Den här undersökningen syftar till att ge en ökad förståelse för kundomdömen online. Författarna har undersökt hur kommunikationen på omdömesplattformen Reco.se fungerar mellan företag och dess kunder. Många företag vet inte hur de ska hantera de kommentarer som skrivs om dem på omdömesplattformar idag. Därför har författarna från över 11 500 kommentarer och över 11 500 svar från totalt 964 företag, valt ut 5 företag, där de genomfört en kvalitativ textanalys med fokus på intertextualitet. Studien resulterade i en egen masskommunikationsmodell för elektronisk Word-Of-Mouth, en redogörelse för hur kommunikationen mellan företag och dess kunder fungerar på omdömesplattformen Reco.se samt att företag i allra högsta grad bör ha i beaktning hur de hanterar klagomål. Slutligen visar författarna hur man kan forma det digitala avtrycket som finns på internet samt konsten att kommunicera med kunden.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Författare: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, 4FE63E, Vårtermin 2016. Rapportens titel: Klicka med konsumenten - En kvantitativ studie om hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på social medier Frågeställning: Hur påverkar annonsinnehåll och förtroende till annonsören svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier? Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att förklara och analysera hur annonsinnehåll och förtroendet till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet ska som delsyfte vara vägledande i att skapa beslutunderlag för företag som utför annonser på sociala medier genom att tillhandahålla rekommendationer. Metod: I detta examensarbete tillämpades en deduktiv ansats samt en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare genomfördes datainsamlingen genom en enkätundersökning digitalt och i pappersformat. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att informativt och emotionellt innehåll har en positiv påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Förtroende till annonsören har dock ingen signifikant påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier i detta examensarbete. Teoretisk och praktiskt bidrag: Teoretiskt bidrar examensarbetet med att förklara hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet bidrar praktiskt med att tillhandahålla rekommendationer som kan vara vägledande för företag vid beslutsunderlag gällande annonsering på sociala medier. Nyckelord: Svenska konsumenter, attityder, sociala medier, annonser, annonsinnehåll, förtroende till annonsören. / Authors: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Supervisor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Program, 30 credits, School of Business and Economics, Linnaeus University Kalmar, 4FE63E, Spring 2016 Report title: Click with the consumer - A quantitative study of how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media Research question: How do advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media? Purpose: The main purpose of this degree project is to explain and analyze how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The subsidiary purpose of the degree project is to be indicative in creating a basis for decision making for corporations adverting on the social media by providing recommendations. Method: In this degree project, a deductive strategy and a quantitative research method were applied. Furthermore the data collection was conducted through surveys in paper and digital form. Results and conclusions: We have concluded that informative and emotional content have a positive impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. Trust in the advertiser however has no significant impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media in this degree project. Theoretical and practical contribution: The degree project’s theoretical contribution is explaining how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The practical contribution of the degree project is that it provides practical implications that can be indicative in decision making for corporations adverting on the social media. Keywords: Swedish consumers, attitudes, social media, advertisements, advertisement content, trust in the advertiser.

Kommunikationschefen på Röda Korset, Johan af Donner, förskingrade åtta miljoner kronor från både Röda Korset och Cancerfonden. Detta nådde till slut de svenska tidningarna som skrev om skandalen, främst under år 2009 och 2010. Den här uppsatsen undersöker hur Röda Korsets representanter kommunicerade om skandalen i svenska tidningar samt hur kommunikationen förändrades över tiden. Uttalandena i tidningarna analyseras med hjälp av teorier om image-reparation och kriskommunikation, för att få reda på vilka strategier som Röda Korset använde sig av. Uppsatsen undersöker även hur förtroendet – i form av medlemsantal och verksamhetsintäkter – påverkades av skandalen, genom en analys av Röda Korsets årsredovisningar och med teorier om förtroende och skandaler. Resultatet visar att den strategi som Röda Korset använde sig mest av var att framhäva organisationens goda sidor, vilket gjordes i 20 uttalanden. Kommunikationen förändrades lite över tiden, då förnekandet av handlingen skedde i början av perioden och skuldförflyttandet mot mitten och slutet. Strategin där organisationen erkänner sitt misstag och ber om förlåtelse skedde nästan uteslutande i slutet av undersökningsperioden. Andra strategier har varit representerade över hela perioden och inte visat på någon förändring över tiden. Medlemsantalet har sjunkit varje år från 2009 fram till 2014, och verksamhetsintäkterna sjönk från 2010 fram till 2013 då en liten ökning skedde. Intäkterna sjönk ytterligare året därpå. Enligt teorierna kan man konstatera att af Donner-skandalen var en moralisk förtroendekris samt en medieskandal. Det går inte att med säkerhet säga att Röda Korset fick ett minskat förtroende efter skandalen, men medlemstappet kan ha varit en konsekvens av att Röda Korset använde sig av ”fel” strategier vid kommunicerandet av skandalen.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse kring hur medarbetare ser på de fyra underdimensionerna i det transformella ledarskapet och om de anser att ett sådant ledarskap skulle kunna bidra till en ökad motivation och ett ökat förtroende. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi har använt oss av strukturerade intervjuer. Vi intervjuade 10 personer, anställda på större företag. För att kunna analysera vårt material har vi använt oss av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visade vilka karaktärsdrag inom det transformella ledarskapet som var önskvärda ur en medarbetares perspektiv och bidrog även med att få en ökad förståelse för vilka karaktärsdrag/beteende som leder till en ökad respektive minskad motivation och förtroende för ledaren. Det som var särskilt intressant var att vi fann flertal negativa påverkningar på medarbetarna om det transformella ledarskapet användes på fel sätt. Om ledaren inte hittade en bra balans kunde beteenden och karaktärsdrag som karakteriserar den transformella ledarna leda till minskat förtroende och motivation. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle det vara intressant att fördjupa sig i vår studie genom att göra en motsvarande studie, som även fokuserar på hur olika personligheter förhåller sig till de fyra underdimensionerna och dess karaktärsdrag. Detta skulle kunna leda till en djupare insikt i hur den tranformella ledaren bör anpassa sig efter olika personligheter. Vidare hade en motsvarande kvantitativ studie varit intressant för att skapa en ökad generalisering som vi inte kunde uppnå i denna studie. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar teoretiskt med att skapa en djupare förståelse för vilka karaktärsdrag och beteenden inom det transformella ledarskapet som är önskvärt ur medarbetares synpunkt, samt vilka av dessa som leder till ökat respektive minskat förtroenden och motivation. Vidare hoppas vi kunna bidra praktiskt genom att de medverkande i studien får en bättre förståelse för vilka egenskaper de anser önskvärda hos en ledare. Detta kan förhoppningsvis påverka deras nuvarande arbetsplats på ett positivt sätt. / Aim: The aim of this study is to create a deeper understanding of how employees look at the four sub-dimensions of the transformational leadership, and if they believe that such leadership could contribute to increased motivation and increased trust. Method: This study is based on a qualitative approach where we used structured interviews. We interviewed 10 people, employees of bigger companies. In order to analyze our material we used a thematic analysis. Result & Conclusions: The study showed the traits of the transformational leadership was desirable from an employee's perspective and also helped to get a better understanding of the characteristics/behavior that leads to an increased or decreased motivation and confidence in the leader. What was particularly interesting was that we found several negative influences on the employees of the transformal leadership used the wrong way. If the leader didn’t found a good balance the behaviors and traits that characterize the transformational leaders could lead to loss of confidence and motivation. Suggestions for future research: It would have been interesting to immerse themselves in our study by doing a counterpart study focused on how different personalities relate to the four under dimensions and its characteristics. This could lead to a deeper insight into how the transformational leader should adapt to different personalities. Furthermore, had a similar quantitative study be interesting to create to get a greater generalization that we could not achieve in this study. Contribution of the thesis: The study will contribute to create a deeper understanding of the characteristics and behaviors of the transformational leadership that is desirable from the employee's point of view. As well as those which lead to increased or decreased confidence and motivation. Furthermore, we hope to contribute practically by giving the participants of the study a better understanding of what characteristics they consider desirable in a leader.Which hopefully can affect their current workplace in a positive way.

Studien syftar till att från den anställdes perspektiv skapa en större förståelse för relationen mellan organisationens identitet och den anställdes förtroende för ledaren. Då studiens syfte har varit att skapa en ökad förståelse för relationen mellan dessa två begrepp så valdes en kvalitativ metod. Vid datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer utförts. Dessa genomfördes med 10 anställda fastighetsmäklare i Stockholm, Gävle och Sandviken och datan har sedan analyserats genom en tematisk analys. Vidare presenteras och diskuteras resultatet. Resultaten indikerar att den anställdes förtroende för sin lokala ledare påverkar dennes identifikation och organisationsidentiteten. Vidare ser vi även tecken på att identifikationen och organisationsidentiteten påverkar varandra. / Aim: The aim of the study is to from the employee’s perspective create an increased understanding of the relationship between the organizational identity and the employee´s trust in its leader. Method: Since the aim of the study is to increase the understanding of how organizational identity and trust for the leader is experienced a qualitative method have been chosen. For the data collection semi-structured interviews have been used and the ten persons who have been interviewed are employed as real-estate agents in Stockholm, Gävle and Sandviken. The material has later been analyzed through a thematic analysis and the results have been presented and discussed. Result & Conclusions: The study's results demonstrate that the employee’s trust in their local leaders affect their identification with the organization as well as the organizational identity. Furthermore, the study indicates that identification and the organizational identity influence each other.

Det globala finansiella systemet har under de senaste åren genomgått flera kriser. Dessa kriser har haft en stark inverkan på stater, företag och medborgare. Bristfällig revision har förklarats vara en av de bidragande orsaker till dessa kriser. För att komma tillrätta med de negativa effekter som en bristfällig revision kan åstadkomma i samhället har det utarbetats nya regler för revisorer och revision. Syftet med de nya reglerna är att stärka förtroendet hos allmänheten för fenomenet revision och revisorns profession. På grund av förtroendeskador vill lagstiftaren återge revisionen den kvalitetsstämpel som den tidigare haft samt stärka oberoendet på olika sätt. Det av EU framtagna revisionspaketet, innehållande nya regler för revision, implementerades år 2016 i det svenska normsystemet. Syftet med denna uppsats är att utifrån allmänhetens perspektiv förstå hur revisionspaketets implementering i svensk lagstiftning kommer att påverka det förtroende som allmänheten har för revisorn och revisionen av företag i allmänhetens intresse. Utgångspunkten kommer tas i tre av de förändringar som de nya reglerna innebär för revisionsprocessen. Det första är revisorns oberoende granskning, det andra är revisionsberättelsens innehåll och det tredje är rådgivningsförbudet. Genom en rättsdogmatisk metod kommer reglerna att diskuteras utifrån samhällsvetenskapliga teorier som förtroendeteorin. I resultatet av diskussionen visar sig bland annat att det behöver förmedlas mer information om professionens betydelse och förutsättningar för att överbrygga det förväntansgap som uppstått mellan allmänheten och revisorerna själva. / The global financial system has in recent years undergone several crises. These crises have had a strong impact on the commonwealth. The audit has been declared one of the contributing causes of these crises. In order to overcome the negative effects in society caused by a deficient audit, new rules have been developed for auditors and audit. The purpose of the new rules is to strengthen the public trust in the phenomenon of auditing and auditor profession. Because of these injuries the legislature would reproduce the seal of approval for quality that audit previously had and strengthen the independence in different ways. The EU developed “The audit package”, containing new rules for auditing, which was implemented in 2016 in the Swedish normsystem.   The aim of this paper is based on the public's perspective to understand how implementation of the “audit package” into Swedish legislation will affect the trust that the public has for the auditor and the audit of companies in the public interest. The starting point will be taken in three of the changes in the new rules for the audit process. The first is the auditor's independent review, the second is the audit report content and the third is the counseling ban. Through a legal dogmatic approach, the rules will be discussed on the basis of social science theories such as trust theory. The result of the discussion shows among other things that there is a need of more information to be shared about the profession's importance and potential for bridging the divergence of expectations between the public and the audits themselves.

Bakgrund: Banker utgör en viktig del i dagens finansiella system med huvudsaklig uppgift att omfördela investeringar och besparingar, fördela risker samt tillhandahålla effektiva betalningslösningar. Lånemarknaden har länge tillhört bankernas säkraste inkomstkälla men digitaliseringens framfart har nu öppnat möjligheter för nya aktörer. Nya så kallade fintechföretag utmanar nu de traditionella bankerna med innovativa digitala lösningar. Konkurrensen på lånemarknaden har därför, till följd av digitaliseringen, ökat explosionsartat. Att ta reda på vad som påverkar olika individers val av långivare blir därför avgörande för låneinstitutens fortsatta strategi.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar människors val av långivare och hur de väljer att ta lån. Studien syftar även till att med hjälp av en kvantitativ undersökning beskriva delar av digitaliseringens påverkan på lånemarknaden.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvantitativa data med hjälp av en enkätundersökning som vi spridit via sociala medier. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i den teoretiska referensramen för att besvara studiens frågeställning och uppfylla syftet.   Slutsats: Vi har identifierat fyra faktorer som påverkar låntagare i deras val av långivare och deras sätt att ta lån. Låntagarens ålder, lånets storlek och ränta påverkar vid val av långivare och de sätt en individ tar lån på. Vidare inverkar även huruvida låneinstitutet kan erbjuda kunden mervärde i form av personlig service och samlad ekonomi in vid val av långivare. / Background: Banks are an important part of today's financial system, with the main task of which is to redistribute investments and savings, distribute risks and provide efficient payment solutions. The loan market has long belonged to the banks' most secure source of income, but the advance of digitalization has now opened up opportunities for new players. New so-called fintech companies are now challenging the traditional banks with innovative digital solutions. As a result of the digitization, the competition in the loan market has therefore increased explosively. Finding out what affects different individuals 'choice of lender is therefore crucial for the lending institutions' continued strategy.   Purpose: The purpose of the study is to investigate which factors affect people's choice of lender and how they choose to take a loan. The study also aims to describe, with the aid of a quantitative study, parts of the digitization's impact on the loan market.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a deductive approach. We have collected quantitative data with the help of a survey, which we have spread through social media. The collected data has then been analyzed based on the theoretical frame of reference to answer the study's question and fulfill the purpose.   Conclusion: We have identified four factors that influence borrowers in their choice of lenders and their way of taking loans. The age of the borrower, the size of the loan and the interest rate affect the choice of the lender and the way in which an individual takes a loan. Furthermore, whether the lending institution can offer the customer added value in the form of personal service and combined finances also influences the choice of lender.

I dagens globala samhälle finns det stora möjligheter för företag att nå internationella marknader. Om företag väljer att expandera till dessa internationella marknader möts de av olika utmaningar. En av utmaningarna är hur de ska lyckas skapa förtroende till nya internationella företag och dess anställda, och det är vad uppsatsen undersöker. Teorin baseras på den uppdaterade Uppsalamodellen och specifikt dess variabel förtroende. En analysmodell skapades där variabler som ökar (kommunikation, långvarig relation och vågar visa sig sårbar/satsa på relationen), påverkar (uppfylla avtal och lika värderingar) och minskar (opportunistiskt beteende) förtroende användes. Studien baserades på fem intervjuer och via dem har vi analyserat hur ett svenskt företag har utvecklat förtroende i deras internationella relationer. Tre av respondenterna arbetar vid det svenska företaget och de två andra respondenterna var två av deras internationella kunder. Utifrån intervjuerna visade det sig att respondenternas svar stämde bra överens med analysmodellen. Företagets största fokus låg vid att skapa en personlig relation med sina samarbetspartners då de ansåg att det stärker förtroendet mest och underlättar samarbetet.

Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.