Bakgrund Att bli förälder till ett barn som vårdas på en neonatalavdelning kan upplevas som en mycket chockartad och stressande händelse, vilket kan försvåra för föräldrarna att knyta an till barnet. Barnets behov av professionell vård hindrar föräldrarna att ge barnet naturlig omsorg, vilket kan skapa känslor av förlust av föräldrarollen. Ofta separeras barnet från sina föräldrar. Denna separation kan få negativa effekter på såväl anknytning som på föräldraskap. För att främja anknytning och stärka föräldrarollen är det viktigt att föräldrarna är delaktiga och tar ansvar för barnets omvårdnad. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja föräldrarna i detta.   Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av delaktighet hos föräldrar till barn som vårdas på neonatalavdelning med fokus på faktorer som påverkar delaktighet.   Metod Som metod användes en allmän litteraturöversikt med deskriptiv kvalitativ ansats. Studien inkluderar 14 vetenskapliga artiklar som inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL samt via sekundärsökningar.   Resultat Utifrån litteraturgenomgången kunde fem teman urskiljas som utgör såväl främjande som hindrande faktorer för föräldrars upplevelser av delaktighet: bemötande, kommunikation, information, aktivt deltagande och vårdmiljö.   Slutsats Delaktighet är en viktig förutsättning för anknytning och för föräldrarollen. Det är därför centralt att underlätta för föräldrar att vara delaktiga i vården av sitt barn. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att bjuda in föräldrarna till att delta i omvårdnadshandlingar samt erbjuda föräldrarna ett gott bemötande, en öppen och ärlig kommunikation, kontinuerlig information och en familjevänlig vårdmiljö. / Background To become a parent to a child that is treated in a neonatal intensive unit can be a shocking and stressful experience, which can result in hindering the parents’ ability to bond with the child. The child’s need for professional care hampers the parents’ ability to give their child natural care, which can lead to feelings of powerlessness and of a loss of their parental role. The child is often separated from the parents. This separation can cause negative effects on bonding as well as the parental role. Parents’ participation in and responsibility for their infant’s care are important factors to strengthen bonding and to empower parents in their parental role. Nurses have an important role in supporting the parents to achieve this.    Aim The aim of this study was to describe parents’ experiences of participation in their child’s care in a neonatal intensive unit with focus on affecting factors.   Method This study was conducted as a literature review with a qualitative descriptive approach. It includes 14 scientific articles conducted in PubMed and CINAHL and through secondary searches.   Results From the literature review five themes were identified as supportive factors or barriers for parents’ experiences of participation: treatment, communication, information, active participation and care environment.   Conclusion Participation is important for bonding and parenting. Thus, it is central to support parents to participate in the care of their child. Nurses have a crucial role by inviting parents to participate in caregiving activities and offering good treatment, an open and honest communication, continuous information and a family friendly care environment.

Bakgrund: Över 400 000 barn insjuknar i cancer varje år globalt. Cancerdiagnosen samt behandlingen drabbar hela familjen och föräldrarna genomgår därmed en stor kris. Beroende på hur individen i sig kan hantera situationen och känna en känsla av sammanhang, kommer de uppleva och agera olika. Tidigare forskning nämner att sjuksköterskan kan uppleva familjecentrerad omvårdnad komplicerad att utföra på grund av föräldrarnas reaktioner, attityder samt beteenden. Vidare påpekar litteratur att föräldrarna ofta upplever mer ångest än patienten själv. Oavsett om detta anses svårt har sjuksköterskan en skyldighet att arbeta i partnerskap med patienten och dess närstående. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos föräldrar till barn som behandlas för cancer.  Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes och baserades på tio kvalitativa originalartiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De tio artiklarna som inkluderades har uppnått hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Resultat: Föräldrarnas upplevelser visade sig skilja mycket mellan varandra. Fyra copingstrategier identifierades. Föräldrarna beskrev även emotionella upplevelser i form av oro och skuld. Vidare beskrev vårdnadshavarna olika upplevelser av vårdpersonalen och att en god relation var en viktig faktor för en tillfredsställd vårdtid. Slutsats: Resultatet visade på att ett ökat samarbete mellan sjuksköterska och föräldrar kan förbättra hela vårdupplevelsen. En ökad förståelse om föräldrarnas upplevelser kan underlätta för sjuksköterskan att möta deras behov i krissituationer. Sjuksköterskan får då större möjlighet till att kunna möta deras behov under vårdtiden, det vill säga genom personcentrerad och familjecentrerad vård. / Background: More than 400,000 children survive from cancer each year. The cancer diagnosis and treatment affects the whole family and the parents are thus undergoing a major crisis. Depending on how the individual can handle the situation and feel a sense of coherence, they will experience and act differently. Previous research mentions that the nurse may experience family-centered care complicated to perform due to the parents' reactions, attitudes and behaviors. Furthermore, literature points out that parents often experience more anxiety than the patient itself. Regardless of whether this is considered difficult, the nurse has an obligation to work in partnership with the patient and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe the experience of parents who have children being treated for cancer.Method: A literature study with a descriptive design was conducted and based on ten qualitative original articles from the databases CINAHL and PubMed. The ten articles achieved high quality after quality review.  Result: Parents' experiences turned out to be very different from each other. Four coping strategies were identified. The parents also described emotional experiences in the form of worry and guilt. Furthermore, the guardians described different experiences of caregivers and that a good relationship between them was an important issue for a satisfied hospital stay.  Conclusion: The results showed that increased collaboration between the nurse and parents can improve the entire care experience in general. An increased understanding of the nurse regarding the parents' experiences provides insight into how the parents can act in a crisis. The nurse has then a greater opportunity to be able to meet their needs during the hospital stay, and therefore perform person-centered and family-centered care.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Background: A child that requires acute medical attention differs from an adult in need of emergency care. This is because a child’s physiology and anatomy are significantly different. Essentially this means that treatment and the measurements that are taken to help assess the general physical health also differs. Still, children often visit adult emergency departments and are taken care of by personnel that aren’t used to taking care of children throughout Sweden, as well as throughout the world. There are only a handful of specialized pediatric emergency departments. Broad knowledge is expected of frontline emergency healthcare workers. More information is needed of children's and parents' experiences within emergency care to better understand if the care given is sufficient and if there are factors that need to be taken into consideration in order to improve care within the emergency services sector. The aim of this study was to explore different factors that ultimately can affect acutely ill children’s and their parents’ experiences of emergency care and to then highlight these factors by applying Callista Roy's nursing theory. Method: A literature review with an inductive approach. 17 articles were included in the study in which were both qualitative and quantitative articles. Integrated analysis was then used. Results: Eight categories emerged from the results which were then distributed in Callista Roy’s four main modes in the adaptation model of nursing. The eight categories that were formed are as follows: Internal and external environment, child-centered care, family-centered care, safety/security, involvement, shared information, and collaboration. Conclusion: Children's experiences are lacking in research due to ethical concerns. The child perspective is revealed to some degree in this study, but many times through parents’ own words. What is conveyed through the results is that there are many aspects to consider in order to deliver sufficient nursing care. It is important to give family-centered care in which all family members are supported and that the child is heard and involved to the fullest extent possible. / Bakgrund: Ett barns behov av akutsjukvård skiljer sig från vuxnas relaterat till att barnets fysiologi och anatomi väsentligen skiljer sig från vuxnas anatomi och fysiologi. Vilket i sin tur påverkar bedömning, vitala parametrar samt behandling av barnet. Bred kompetens förväntas av sjuksköterskan prehospitalt samt på akutmottagning dessutom har många sjuksköterskor mer erfarenhet och kunskap av vuxna patienter än av barn. Detta berör Sverige och flera andra delar av världen. Det finns bara ett fåtal specialiserade barnakutmottagningar. Det behövs en fördjupad förståelse gällande barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelse inom akutvården för att identifiera faktorer som behöver beaktas för en förbättrad omvårdnad inom akutsjukvården med fokus prehospitalt samt på akutmottagning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar akut sjuka barns och deras föräldrars upplevelse av akutsjukvård belyst utifrån Callista Roys omvårdnadsteori. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 17 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Integrerad analys användes. Resultat: Åtta kategorier framkom ur resultaten som sedan fördelades i Callista Roys fyra domäner för omvårdnad. De åtta kategorierna som bildades var följande: Inre och yttre miljö, barncentrerad vård (child centered care), familjecentrerad vård, säkerhet, delaktighet, delad information och samarbete. Slutsats: Barns erfarenheter saknas i forskningen på grund av etiska betänkligheter. Barnets perspektiv avslöjas till viss del i denna studie, men många gånger genom föräldrarnas egna ord. Det som förmedlas genom resultaten är att det finns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna leverera tillräcklig omvårdnad. Det är viktigt att ge familjecentrerad vård där alla familjemedlemmar stöds och att barnet hörs och involveras i största möjliga utsträckning.

Bakgrund: Den specialiserade palliativa vården av barn i Sverige är i dagsläget begränsad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska synliggöra och tillgodose barnets önskemål och behov. Samtidigt ska sjuksköterskan även se de närståendes perspektiv och behov. En ökad kunskap och förståelse av föräldrarnas upplevelser kring den pediatriska palliativa vården skulle sedan kunna ligga till grund för att stärka allmänsjuksköterskans professionella stöd i omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från allmänsjuksköterskan när ett barn får palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 9 subteman och tre teman; (1) Vårdmiljöns betydelse, (2) Helhetssyn i vården och (3) Professionellt bemötande. Slutsats: Genom att ha en familjecentrerad omvårdnad och att stärka sjuksköterskans professionella roll skulle en optimal palliativ vård för svårt sjuka barn kunna skapas. Därför blir ett bra bemötande och en tydlig kommunikation till föräldrar och barn extra betydelsefullt och viktigt. Forskning som belyser barnets och hela familjens upplevelser skulle dessutom ytterligare kunna stärka ett optimalt omvårdnadsstöd.

Bakgrund: Varje år föds det 15 miljoner prematura barn i världen. Prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning, tills de är friska nog att lämna avdelningen. I familjecentrerad omvårdnad betraktas familjen som en helhet. Familjecentrering är ett relativt nytt forskningsområde, med perspektiv från både föräldrar och vårdpersonal. Tidigare forskning inom familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning visar på positiva effekter hos både förälder och barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning. Metod: Studien var en litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar på engelska som var publicerade mellan år 2010 och 2020. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Databassökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed och artiklarna analyserades i enlighet med Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Resultatet visade att många föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen som en känslomässig berg- och dalbana. Många föräldrar längtade efter närhet med deras barn, oftast var hindret till närhet en rädsla för att barnets hälsa skulle försämras. Vägledning visade sig ge föräldrarna modet att delta i omvårdanden med deras barn, och även möjlighet till att knyta an till barnet. Sjuksköterskan var ett stort stöd enligt föräldrarna, även bara att vara i närheten gav familjen en möjlighet till att slappna av. Slutsats: Föräldrar som får ett prematurt barn överväldigas av många olika känslor. Vårdpersonalen på neonatalavdelningen bidrar till stöd och vägledning. Upplevelser som var återkommande hos föräldrarna var att deras stress minskade när de fick vara med sitt barn samt vara delaktig i vården. Som sjuksköterska är kunskap om hur man ska stötta och bemöta föräldrar i denna sårbara situation betydelsefull för att kunna möjliggöra en så bra och individanpassad vård som möjligt. / Background: Every year 15 million premature children are born. Premature children are in need of care in a neonatal intensive care unit, until they are strong enough to be discharged. In family centered care (FCC) the family is viewed as an ensemble. FCC is a relatively new research area, with perspectives both from parents and health personnel. Research has shown that FCC had positive effects on both parents and child in a neonatal intensive care unit (NICU). Aim: The aim was to describe parent’s experiences of FCC in NICU.  Method: The study was a literature review that included 15 scientific articles in English, which were published between the years 2010 and 2020. Both qualitative and quantitative articles were included. The database search was made in CINAHL and PubMed and the articles were analysed according to Kristensson’s (2014) integrated analysis. Results: The results showed that many parents experience the time in NICU as an emotional roller-coaster. Many parents long for a physical contact with their child, often the fear of the child's health is an obstacle. Guidance showed that parents had the courage to participate in their child's care and got the opportunity of getting an emotional connection. The nurse was a big support for the parents, to be nearby gave the family the opportunity to relax more. Conclusions: Parents that give birth to a premature child gets overwhelmed with different feelings. The health personnel in the NICU contributes to support and guidance. Experiences that was repetitive were that parents stress decreased when they were able to be with their child and to participate in the care of their child. As a nurse knowledge of how you are going to support and meet parents in this vulnerable situation is significant to make it possible for a good and an individualized care.

Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande. / In palliative care, supporting the family is one of the four cornerstones that enable quality of life for the patient and family. In addition to supporting the patient, the family also need to handle their own grief which means that the family both provide and need support. Palliative care teams have a first meeting, a sign-up call, to identify the patient and family's situation and needs and to create the conditions for a safe and confident care relationship. The aim of this study was to investigate familymembers experience of the first meeting with the palliative care team, because it previously has been no evaluation of the enrollment call. The method used was semi-structured interviews with family members recently been taking part in enrollment call to the palliative care team. The study was conducted at the two authors' respective workplaces and eight family members attended. Through analysis and interpretation of the collected data revealed a result of three categories within two themes; Freedom without responsibility and Being in a safe and confident care relationship. Freedom without responsibility meant that family members experienced a participation without being responsible. Being in a safe and confident care relationship meant that the family members experienced a sense of confidence in the team that had a capacity for empathy and accounted for a confirmatory communication. The conclusion was that the family members were satisfied and saw the meeting as very positive. It emerged factors that negatively impacted the meeting such ambiguity about the meeting, language difficulties and a stressful approach.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård. / Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective.  Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit.  Method: Qualitative literature study with a systematic approach.  Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure.  Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

Bakgrund Pediatrisk palliativ vård är den del av hälso- och sjukvården som syftar till att vårda barn i livets slutskede. Föräldrar till dessa barn genomgår en period av lidande, stress och psykiska påfrestningar och är därför i behov av stöd från sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose hela familjens önskemål och kan genom ett familjecentrerat arbetssätt möta både föräldrars och barnets behov. Föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård är således betydelsefulla för att generera kunskap i hur sjuksköterskan kan bemöta familjer i denna situation.  Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med en deduktiv ansats genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord utifrån det valda syftet. Kvaliteten på artiklar granskades och innehållet i artiklarna analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten resulterade i de tre huvudkategorier: Delaktighet, Kommunikation och Psykosocialt stöd. Vidare skapades åtta underkategorier vilka belyste föräldrarnas erfarenheter av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Ett gemensamt beslutsfattande, kontinuitet och tillitsfulla relationer, att få samtala om döden samt individanpassad information framkom som betydelsefulla faktorer. Även professionellt stöd, stöd från vårdpersonal och familjer i samma situation samt från partner, familj och vänner var värdefullt. Likaså att införliva tro, hopp och mening var värdefulla aspekter vilket tydliggjordes genom ett familjecentrerat arbetssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna upplevde familjecentrerad vård som avgörande för att hantera situationen i att ha ett barn som vårdas palliativt. När vårdpersonalen tillämpade detta arbetssätt kände föräldrarna sig hoppfulla, sedda, respekterade och involverade. Det var dock inte alltid detta arbetssätt efterföljdes, vilket resulterade i att föräldrarna kände sig förvirrade, förbisedda och osäkra. / Background Pediatric palliative care is a part of the healthcare that aims to care for children at end of life. Parents of these children are suffering from stress and mental illness and are therefore in need of support. Nurses have a responsibility to meet wishes of the family and can, through a family centred approach, fulfill the needs of the whole family. Parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care are therefore important for generating knowledge in how to interact with families. Aim The aim was to describe parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care.  Method A non-systematic literature review with a deductive approach was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles that were included were obtained from the databases PubMed and CINAHL, using relevant keywords based on the purpose. The articles quality was ensured and analysed with an integrated analysis method. Results The literature review resulted in three main categories: Participation, Communication and Psychosocial support. Furthermore, eight subcategories were created which highlighted the parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centred care. Communal decision-making, continuity and trusting relationships, talking about death and individualized information emerged as important factors. Support from healthcare professionals, the other partner, family, friends, and families in the same situation was considered valuable. Incorporating faith, hope and meaning were also described as valuable.   Conclusions This literature review showed that parents experienced family centred care as crucial in coping with the situation of having a child in palliative care. When this approach where applied parents felt hopeful, respected, involved, and seen. However, the family centered approach were not always followed, which led to parents feeling confused, disregarded, and insecure.