Barn kan lida av svårigheter, så som koncentrationssvårigheter. Som pedagog kan man känna sig otillräcklig i mötet med barn som lider av dessa svårigheter. Men om man tillsammans i arbetslaget hjälper varandra kan man klara det. Men vad är det egentligen för slags information som når pedagogerna i arbete med barn med svårigheter? Tidningen Förskolan är en tidning som är ämnad för förskollärare och annan personal att läsa. Jag kommer att analysera den tidningen för att få reda på vilka diskurser som råder i linje utifrån tre perspektiv från det specialpedagogiska forskningsfältet. De tre perspektiven är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Jag kommer att förklara de tre olika perspektiven och kommer sedan att utifrån dessa tre perspektiv analysera tidskriften Förskolan för att lyfta de diskurser som råder kring barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet visade att det kategoriska perspektivet, samt dilemmaperspektivet fick störst dominans. Detta innebär att barn ses med koncentrationssvårigheter som något individbundet eller så påverkas de av förskolegruppens sammansättning, metoden, pedagogens kompetens och/eller ur personliga aspekter.

Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten

Vi har valt att studera högläsning då vi anser att språket är ett viktigt verktyg för alla barn samt vuxna. Därför har vi riktat våra blickar mot högläsning, som är en aktivitet där barnen får en möjlighet till samspel med pedagog, bok och andra barn. Vi har även valt detta ämne då det är en stor del av vardagen på förskolan. Samtidigt skapar högläsningen en möjlighet till inflytande genom samtal, där pedagogen och barnet samtalar om bokens innehåll och ord. Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas tankar och hur de arbetade med högläsning i förskolan. Hur använder pedagoger högläsning i förskolan? När läser pedagoger vid förskolan? Varför högläser pedagoger vid förskolan? Vilka resurser nyttjar förskolan för att främja högläsningen? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer ligger till grund för resultatet. Genom att välja dessa två metoder bidrar de till att pedagogernas tankar och förhållningssätt synliggörs. I vår studie framgår det att pedagoger anser att högläsning är språkstimulerande för barn samt att högläsningen kunde gå till på olika sätt. Vi kunde även se en önskan hos pedagogerna att högläsningen skulle få en större plats i förskolans verksamhet, och att högläsningen även kunde ske på olika platser. Att högläsningen inte enbart är låst till inomhusmiljön utan att det även kunde ske utomhus eller i andra miljöer i förskolan.

Vårt arbete kretsar kring genus och betydelsen om genusmedvetenhet i förskolan. För enligt Skolverket (2014) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) har barn rätt att utvecklas utan påverkan från stereotypa könsroller under sin vistelse på förskolan. Vår valda teori är inlärningsteorin för den tar upp hur barn skapar sin identitet genom att ha vuxna som modeller och tar till följd efter deras beteende, vilket vi ansåg kan förklara varför det är viktigt att pedagoger föregår med hållbart exempel på genusnormerna. Därmed är vårt syfte med undersökningen att skapa kunskap om förskollärarnas påverkan av barns genusnormer i förskolan. Undersökningens specificerande syfte är utifrån detta att undersöka vilka olika sätt pedagoger resonerar kring arbetet med genus.I bakgrunden tar vi upp jämställdhetsarbetet ur ett historiskt perspektiv, för att klargöra hur det har påverkat genusmedvetenhetens framfart. Vidare i bakgrunden tar vi upp olika genuspedagogiker som har utvecklas ur genusprogrammen som startade 2004. Den könskompensatoriska-, könsneutrala- och den normkritiska pedagogiken. Vi tar även upp vår valda teori, inlärningsteorin och teorins syn på barns identitetskapande.Vår studie är en kvalitativ studie där vi valt att arbeta med intervjuer för att närma oss pedagogernas tankar kring sitt arbetssätt. Vi genomförde enskilda intervjuer och använde oss av löpande protokoll för att samla in vårt empiriska materialVårt resultat visade att pedagogerna säger sig tänka utefter könsneutral, normkritisk och könskompensatorisk pedagogik under bemötandet av barnen och samtalen med barnen om genus. Deras genuspedagogik smittar även av sig på miljön och val av leksaker. I resultatdiskussionen diskuteras dessa pedagogiker utifrån vårt resultat. De presenteras under olika rubriker: bemötande, genussamtal och miljö. Resultatet visade att barnen påverkas av pedagogernas förhållningsätt, genom detta kan en konsekvens vara att om en pedagog utgår från traditionella könsnormer i sitt arbete kan barnen påverkas till att bibehålla de normerna. Vi tar även upp läroplanens mål och inverkan på pedagogiken, enligt läroplanen ska inte traditionella könsroller användas i pedagogiken dock för att kunna arbeta kompensatoriskt måste förskollärare utgå från de traditionella könsrollerna för att kompensatoriskt motverka dem.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärarna begreppet barnsyn? På vilket sätt beskriver förskollärarna sin betydelse för hur barnen utvecklas på förskolan? I författarens c-uppsats framkom beteenden från förskollärare som väckte frågor kring om förskollärare är medvetna om sin barnsyn och barnsynens påverkan på arbetet i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes med metoden fokusgrupp. Fokus i studien var förskollärare som arbetar med de allra yngsta barnen, barn mellan ett till tre år. Det var totalt fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje, alltså deltog sexton förskollärare i studien. Analysen genomfördes med inspiration från diskursanalysen, och utgick från förskollärarnas uppfattningar av begreppet barnsyn och sedan undersöktes sambandet mellan förskollärarnas uppfattningar och deras sätt att samtala om barn med hjälp av dilemman. Slutsatsen av studien är att det finns behov av samtal bland förskollärare om varför de gör som de gör. Genom samtal blir förskolläraren medveten om sin syn på barn och kan därmed utveckla och förbättra sitt förhållningssätt gentemot barnen. Därmed får barnen en ännu bättre förskolevardag.

Syftet med denna studie var att undersöka tio förskolepedagogers erfarenheter av att skapa goda relationer till barnen. För att undersöka detta valde vi att genomföra semi-strukturerade intervjuer med tio förskolepedagoger. Resultatet visar att pedagogerna skiljer på omsorg och lärande och förlägger relationsskapandet till avgränsade tidsperioder. Pedagogerna lägger stor betydelse vid personligheten i skapandet av goda relationer. Då relationsskapandet faller väl ut menar pedagogerna att det är deras egen personlighet som är avgörande. Då pedagogerna stöter på hinder i relationsskapandet förlägger de svårigheterna hos barnens personligheter och hur väl personligheterna samspelar med varandra. Resultatet visar även att pedagogerna lyfter betydelsen av närhet i relationsskapandet men att de har olika uppfattningar om hur nära man som pedagog bör vara barnen.

I denna studie har jag undersökt matematik i förskolan och framförallt vilka matematiksyner som finns hos förskolepedagoger samt vilka skillnader och likheter som finns mellan förskollärare och barnskötare. Jag har genomfört fyra intervjuer med fyra olika individer på två olika förskolor. Jag fördelade intervjuerna mellan två förskollärare och två barnskötare. Jag har tagit till mig forskning samt använt mig av didaktik och matematiksyner som teoretiska utgångspunkter. Empirin ifrån intervjuerna har jag bearbetat med hjälp av tematisk analys. Resultatet delade jag upp mellan förskollärarna, barnskötarna, jämförelse mellan de båda yrkesgrupperna samt en jämförelse mellan empirin och matematiksynerna. Resultatet visar på många olika matematiksyner hos pedagogerna som exempelvis vardagsmatematik och skolförberedande matematik. Jämförelsen mellan de båda yrkesgrupperna visade intressanta, väntade och oväntade skillnader och likheter. Mängden empiri förhindrar generalisering men likheter mellan förskollärare och barnskötare, på olika förskolor, gällande åsikter om skolförberedande matematik i förskolan finns. Likaväl finns det skillnader mellan förskollärare gällande varför man ska ha matematik i förskolan. Utifrån de matematiksyner jag har använt mig av i denna studie finns det likheter och olikheter mellan intervjupersonernas svar och forskningens fynd. I diskussionsdelen jämför jag min forskning mot min empiri och försöker finna svar på mina forskningsfrågor. Avslutningsvis uppmanar jag till vidare forskning och undersökning gällande detta område.

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

No description available.

No description available.