<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännnandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap? För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor. Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen.

Denna studie lyfter förskollärares uppfattningar kring barns inflytande. Det har även undersökts vilken barnsyn som syns genom resultatet. Barnsyn innebär vilka perspektiv förskollärarna har på barn och deras inflytande. Det vill säga barns perspektiv, barnperspektivet, vuxenperspektivet och maktperspektivet. Dessa olika barnsyner visar sig genom förskollärarnas svar i resultatet och har till viss del en påverkan i barnens möjligheter till inflytande. Förskollärarna uppfattningar kom fram genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 6 förskollärare från två olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes genom tre steg, första steget innebar att framställa vilka uppfattningar förskollärarna hade, andra steget kategoriseras uppfattningarna efter begrepp de nämnt och i tredje steget analyserades deras svar med hjälp av barnsyner som syntes i deras svar. Syftet med denna studie är att synliggöra att det finns olika uppfattningar om barns inflytande, men också olika barnsyner. Detta kan till viss del begränsa barns möjligheter men också ge barnen större möjligheter till inflytande. Det är därför av stor vikt att förskollärare är medvetna om detta och reflekterar över sin egen syn.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om lekens mångtydighet utifrån förskollärares perspektiv genom att undersöka hur de uppfattar barns lek och deras egen delaktighet och roll i den. Vi använde en semistrukturerad intervjumetod där vi intervjuade tio verksamma förskollärare, där alla arbetar inom förskolan. Vi utgick från en teoretisk tematisk analysmetod när vi analyserade det insamlade datamaterialet, i förhållande till Sutton-Smiths sju retoriker om lek och Enz och Christies fem roller. I analysen skapades tre huvudteman och sju underteman. Vårt resultat visar att synen på lek skiftar och där leken skapar olika möjligheter för utveckling och fantasi. Vi uppfattar även utifrån förskollärarna att makt och styrning kan ske både mellan barn och barn i lek men även mellan vuxna och barn i lek. Förskollärarnas uppfattningar om sin delaktighet och roll i barns lek gav uttryck för fyra olika roller; scenansvarig (delaktig genom att bidra till miljön i leken), medspelare (delaktig genom närvaro och verbal kommunikation i leken), lekledare (aktivt deltar för att stötta barnen i leken) och regissör (styrning i lek genom kontroll av den vuxne). Resultatet visar även ibland samband mellan lekretorikerna och rollerna. Slutsatsen i arbetet visar att leken öppnar upp för flera olika möjligheter där uppfattningar om barns lek och förskollärares delaktighet och roll i den både liknade varandra men i vissa fall skilde de sig även åt. Vi tolkar att förskollärarna gav uttryck för att leken kan förstås från olika perspektiv och att det skulle kunna vara situationsberoende. De samband vilka ibland kan tolkas mellan lekretorikerna och rollerna uppfattar vi påverkar komplexiteten då det finns flera olika sätt att förhålla sig till lek och förstå den. I förhållande till tidigare forskning kopplat till vårt resultat i denna studie kan det förstås att det både finns likheter och skillnader vilket skulle kunna tolkas vara på grund av lekens flertydighet och komplexitet. / <p>Betyg i Ladok.</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

I denna kvalitativa studie undersöktes hur förskollärare anser sig använda högläsning i verksamheten, samt att undersöka hur pedagogerna uppfattar att högläsningen bidrar till barnens språkliga utveckling. Fem förskollärare observerades och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys för att hitta likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vår studie visade att förskollärare anser att högläsningen är viktig för barn, dock visade intervjuerna på att det perfekta högläsningstillfället för förskollärarna såg olika ut. Faktorer som spelade in var den socioekonomiska status upptagningsområdet hade, tid för planering, gruppstorlek, samarbete med bibliotek samt verksamhetens rutiner. Skillnaderna som gestaltade sig var dels hur ofta högläsningen skedde, hur förskollärarna valde att involvera barnen i läsningen, vilka böcker som användes, samt vilka förväntningar förskollärarna hade på högläsning vid olika tidpunkter på dagen. Trots skillnader och likheter visar denna studie på att förskollärare nedprioriterar högläsningen till fördel för annat, trots att förskollärarna var väl medvetna om att högläsningen gynnade barnens språkliga utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på undervisning i förskoleverksamhet. Vi använder fenomenografi som teoretiskt ramverk, som belyser uppfattningar av fenomen och variationer mellan dem. För att undersöka syftet på både ett övergripande plan och ett ingående plan kombineras studien av en kvantitativ respektive en kvalitativ delstudie. Delstudie 1 är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkätundersökning. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och baseras på samtalsintervjuer. Delstudiernas resultat är i stora drag eniga kring undervisning som fenomen: den definieras som målstyrda processer och kan ske under hela dagen i förskolan, både i spontana och planerade situationer samt oberoende av tid och rum. Våra resultat visar att en övervägande majoritet av studiens förskollärare är positivt inställda till undervisning i förskolan, vilket skiljer sig från tidigare forskning som påvisat att förskollärare är obekväma med undervisningsbegreppet. Vad som tycks skilja de positiva förskollärarna från de negativa i vår studie är en högre grad av reflektion och bearbetning av fenomenet undervisning i förskolekontext. Gällande vilka faktorer som studiens förskollärare anser är mest avgörande för undervisningens kvalitet framkommer framför allt barngruppsstorlek, tid och arbetslaget; det senare i betydelsen välfungerande och kompetent, något som inte belysts i tidigare forskning som vi har tagit del av.

Syftet med denna studie var att få förståelse för innehållet musik i förskolan. Genom observationer har vi sett hur förskollärarna arbetar och via intervjuer har de förmedlat vad de har för motiv att arbeta just så med musiken. Studien bygger på kvalitativ data. Vi observerade och intervjuade fyra förskollärare som arbetar på varsina arbetsplatser. Förskollärarna har både likheter och skillnader i sitt musikarbete. Vi såg exempelvis via observationerna att förskollärarna har gemensamt att de arbetar mycket med sång, instrument, IKT, och rörelse. Varför de arbetar med dessa bitar är för att de tänker att detta ska bland annat stimulera språkutvecklingen, motoriken och samspel med varandra. De hade även tankar om att utveckla barnen i själva musiken då de ansåg att det är ett ämne i sig som också bör utvecklas. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>