Syftet med denna studie är att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Vårt syfte är även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. Våra frågeställningar i studien blir därför: Hur framträder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhållande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? Utifrån våra frågeställningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i både text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollärare som arbetar på en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har använt oss av då vi har fördjupat oss i vårt problemområde är genus, genus i bilderboken och genus i förskolan. Utifrån vår studie gällande de sex bilderböcker som vi har analyserat i text och bild fann vi att många av böckerna inte visar på det traditionellt ”manliga” och ”kvinnliga”. Pedagogerna som vi intervjuat har valt att inte arbeta med genus och motverka traditionella könsroller som det står skrivet om i Lpfö 98. Genus genomsyras i allt och pedagogerna är med och skapar och omskapar genus.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

Barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan tillsammans med förskolepedagoger i verksamheten. Det är svårt att föreställa sig att barn far illa under sina vårdnadshavares omvårdnad, men det förekommer. Tidigare forskning visar en problematik kring att det inte finns någon specifik definition av vad begreppet barn som far illa innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring och upplever förskolans anmälningsplikt när ett barn fara illa. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamlande av data från förskolepedagoger, främst förskollärare. Deltagarna i studien hade 1-37 års erfarenhet av att arbeta i förskolan. Resultatet av studien visar att kunskap kring barn som far illa i hög grad är något som förskolepedagogerna får genom erfarenhet. Det framgår även att de finns ett stort handlingsutrymme för förskolepedagoger i form av det utrymme för tolkning som finns av förskolans rådande styrdokument samt tolkning av begreppet barn som far illa. Denna studie bidrar med ett småskaligt material till en redan stor uppfattning av att kunskapen att lära sig upptäcka och agera kring barn som far illa är något som behöver behandlas mer i förskollärarutbildningen samt i större utsträckning vara en del av det pågående utvecklingsarbetet i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

With a phenomenographic perspective this thesis aims to study preschool teachers experiences of parent cooperation. In order to complete the aim of this study we have formulated three inquiries:     What qualifications do the preschool teacher consider contributing to good cooperation?     What qualifications do the preschool teacher consider leads to a lack of cooperation?    What appears as power relationships in the preschool teacher experiences?     According to the curriculum, preschool teacher requires to build trustworthy relations with parents. This appears to be a complex task. With a quantitative method the data in this study consist of seven interviews with preschool teachers that work in preschools. With our phenomenographic approach we were able to find different categories from the preschool teachers experienced narratives. This thesis consists of an inductive study where the preschool teachers narratives determine our theoretical notions. The notions are: Cooperation, communication, attachment relationship, intercultural knowledge and empowerment, the conclusion of the study reveals that power relations exist between parents and preschool teachers, the teachers have a power position because of their knowledge and parents because of their right to choose among preschools. The study shows that the task to please parents needs can be difficult, it also shows that misunderstandings and the increased number of children in the group aggravates the mission to fulfil the curriculum assignment regarding cooperation with parents. The result also shows that creating a trustful relation with mutual understanding of each other differences can lead to improve the cooperation.