Sedan röjningsplikten togs bort har andel bestånd med röjningsbehov ökat. Södra Skogsägarna, vilken är en skogsägareförening i södra Sverige, har arbetat för att försöka öka aktiviteten i röjningsskogen. Under våren 2012 drog Södra igång en kampanj med ett specialerbjudande till medlemmar som tecknar röjningskontrakt. I samband med detta kom Södra fram till att de var intresserade av att lära sig hur de mest framgångsrika inspektorerna arbetar. Med framgångsrik innebär att de har sålt stora arealer av Södras röjningstjänst under 2011. En hypotes var att "den som köper in mycket virke är även en duktig säljare av Södras röjningstjänst". Syftet med detta examensarbete har således varit att ta reda på och sammanställa vilka faktorer som gör att vissa inspektorer säljer mer av Södras röjningstjänst än andra. För att lösa dessa uppgifter söktes information fram om alla anställda som köpt in virke och röjning i Södras regi under 2011. Sedan valdes 15 inspektorer och 2 områdeschefer, som arbetade för Södra 2011 och som även arbetade kvar under våren 2012, ut för att intervjuas. Resultaten visar att hypotesen, om att de inspektorer som köper in mycket virke även säljer mycket röjning, inte stämde. Från intervjuerna kunde man finna förklaringar för varför vissa inspektorer är mer framgångsrika vid försäljning av röjningstjänst än andra. De främsta förklaringarna gällde arbetssätt som gick ut på att fokusera på skötseln av skogen och inte bara på virket. Att utgå efter konceptet "hela menyn" hade stora framgångar. Detta innebär att man vid skogsägarbesöken inte bara föreslår avverkning utan tar med sig röjning och andra skötselåtgärder samtidigt. Vid virkesinköpstillfället får markägaren inkomster och då är det lättare att motivera skötselåtgärder som innebär kostnader, eller så kallad återinvestering. Ytterligare viktiga aspekter att framhålla var att lämna åtgärdsförslag eller någon annan form av dokumentation om besöket för att kunna återkoppla till detta vid nästa besök. Att visa på hur effektiva och duktiga entreprenörerna är samt att visa på positiva aspekter med den utländska arbetskraften är också viktigt.

I denna uppsats får läsaren ta del av en studie som behandlat personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Livsmedelsbranschen är en bransch som uppsatsförfattarna har identifierat att den befinner sig i en allt mer konkurrensutsatt situation. Lågprisföretag etablerar sig på den svenska marknaden och det blir bara enklare för kunder idag att genom ett knapptryck beställa hem mat via Internet. Varför ska då kunder handla i de redan etablerade livsmedelsbutikerna? Ett för branschen nytt, potentiellt konkurrensmedel har identifierats i form av personlig försäljning. Ett arbetssätt som författarna hittat framgångsrika praktiska exempel på från andra branscher.   Forskningen om personlig försäljning sträcker sig långt tillbaka men det är först under de senaste 10-15 åren forskare börjat förstå vad personlig försäljning kan skapa. Att försäljningen kan öka och att kunder köper mer visar en del studier på. Samtidigt har Konsumentverket under 2014 kommit ut med en rapport om hur påverkningsbar en konsument i butik faktiskt är och att service blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Författarna av denna studie har däremot inte funnit någon tidigare forskning om personlig försäljning inom livsmedelsbranschen varför ämnet blir intressant att studera.   Genom att utgå ifrån problemformuleringen ”Vilka effekter har införandet av personlig försäljning på en livsmedelsbutik i Sverige?” har uppsatsförfattarna undersökt forskningsområdet personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Författarna har använt en livsmedelsbutik som studieobjekt och utbildat personal inom personlig försäljning för att undersöka potentiella effekter av det nya arbetssättet. Under en veckas tid har de mätt försäljningssiffror, agerat observatörer och intervjuat personalen för att sedan jämföra resultatet med tidigare veckor.   Resultatet från studien tyder på att personalen i en livsmedelsbutik trivs med att arbeta med personlig försäljning och vissa ser det till och med som en självklarhet, eftersom både de själva och kunderna, enligt resultatet blir nöjda av arbetssättet. Resultatet tyder även på att kunderna i livsmedelsbutiken, under vissa dagar förefaller speciellt mottagliga för detta sätt att arbeta med försäljning. Resultatet från studien har gjort författarna mer nyfikna på ämnesområdet och föreslår därför vidare forskning inom ämnet. Eftersom studien är utförd ur ett företagsperspektiv har inte kundnöjdheten i denna studie mätts vilket således öppnar för vidare forskning ur ett kundperspektiv och för att ta reda på om kundnöjdheten påverkas av detta sätt att arbeta. Resultatet från denna studie öppnar även för vidare forskning ur ett medarbetarperspektiv där författarna föreslår att undersöka om medarbetarnöjdheten och om motivationen hos medarbetare i en livsmedelsbutik kan påverkas av detta arbetssätt.

Syfte Syftet med vår studie är att analysera sambandet mellan attribut och förtroende vid val av försäljare som tillhandahåller tjänster eller produkter av meriterad karaktär.   Metod Ett deduktivt synsätt med analys av litteratur och vetenskapliga artiklar för att skapa en god översikt av tidigare forskning. Vår empiri genomförs med en kvantitativ metod genom en enkät-/surveyundersökning. Våra resultat analyseras i SPSS där vi utfört en deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys och faktoranalys. Detta följs av vår egen analys, diskussion och slutsats.   Slutsats Utifrån vår studie kan vi konstatera att valen av attribut som en försäljare av tjänster eller produkter av meriterad karaktär gör kan ha en betydelsefull påverkan för förtroendeskapandet gentemot en kund. Detta bör enligt oss en försäljare ta i beaktning då det i sin tur kan ha stor betydelse för genomförandet av en affär. De mer naturliga eller vanligare attributen har en mindre negativ påverkan och de mer ovanliga och utstickande attributen har en större negativ påverkan på förtroendet. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är påverkan av fastighetsmäklares eller försäljares val att genom skäggväxt, smink, piercingar eller tatueringar riskera att negativt drabba kundens förtroende för fastighetsmäklaren eller försäljaren.

No description available.

No description available.

Butikskommunikation och personlig försäljning är idag två faktorer som är viktiga för att en butik ska fungera på ett bra sätt, framförallt då det gäller att förmedla sortimentet och nå ut till kunderna. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur butikskommunikationen och den personliga försäljningen skiljer sig i butiker som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter. Ni kommer att få se hur engagemanget hos kunden faktiskt skiljer sig då de ska köpa en lågengagemangsprodukt eller högengagemangsprodukt. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med två butikschefer från butiker som säljer lågengagemangsprodukter och två butikschefer från butiker som säljer högengagemangsprodukter. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de faktiskt jobba med just butikskommunikationen och den personliga försäljningen i butikerna. För att få en klarare bild på hur de faktiskt jobbar med dessa faktorer så har vi även intervjuat butikernas respektive huvudkontor, av dessa har vi fått fram ytterligare information om hur de jobbar med butikskommunikationen. För att se hur de följde upp den personliga försäljningen i butiken gjorde vi även observationer, vi observerade interaktionen mellan personal och kunder. Uppsatsens syfte är att genom våra intervjuer och observationer i franchisebutiker och frivillig fackhandelskedja som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter, kartlägga skillnaderna mellan hur butikscheferna och personalen arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. Vilka metoder använder butikerna för att påverka kunden? Och hur skiljer sig deras arbetsgång vad gäller butikskommunikationen? Detta är frågor vi har till syfte att kunna besvara i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att vara till hjälp för dem som ska öppna en ny butik, samt även att underlätta för personalens och befintliga butikschefers praktiska arbete. De centrala slutsatserna i uppsatsen är att det finns skillnader mellan hur butikerna arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. När det gäller den personliga försäljningen så går butikerna tillväga på två olika sätt i säljprocessen, på så sätt att lågengagemangsbutikerna använder sig av färre steg i säljprocessen. Skillnaden ligger också i att butikerna i de olika engagemangsgraderna använder sig av olika påverkansmetoder. När det gäller skillnaderna i butikskommunikationen grundar sig dessa ofta främst i butikernas förutsättningar vad gäller produkter, kundsegment o.s.v. Lågengagemangsbutiker använder sig främst av skyltar, medan högengagemangsbutiker har bättre förutsättningar att appellera till t.ex syn och känsel med hjälp av sortimentet. Dessa skillnader grundar sig främst i att engagemanget hos kunden skiljer sig då de köper en produkt som t.ex. mat till skillnad från då den ska köpa en TV, vilket främst beror på att kunden har olika behov och olika kriterier på vad den vill ha uppfyllt då de ska köpa ett paket mjölk eller en TV. Att konsumenten vill känna trygghet och säkerhet i ett köp av en TV är kanske inte helt oväntat, eller?

No description available.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet. Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur. Dessa har sedan varit grunden i undersökningen som har varit kvantitativ där den huvudsakliga datainsamlingen skedde via enkäter till 125 försäljare hos Åhléns med kompletterande intervjuer med företagets hållbarhetschef och en varuhuschef. Genom en multipel regressionsanalys framkom signifikanta variabler som förklarar möjliga bakomliggande faktorer som är viktiga för att kunna öka försäljningen av hållbara varor. De främsta visade sig vara att försäljaren skulle ha konkreta riktlinjer att arbeta efter, försäljarens värderingar överensstämmer med företagets, försäljarens anpassningsförmåga i en säljsituation och försäljarens arbetsengagemang. Slutligen visade studien att försäljarna anser att de har en stor påverkan på kundens köpbeslut vilket belyser företags möjlighet att fokusera på sina försäljare som medel i att driva försäljningen av hållbara varor.

<p>Butikskommunikation och personlig försäljning är idag två faktorer som är viktiga för att en butik ska fungera på ett bra sätt, framförallt då det gäller att förmedla sortimentet och nå ut till kunderna. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur butikskommunikationen och den personliga försäljningen skiljer sig i butiker som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter. Ni kommer att få se hur engagemanget hos kunden faktiskt skiljer sig då de ska köpa en lågengagemangsprodukt eller högengagemangsprodukt.</p><p>Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med två butikschefer från butiker som säljer lågengagemangsprodukter och två butikschefer från butiker som säljer högengagemangsprodukter. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de faktiskt jobba med just butikskommunikationen och den personliga försäljningen i butikerna. För att få en klarare bild på hur de faktiskt jobbar med dessa faktorer så har vi även intervjuat butikernas respektive huvudkontor, av dessa har vi fått fram ytterligare information om hur de jobbar med butikskommunikationen. För att se hur de följde upp den personliga försäljningen i butiken gjorde vi även observationer, vi observerade interaktionen mellan personal och kunder.</p><p>Uppsatsens syfte är att genom våra intervjuer och observationer i franchisebutiker och frivillig fackhandelskedja som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter, kartlägga skillnaderna mellan hur butikscheferna och personalen arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. Vilka metoder använder butikerna för att påverka kunden? Och hur skiljer sig deras arbetsgång vad gäller butikskommunikationen? Detta är frågor vi har till syfte att kunna besvara i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att vara till hjälp för dem som ska öppna en ny butik, samt även att underlätta för personalens och befintliga butikschefers praktiska arbete. De centrala slutsatserna i uppsatsen är att det finns skillnader mellan hur butikerna arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. När det gäller den personliga försäljningen så går butikerna tillväga på två olika sätt i säljprocessen, på så sätt att lågengagemangsbutikerna använder sig av färre steg i säljprocessen. Skillnaden ligger också i att butikerna i de olika engagemangsgraderna använder sig av olika påverkansmetoder. När det gäller skillnaderna i butikskommunikationen grundar sig dessa ofta främst i butikernas förutsättningar vad gäller produkter, kundsegment o.s.v. Lågengagemangsbutiker använder sig främst av skyltar, medan högengagemangsbutiker har bättre förutsättningar att appellera till t.ex syn och känsel med hjälp av sortimentet. Dessa skillnader grundar sig främst i att engagemanget hos kunden skiljer sig då de köper en produkt som t.ex. mat till skillnad från då den ska köpa en TV, vilket främst beror på att kunden har olika behov och olika kriterier på vad den vill ha uppfyllt då de ska köpa ett paket mjölk eller en TV. Att konsumenten vill känna trygghet och säkerhet i ett köp av en TV är kanske inte helt oväntat, eller?</p>

Säljprocessen har länge ansetts vara en sekventiell process, vilket innebär att säljaren utför en rad aktiviteter i en bestämd ordning för att nå en försäljning. Idag har dock säljprocessen blivit mer dynamisk, aktiviteterna kan ske i olika ordning och alla aktiviteter behöver inte genomföras. Detta eftersom säljaren idag anpassar säljprocessen allt mer efter kund och situation. Det dynamiska synsättet på försäljningen blir extra viktigt i situationer där företag säljer till andra företag, eftersom denna typ av försäljning ofta är mer komplex med många olika behov och människor att möta. När det kommer till själva aktiviteterna i säljprocessen så har även de genomgått en förändring. Tidigare har det varit stort fokus på själva försäljningen, priset och kostnaden. Idag har detta fokus skiftat mot relationen till kunden och att skapa värde för denne. I och med denna förändring kommer långsiktiga ekonomiska fördelar att uppdagas, även om det på kort sikt kan vara kostsamt. Det finns ett behov av att konceptualisera säljprocessen i en modell som reflekterar dynamiken som kommer med försäljning mot företag idag. Befintliga teorier om säljprocessen återger inte heller den kundorienterade försäljningen med relationer och värdeskapande. Utifrån dessa aspekter är det därför av intresse för denna studie att undersöka säljprocessen mellan företag. Denna studie ämnar svara på problemformuleringen:Vilka är de centrala aktiviteterna i B2B-säljprocessen? Studien grundar sig i två modeller över säljprocessen (Åge, 2011, s. 1579; Moncrief &amp; Marshall, 2005, s. 18). Dessa modeller presenterar säljprocessen som dynamisk genom att de båda har delar som ska balanseras och alterneras för att anpassa sig till kunden och situationen. Modellerna har även ett fokus på relationer och värdeskapande mot kund, vilket reflekterar dagens säljmiljö. För att fördjupa kunskapen av B2B-säljprocessen har ytterligare teorier inom personlig försäljning inkluderats, bland annat har Relationship selling (Arli et al., 2017, s. 14) och Value-based selling (Teho et al., 2012, s. 176) tagits med. Resultatet som är baserat på semi-strukturerade intervjuer visar att planering är det första steget i säljprocessen mellan företag. Detta innebär att säljprocessen är sekventiell till viss del, vilket strider mot den initiala uppfattningen. Efter detta steg visar dock resultaten av denna studie att säljprocessen är dynamisk och ett antal aktiviteter som ingår i denna dynamik har identifierats. Avslutningsvis bidrar studien till en reviderad modell av Den moderna säljprocessen. Denna modell kan bistå företag med rekommendationer över hur de ska strukturera sin säljprocess och vilka aktiviteter som bör inkluderas i den. Dessutom kan studien bidra till forskningen genom att ge en fördjupad kunskap av hur säljprocessen ser ut idag.