<p>I början 1980-talet publicerades en rapport – EKNA-rapport nr 8 - av Andersson & Kärrqvist rörande elevers förklaringsmodeller inom optik. Rapporten studerade bl.a. förmågan hos elever i årskurserna 6 – 9 att använda abstrakta begrepp och förklaringar. Eftersom skolan sedan början av 1980-talet influerats av konstruktivistisk och socio-kulturell lärandeteori var vi intresserade av att se om detta påverkat elevers tänkande. Vår undersökning avser att med hjälp av en papper-och-penna-test bland elever i årskurserna 8 och 9 upprepa vissa delar av Andersson & Kärrqvists undersökning, för att se om dagens elever uttrycker liknande förklaringsmodeller, och om vi kan spåra några tendenser till förändringar i fördelningen mellan konkreta och abstrakta förklaringar hos dagens elever jämfört med den tidigare undersökningen. Vårt resultat visar att de förklaringsmodeller som användes av eleverna i Andersson & Kärrqvists undersökning i stor utsträckning förekommer även bland dagens elever. Vi tycker oss dock kunna se en ökad användning av abstrakta förklaringar jämfört med den tidigare undersökningen.</p>

I början 1980-talet publicerades en rapport – EKNA-rapport nr 8 - av Andersson &amp; Kärrqvist rörande elevers förklaringsmodeller inom optik. Rapporten studerade bl.a. förmågan hos elever i årskurserna 6 – 9 att använda abstrakta begrepp och förklaringar. Eftersom skolan sedan början av 1980-talet influerats av konstruktivistisk och socio-kulturell lärandeteori var vi intresserade av att se om detta påverkat elevers tänkande. Vår undersökning avser att med hjälp av en papper-och-penna-test bland elever i årskurserna 8 och 9 upprepa vissa delar av Andersson &amp; Kärrqvists undersökning, för att se om dagens elever uttrycker liknande förklaringsmodeller, och om vi kan spåra några tendenser till förändringar i fördelningen mellan konkreta och abstrakta förklaringar hos dagens elever jämfört med den tidigare undersökningen. Vårt resultat visar att de förklaringsmodeller som användes av eleverna i Andersson &amp; Kärrqvists undersökning i stor utsträckning förekommer även bland dagens elever. Vi tycker oss dock kunna se en ökad användning av abstrakta förklaringar jämfört med den tidigare undersökningen.

No description available.

Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi &amp; Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.