit en förklarande enfallsstudie där delar av Belkins och Schofers teori applicerats på fallet med syfte att påvisa vilka faktorer som bidrag till kuppförsöket i Turkiet. De strukturella faktorer som använts i studiens analys är externa hot och delaktighet i väpnade konflikter, militärens nationella säkerhetsdoktrin, ekonomisk utveckling och välfärd, civilsamhällets styrka, regimens legitimitet, tidigare militärkupper samt politiska val. Slutsatsen som kan dras efter genomförd analys är att de strukturella faktorer som teorin erbjuder kan förklara kuppförsöket genom att det skett en ökning av våldsanvändning i landet, att militären har en stark ideologisk tro som påverkar deras åsikter och handlande, att inkomstklyftorna och korruptionen i landet ökat, att civilsamhället är försvagat, att tidigare elitgrupperingar anser den sittande regeringen som illegitim, förekomsten av tidigare militärkupper i landet samt förändringen av valresultaten i valen 2015 Även om alla presenterade faktorer i någon utsträckning varit närvarande i Turkiet kan det fastställas att militärens nationella säkerhetstradition och dess lojalitet till den kemalistiska traditionen ger den bästa förklaringen till kuppförsöket i Turkiet 2016. / This study explains the structural factors to the military coup July 15th, 2016 in Turkey. The aim is to get an understanding and explanation to how the coup could take place and as theoretical framework is Aron Belkin and Evan Schofer’s meta-analysis of military coups, together with Tore Wig and Espen Geelmuyden Röd’s theory about political elections as a factor for military coups used. The study is an interpretative case study where parts of Belkin’s and Schofer’s theory have been applied on the case in order to present relevant factors in the military coup. The structural factors that has been used in this study’s analysis are external threats and participation in armed conflicts, the military’s national security doctrine, economic development and welfare, the civil society’s strength, the regimes legitimacy, previous military coups and political elections. The result shows that the factors that the theory presents as general factors to military coups also can explain the coup attempt in Turkey because there has been an increase in the use of violence, that the military have a strong ideological belief that affects their opinions and actions, that the inequality and corruption in the country have increased, that the civil society is debilitated, that previous elite groups sees the current government as illegitimate, that Turkey have had military coups in the past and also the change of election results in the 2015 elections. Even if all the factors, that the theory present, to some extent have been present in Turkey it can be concluded that the military’s national security doctrine and its loyalty to the Kemalist tradition give the best explanation to the coup attempt in July 2016.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning. / This essay has as its purpose to study the debate that occurred after the 9th of December, when a report about CIA’s use of torture as part of the war against terror was released. This is done through a critical discourse analysis of American media, specifically through a method called explanatory critique, focusing upon what politicians are cited to say, and what various opinion writers say make torture right or wrong to employ. Through analysis of such material, a glimpse is given into the positions that are taken in the debate, where redactions contribute to a debate where both parties can make strong claims of truth about efficacy and politisation, along with explanations of the pragmatic and emotional arguments used in media to legitimize CIA’s use of torture.

Kreditbedömning är ett viktigt verktyg för de svenska storbankerna i rollen som kapitalförmedlare för företag. Den kan baseras på de 5 C’na och genomföras på flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedömningen då tidigare forskning är oense om prioriteringen i kreditbedömningen på olika beslutsinstanser och vad som förklarar det. Studiens huvudsyfte är då vad beslutsinstanserna i de svenska storbankerna prioriterar i kreditbedömning av företag, inom ramen för de 5 C’na, och vilka faktorer som förklarar det. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat chefer och företagsansvariga som representerar högsta och lägsta beslutsinstans på lokal nivå medan sekundärdata i form av bankernas riskrapporter har representerat central nivå och högsta beslutsinstans. Resultatet är att central nivå och cheferna prioriterar kapaciteten och de företagsansvariga karaktären. Faktorer som förklarar det är lagar och kreditpolicy som central nivå respektive cheferna uppger som mer styrande kring att prioritera kapaciteten. Vidare består ratingen av såväl finansiella nyckeltal som subjektiva bedömningar. Annan faktor är storleken på företaget där företagsansvariga hanterar mindre företag vilka lämpligast bedöms med utgångspunkt i karaktären. / Credit assessment is an important tool for the Swedish major banks in the role as capital intermediaries for companies. It can be based on the 5 C’s and used on several different decision levels. There is a practical and a theoretical problem in how the banks should organize the credit assessment since earlier research disagree regarding the prioritising in the credit assessment on different decision levels and what explains it. The main purpose of the study is then what the decision levels in the Swedish major banks prioritize in the credit assessment of companies, within the frame of the 5 C’s and which factors that explains that. With a qualitative method we have conducted interviews with managers and business advisors who represent the highest and the lowest decision levels on the local level, whilst secondary data in terms of the banks risk management reports have represented central level and the highest decision level. The result is that central level and the managers prioritize the capacity and the business advisors prioritize the character. Explaining factors is laws and credit policies which central level and managers sees as more controlling regarding prioritizing the capacity. Further on the rating consists of both financial ratios as well as subjective judgements. Another factor is the size on the company where business advisors handle smaller companies, which are easiest judged with base in the character.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

The field of wireless communications is arguably one of the most rapidly developing technological fields. Therefore, with each new advancement in this field, the complexity of wireless systems can grow significantly. This phenomenon is most visible in mobile communications, where the current 5G and 6G radio access networks (RANs) have reached unprecedented complexity levels to satisfy diverse increasing demands. In such increasingly complex environments, managing resources is becoming more and more challenging. Thus, experts employed performant artificial intelligence (AI) techniques to aid radio resource management (RRM) decisions. However, these AI techniques are often difficult to understand by humans, and may receive unimportant inputs which unnecessarily increase their complexity. In this work, we propose an explainability pipeline meant to be used for increasing humans’ understanding of AI models for RRM, as well as for reducing the complexity of these models, without loss of performance. To achieve this, the pipeline generates diverse feature importance explanations of the models with the help of three explainable artificial intelligence (XAI) methods: Kernel SHAP, CERTIFAI, and Anchors, and performs an importance-based feature selection using one of three different strategies. In the case of Anchors, we formulate and utilize a new way of computing feature importance scores, since no current publication in the XAI literature suggests a way to do this. Finally, we applied the proposed pipeline to a reinforcement learning (RL)- based RRM system. Our results show that we could reduce the complexity of the RL model between ∼ 27.5% and ∼ 62.5% according to different metrics, without loss of performance. Moreover, we showed that the explanations produced by our pipeline can be used to answer some of the most common XAI questions about our RL model, thus increasing its understandability. Lastly, we achieved an unprecedented result showing that our RL agent could be completely replaced with Anchors rules when taking RRM decisions, without a significant loss of performance, but with a considerable gain in understandability. / Området trådlös kommunikation är ett av de snabbast utvecklande tekniska områdena, och varje framsteg riskerar att medföra en signifikant ökning av komplexiteten för trådlösa nätverk. Det här fenomenet är som tydligast i mobil kommunikaiton, framför allt inom 5G och 6G radioaccessnätvärk (RANs) som har nåt nivåer av komplexitet som saknar motstycke. Detta för att uppfylla de ökande kraven som ställs på systemet. I dessa komplexa system blir resurshantering ett ökande problem, därför används nu artificiell intelligens (AI) allt mer för att ta beslut om hantering av radioresurser (RRM). Dessa AI tekniker är dock ofta svåra att förstå för människor, och kan således ges oviktig input vilket leder till att öka AI modellernas komplexitet. I detta arbete föreslås en förklarande pipeline vars mål är att användas för att öka människors förståelse av AI modeller för RRM. Målet är även att minska modellernas komplexitet, utan att förlora prestanda. För att åstadkomma detta genererar pipelinen förklaringar av betydande predikatorer för modellen med hjälp av tre metoder för förklarande artificiell intelligens (XAI). Dessa tre metoder är, Kernel SHAP, CERTIFAI och Anchors. Sedan görs ett predikatorurval baserat på predikatorbetydelse med en av dessa tre metoder. För metoden Anchors formuleras ett nytt sätt att beräkna betydelsen hos predikatorer, eftersom tidigare forskning inte föreslår någon metod för detta. Slutligen appliceras den föreslagna pipelinen på en förstärkt inlärnings- (RL) baserat RRM system. Resultaten visar att komplexiteten av RL modellen kunde reduceras med mellan ∼ 27, 5% och ∼ 62, 5% baserat på olika nyckeltal:er, utan att förlora någon prestanda. Utöver detta visades även att förklaringarna som producerats kan användas för att svara på de vanligaste XAI frågoran om RL modellen, och på det viset har även förståelsen för modellen ökat. Sistnämnt uppnåddes enastående resultat som visade att RL modellen helt kunde ersättas med regler producerade av Anchor-metoden för beslut inom RRM, utan någon störra förlust av prestanda, men med an stor vinst i förståelse.

This is about how pupils in years 4 to 6 of compulsory school and their teachers make meaning in teaching activities and texts. The aim of the study is to investigate the teaching and learning of writing and the pupils’ discursive texts. Another aim is to use linguistic theories and develop methods and analytical concepts for studying teaching practices. Sources for the material are the teaching practices in two classes, the teachers and the pupils. The field studies lasted for two years, consisting of observations and interviews. Twelve pupils’ texts and four writing projects are studied in depth. The theoretical framework is linked to systemic functional linguis­tics, critical discourse analysis, dialogical conception of language and new literacy studies. Analytical tools are also derived from rhetorical structure theory, relief theory and theory of text sequences. These tools have been adap­ted and are also applied in the analysis of the teaching practice. To analyse pupils’ meaning making in their texts, a theory of mobility in texts is used. The analyses show two different categories of texts and teaching practices. The hierarchically composed texts are characterized by hierarchies concerning the entire text. The sequentially coupled texts are charac­terized by many vague relations between text entities. One conclusion is that the students in the hierarchically composed texts develop knowledge during writing. They make meaning recursively when writing and they seem to grasp the text as a whole in a way they do not in the sequentially coupled ones. In the sequentially coupled texts, pupils seem to develop knowledge mostly before they write the text, rather than during the writing. In the hierarchically composed practice the pupils deepen their knowledge about text. The result can be interpreted as showing that pupils primarily need education about global text levels in order to develop text knowledge and subject knowledge. Teaching practice seems to promote all pupils’ meaning making if the practice is characterized by many interpersonal relations in the chains of spoken and written texts and if pupils learn to write texts that can structure their meaning making in a functional way.

In this dissertation a collaboration project in Swedish youth care is analysed. The aim of the project was to enhance coordination between the Social Services and the Swedish National Board of Institutional Care in order to make the efforts more efficient. The project also employed a number of coordinators. The overall purpose of this dissertation is to analyse conflicts, alliances and comparisons identifiable in interviews and observations. The analytic findings are put into an overall “collaboration context” represented by earlier research on the social phenomenon of “collaboration”. In this way the dissertation tries to contribute to a sociological understanding of a contemporary widespread phenomenon. The empirical materials of the study consist of recorded conversational interviews with 147 project participants (youngsters, parents and various professional categories) as well as observations of meetings, informal get-togethers and visits to institutions, Social Services offices, the head office of the National Board of Institutional Care and coordinators. The material was analysed using the analytic perspectives of Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) and Erving Goffman (1959/2004). The analysis shows that the project manifested and led to struggles between organizations involving representatives from the Social Services, the National Board of Institutional Care and the project, as well as to several interpersonal conflicts between representatives from various categories of involved professionals, and the youngsters and their parents. The study also shows that the client, in such human service organizations, faces a significant risk of being marginalized. Professionals who appreciated the collaboration often drew their conclusions based on their interaction with other professionals, but the collaboration did not guarantee a successful treatment of the client. Conflicts concerning the roles of the coordinators and their written documents (“the agreements”) emerged and were actualized through the creation of the project. The coordinators and their “agreements” can be seen as the project’s most visible representatives and symbols, which during the project become both themes for conflict and actualize already established conflict patterns. The youngsters and their parents appreciated the projects’ coordinators who appeared as personally involved and able to make concrete changes. However, many of youngsters and their parents criticized the coordinators and even portrayed a victim identity in relation to the project. The coordinator’s relationship with the youngsters and their parents was mostly characterized by passivity. This is clearly apparent in the analysis of the administrative and/or passive coordinator. Different alliance constellations became visible in these presentations. When the coordinator roles were altered in the description, the alliance constellations change. It is a common strategy for clients in human service organizations to try to enter into alliances with professionals involved in their cases and, in so doing, try to alter the situation to their own advantage. The fact that these alliances are often sought by the client indicates, among other things, the client’s will to fight against the situation in which he/she finds him/herself. I believe that this can be seen as something productive rather than problematic. / I denna avhandling analyseras ett samverkansprojekt i den så kallade ungdomsvården i Sverige. Projektet hade som mål att förbättra samordningen mellan socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för att kunna effektivisera insatserna för samhällsomhändertagna ungdomar och deras familjer. I projektet var också ett antal samordnare anställda. Det övergripande syftet i avhandlingen är att analysera beskrivna och observerade konflikter, allianser och förklarande jämförelser som kan identifieras i intervjuer och observationer. Analytiska upptäckter sätts avslutningsvis i en mer övergripande ”samverkanskontext” som representeras av tidigare forskning om samhällsfenomenet ”samverkan”. På så vis försöker avhandlingen bidra till en sociologisk förståelse av ett samtida välspritt fenomen.Studiens empiriska material är inspelade samtalsintervjuer med 147 projektdeltagare (institutionsplacerade ungdomar, deras föräldrar och olika yrkeskategorier inom socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet) samt observationer av organiserade möten, informella träffar före och efter intervjuer eller möten, samt vid besök på institutioner, socialtjänstkontor, Statens institutionsstyrelses huvudkontor och samordnarnas kontor. Materialet analyserades vidare med analytiska utgångspunkter från Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) och Erving Goffman (1959/2004).Analysen visar att projektet manifesterade och medförde mellanorganisatoriska kamper mellan socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet samt en rad interpersonella konflikter mellan representanter för olika professionella yrkeskategorier, ungdomar och föräldrar. Studien visar också att klienten i människovårdande organisationer löper en betydande risk att hamna utanför nya samarbeten. De myndighetspersoner som upplever ett bra samarbete drar ofta sina slutsatser utifrån interaktionen med andra professionella men det upplevda samarbetet behöver inte bli någon garanti för framgångsrik behandling av klienten. Konflikter om samordnarnas sätt att agera (samordnarroller) och samordnarnas skriftliga dokument, ”överenskommelsen”, har aktualiserats med projektets tillkomst. Samordnarna och deras ”överenskommelse” kan ses som projektets synligaste representanter och symboler, som under projektets gång blir både ämnen för konflikter och aktualiserar redan etablerade konfliktmönster. Ungdomarna och föräldrarna förkastar emellanåt myndighetspersonernas ageranden som moraliskt felaktiga, gestaltar sin offeridentitet samt försöker vända situationen till att bli fördelaktig för dem själva. Samordnarnas relation till ungdomar och föräldrar präglas mestadels av passivitet. Detta framträder tydligt i analysen av en administrativ och/eller passiv samordnarroll. I dessa framställningar är även olika allianskonstellationer synliga. När samordnarroller förändras i beskrivningen, förändras även allianskonstellationer.Att klienten i människovårdande organisationer söker ingå allianser med myndighetspersoner är en vanlig strategi för att försöka vända situationen till sin fördel. Att dessa allianser söks ofta av klienten indikerar bland annat klientens vilja till fortsatt kamp – mot den situationen i vilken klienten befinner sig. Jag menar att detta kan ses som något produktivt snarare än problematiskt.