Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin värdegrund. Avsevärda resurser har investeras i att arbeta fram värdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, på vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens värdegrundsarbete haft på officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet framtagits med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare på tre olika förband i Stockholmsregionen. Utifrån tidigare teori och forskning om organisationskultur och värdegrund identifierades tre grundläggande teman som särskilt intressanta vad gäller värdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med värdegrunden skapat en större ”vi-känsla” inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och äldre officerare. Studiens resultat visar att officerarna inte upplever att effekterna av värdegrundsarbetet är särskilt omfattande, tvärtemot vad som kan förväntas. I uppsatsens slutsatser diskuteras resultatet i ljuset av litteraturen och det resoneras kring att den uteblivna effekten kan tänkas bero på att en tydlig definition av värdegrunden saknas samt att det tycks saknas en tydligt vald strategi för införlivandet av värdegrunden. Särskilt diskuteras hur tydligheten i värdegrunden kan förbättras och ändå vara relevant för officerare i den studerade organisationen.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia. Resultaten visar att topiker baserade på välvilja, eunoia, genomgående i hållbarhetsredovisningarna tillskrivs en större tyngd än övriga strategier för trovärdighet. Kluster av topiker identifieras där moraliska topiker, arete, och topiker som framhäver företagens kompetens, fronesis, konsekvent stöds av eunoia och av topiker som framhäver ekonomisk välvilja, ofta riktad mot aktieägare och andra intressenter. Vidare forskning behövs för att bringa ytterligare klarhet i varför, i vilka sammanhang och i vilken utsträckning dessa funna kluster återfinns i såväl redovisning som i andra typer av förtroendeingivande företagskommunikation.

På svenska webbplatser har Web 2.0 ökat explosionsartat de senaste åren, fler och fler mediesajter anpassar sig efter begreppet. Grundidén med Web 2.0 är att involvera användarna och få dem att bidra med information. Denna uppsats kommer visa hur mediesajter kan använda sig utav Web 2.0 för att få in läsarnas information kring en nyhetsartikel via bloggning. Därefter blir innebörden med uppsatsen att presentera en undersökning som bygger på användartester och intervjuer för att ta reda på om nyhetsartiklar får mer eller mindre trovärdigheten via en dialogisk kommunikation. Undersökningen kommer även presentera för‐ och nackdelar med att förmedla nyheter via Web 2.0 med hjälp av bloggar. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ ansats där empirisk data från sex Stycken intervjupersoner har jämförts med den teoretiska referensramen. Slutsatserna visar att våra intervjupersoner anser att bloggning är ett bra komplement för att förmedla och för att öka trovärdigheten kring en nyhet. De faktorer som är avgörande är hur bloggar presentera information och om den är personlig skriven. Mängden text på bloggen var även avgörande och om bloggen skapade nya funderingar kring nyheten. Ett slutgiltigt svar på vår problemformulering blir att bloggning kan inverkar på en nyhetsartikels trovärdighet, men det är flera olika faktorer som ligger till grund för påverkan.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, EKR 362, VT 2006 Handledare: Ulf Larsson Examinator: Rolf Larsson Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning. Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar. Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier. I vår diskussion framkom att företag inte ska underskatta den påverkan som hanteringen av sociala medier har för företagets rykte och förtroende från intressenterna.

Organisationer i dagens samhälle ställs inför svåra utmaningar med att försöka hinna med att utvecklas i samma takt som omgivningen och hinna anpassa sig till den ständigt skiftande efterfrågan. En generell trend bland företag i dagens samhälle är därför att införa organisationsstukturer som i större utsträckning än tidigare betonar och eftersträvar flexibilitet, decentralisering och ökade befogenheter längre ut i organisationen. Medarbetare förväntas bli mer delaktiga i sitt eget arbete vilket väntas öka engagemanget och trivseln. Dock medbringar denna generella trend i organisationsutvecklingen en intressant paradox som kan försvåra införandet av det nya idealet. Det finns en uppenbar motsägelse med att implementera en förändring som ska öka delaktigheten och befogenheterna ute i organisationen, men att samtidigt genomföra den uppifrån, utifrån ledningen, utan delaktighet av medarbetarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför medarbetarna inom ett företag upplevt en ökad grad av toppstyrning inom företaget trots att en organisationsförändring som delvis syftat till att öka medarbetarnas delaktighet genomförts. Dessutom skiljde sig vissa enheter åt i upplevelse och vad det berodde på avsågs också undersökas. Resultatet av undersökningen indikerar att både processen och genomförandet av en organisationsförändring påverkar upplevelsen av den. Om de rådande värderingarna inom organisationen inte överensstämmer med de värderingar som förändringen representerar eller medför kommer medarbetarna vara mindre öppna och tillåtande. För att lyckas med en organisationsförändring är även delaktighet i förändringsprocessen viktig för medarbetarna. Speciellt om förändringen betonar ökad decentralisering och delaktighet. Om medarbetarna inte är med på det är det svårt att lyckas med någonting. Resultatet indikerar också att skillnader mellan olika enheter delvis beror på huruvida så kallade informella ledare väljer att stödja eller inte stödja förändringen och utvecklingen. Då de innehar stort förtroende inom sina arbetsgrupper påverkar deras inställning och åsikter övriga gruppmedlemmar.

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende. Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

<p>Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer.</p>

<p>Abstract</p><p>Despite that e-business nowadays is established scepsis against it amongst consumers exists. We, as consumers, suppose that this skepticism is caused by bad communication from the e-business companies. This has lead to our suggestion that some con-sumers refrain from e-business because of bad communication or deficient trust.</p><p>Our purpose with this paper was to investigate factors of communication between companies and consumers within e-business (B2C) from the consumers’ point of view. We thereby have drawn conclusions regarding consumers’ choice of e-business company. The research questions we intended to investigate was how consumers’ perceive the communication between them and the companies, what factors that af-fects the consumers when they are going to choose an e-business company to buy from and what factors that makes consumers’ refrain from e-business. In order to in-vestigate whether our assumptions were true or not we carried out a survey in Jönköping. In the survey we put up some questions concerning consumers’ beliefs and attitudes towards e-business, communication possibilities and other possible rea-sons. The respondents were men and women from the age of 15 years and up (n=50).</p><p>The result of the investigation shows that communication possibilities with and information about the e-business companies’ is not as important for the consumers’ as we thought it would. Instead the main reason for consumers avoiding e-business is their fear of that companies will handle their personal information in an incorrect way. Furthermore the survey shows that the price of the products is the most deci-sive issue and not how big and well-known the company is, when choosing a company to buy from. That companies offer a good customer service is the main reason how companies will gain trust from consumers. We perceive that consumers’ see a good working buying process as a whole as the most important. The consequences of our conclusions are that if an e-business company mediates and offer prod-ucts/services to a low cost they will not have to spend money on other factors such as layout, having many payment options, etc. They will obtain a large network of consumers anyway. As we found out that consumers’ are putting greater importance regarding price issues than for example security and communication aspects we can assume that consumers’ are willing to sacrifice some security and possibilities of personal contact to get products/services at a low cost.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Trots att e-handel etablerat sig kraftfullt råder det viss skepsis bland många konsumenter. Vi som konsumenter anser att skepsisen orsakas av dålig kommunikation från e-handelsföretagen. Detta har lett till vårt antagande om att vissa konsumenter avstår från handel över Internet på grund av dålig kommunikation eller bristande tillit.</p><p>Vårt syfte med det här arbetet var att ur konsumentens synvinkel undersöka kommunikationsfaktorer mellan företag och konsumenter inom e-handel (B2C) och därigenom kunna dra slutsatser angående konsumenters val av e-handelsföretag. De forskningsfrågor vi avsåg att undersöka var hur konsumenter ser på kommunikationen mellan dem och företagen, vilka faktorer som påverkar konsumenterna vid val av e-handelsföretag samt vad som får konsumenter att avstå från e-handel. För att komma fram till svaren på forskningsfrågorna har vi genomfört en enkätundersökning i Jönköping. I enkäten ställde vi frågor rörande konsumenters uppfattningar och in-ställningar gentemot e-handelsföretag, kommunikationsmöjligheter och andra möjliga faktorer. Respondenterna var män och kvinnor från 15 år och uppåt (n=50).</p><p>Resultatet av undersökningen visar att kommunikationsmöjligheter med e-handelsföretagen och information om e-handelsföretagen inte är av lika stor betydelse som vi trodde. Istället avstår konsumenter först och främst från e-handel på grund av att de är rädda för att e-handelsföretagen inte skall behandla deras personuppgifter på ett korrekt sätt. Vidare går det att skönja att priset är den avgörande faktorn för konsumenterna vid val av e-handelsföretag och inte hur stora och välkända företagen är. Det som är mest avgörande för att konsumenterna skall få förtroende för e-handelsföretagen är att företagen erbjuder bra kundservice. Vi upplever att konsumenten ser en köpprocess som fungerar bra i sin helhet som viktigast. Konsekvenserna av våra slutsatser är att om e-handelsföretag förmedlar ut och erbjuder produkter/tjänster till låga priser behöver de inte använda kapital till andra faktorer som layout, många olika betalningsalternativ, etc., utan de uppnår en stor kundkrets ändå. Då vi funnit att konsumenter lägger mycket större vikt vid pris än till exempel säkerhetsfrågor och kommunikation kan vi anta att konsumenterna är villiga att offra lite säkerhet och möjligheter till personlig kontakt för att få produkter/tjänster till ett lågt pris.</p>