Bakgrunden betonar vikten av organdonation för att rädda liv och förbättra livskvaliteten för patienter med terminal organsvikt. Trots ökningen av transplantationer globalt finns det fortfarande en betydande brist på tillgängliga organ, vilket leder till hög dödlighet bland väntande patienter. Närstående spelar en central roll i processen genom att ofta fatta beslut om organdonation när den potentiella donatorn inte själv har uttryckt en vilja. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja och kommunicera med närstående under denna känsloladdade process. Familjecentrerad vård är avgörande för att ge stöd och vägledning till familjer genom svåra beslut och sorgearbete.  Syftet var att beskriva upplevelsen av donationsprocessen ur ett närståendeperspektiv. Metoden omfattande en strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Genom systematiska sökningar i CINAHL och PubMed har relevant litteratur inom området identifieras och analyserats i teman, för att få en djupare förståelse för ämnet. Totalt identifierades 17 artiklar. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Braun och Clares metod för tematisk analys.  Resultatet avslöjar tre teman som belyser närståendes upplevelse av donationsprocessen. Det första temat stormens förståelse, symboliserar en tid av kaos och utmaningar där närstående upplevde olika aspekter av information och kommunikation. Samtidigt som de präglades av svårigheter att acceptera den juridiska dödförklaringen. Det andra temat stormens öga avslöjade närståendes erfarenheter av bemötande, stöd och beslutsfattande i samband med donation. Det tredje temat brisen efter stormen, belyser närståendes upplevelser av generositet och känslomässig kontakt med mottagaren. Dessa teman ger insikt i den emotionella resa och de utmaningar som närstående möter under donationsprocessen.  Slutsatsen är att närståendes upplevelse i donationsprocessen har en direkt koppling till familjecentrerad vård. Där en familjecentrerade vård på intensivvårdsavdelningar kan bidra till utvecklingen av framtida vårdstrategier och riktlinjer. / The background emphasises the importance of organ donation to save lives and improve the quality of life for patients with terminal organ failure. Despite the increase in transplants globally, there is a significant shortage of available organs, which results in high mortality among waiting patients. Family members play a central role in the process by often making decisions about organ donation when the potential donor has not expressed their wishes. Intensive care nurses have a pivotal role in providing support and communicating with families and loved ones during this emotionally intense process. Family centred care is crucial in order to support and guide families through difficult decisions and grief work. The aim was to describe the experience of the donation process through the perspective of family members and loved ones.  The method comprised a structured literature review utilising a qualitative approach. Systematic searches were conducted in CINAHL and PubMed to identify and analyse relevant literature within the field, in order to achieve a deeper comprehension of the topic. A total of 17 articles were selected for inclusion. Data analysis was performed using Braun and Clare’s method of thematic analysis.  The results reveal three central themes that highlight the experiences of families in the organ donation process, providing insight into the emotional journey and challenges faced by loved ones. The first theme, ‘Understanding the Storm’, symbolises a time of chaos and challenges where family members experienced different aspects of information and communication, whilst they faced difficulties in accepting the legal declaration of death. The second theme, ‘The Eye of the Storm’, featured the families experiences of treatment, support and decision making in the context of organ donation. The third theme, ‘The Breeze After the Storm’, highlights the families experiences of generosity and emotional connection with the recipient.  The conclusion determines that the experiences of next of kin in the donation process are intricately connected to family centred care. Implementing such care in intensive care units could significantly contribute to the development of future care strategies and guidelines.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Kängurumetoden, även kallat Kangaroo Mother Care (KMC) är en omvårdnadsmetod som främjar hudkontakten mellan förälder och barn, särskilt prematura eller underviktiga. KMC har positiva effekter för både föräldrar och barn. Därför är det väsentligt att ta reda på föräldrars upplevelse av KMC för att kunna optimera vården då metoden är essentiell för det nyfödda barnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka föräldrars upplevelser av kängurumetoden med barn som vårdas på neonatalavdelningen.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 10 kvalitativa artiklar samlades in från databaserna PubMed och Cinahl.  Resultat: Föräldrars upplevelse av KMC uttrycktes i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som presenteras är Insikten om att ha blivit förälder, Emotionell upplevelse av kängurumetoden hos föräldrarna, Växande ansvar som förälder och Kommunikation med vårdpersonal under KMC. Upplevelsen av KMC var i helhet positiv, inklusive ökad lycka och lugn men även negativa upplevelser av KMC uttrycktes, såsom rädsla för att skada sitt barn och att kommunikationen med vårdpersonalen var påverkad.  Slutsats: Resultaten visar en mångfald av mestadels positiva men även negativa erfarenheter, däribland; förstärkt föräldraroll, ökad känsla av kompetens och ansvar för barnet. KMC kunde ge känslan av att känna sig som ett verktyg, men deltagandet i vården möjliggör för föräldrar att känna sig betydelsefulla vilket gör en positiv skillnad för sitt barn. Genom att lyssna på och integrera föräldrarnas perspektiv kan neonatalvården fortsätta att utvecklas och anpassas för att möta både barnets och föräldrarnas behov. / ABSTRACT Background: Kangaroo method, also called Kangaroo Mother Care (KMC) is a nursing method that promotes skin-to-skin contact between parent and child, especially for children born prematurely or underweight. KMC has positive effects for both parent and child. Therefore, it is important to find out parents' experience of KMC to optimize the care as the method is essential for the newborn child. Aim: The purpose was to investigate parents’ experience of Kangaroo Mother care with children in the neonatal unit. Method: A literature review with qualitative design where 10 qualitative articles were collected in databases PubMed and Cinahl.  Results: Parents' experience of KMC was expressed in four categories and eight subcategories that answered the purpose of this literature review. The categories presented are The realization that one has become a parent, Emotional experience of the kangaroo method by the parents, Increasing parental responsibility and Communication with healthcare staff during KMC. The experience of KMC was overall positive, including increased happiness and calmness but also negative experiences of KMC, such as fear of harming their child and that communication with healthcare professionals was affected. Conclusion: The results show a diversity of mostly positive but also negative experiences, including; strengthened parental role, increased sense of competence and responsibility for the child. KMC could give a sense of being used as a device, but participating in the care enables parents to feel meaningful for their child. By listening to parents' perspectives, neonatal care can continue to develop and adapt to meet needs of both children and parents

Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande samhällsproblem. Mörkertalet är stort och undersökningar visar på en underrapportering. Specialistsjuksköterskan besitter en central roll i att identifiera dessa barn. Det är därför av stor vikt att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar upprättandet av en orosanmälan i specialistsjuksköterskans dagliga arbete inom BHV.   Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelser av att upprätta en orosanmälan inom BHV. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Totalt 10 specialistsjuksköterskor från sju Barnhälsovårdscentraler i Götaland inkluderades. Deras erfarenheter inom BHV varierade mellan 1 och 31 yrkesverksamma år. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer via Zoom och analyserades genom manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Barnets bästa i första hand, vilken betonade vikten av att vara barnets röst. Vikten av ett familjeperspektiv, där betydelsen av att involvera hela familjen belystes. Vikten av ett kollegialt stöd, där kollegornas betydelse i samband med upprättad orosanmälan beskrevs och Betydelsen av ett samarbete med Socialtjänsten, vilken belyste vikten av ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Slutsats: Barnperspektivet, samarbetet med hela familjen samt ett kollegialt stöd är av stor betydelse för upprättandet av en orosanmälan. Ett välfungerande samarbete med Socialtjänsten upplevdes centralt för det fortsatta arbetet samt för att upptäcka fler utsatta barn. / Background: Child maltreatment are a major social problem. The hidden statistics are large and surveys proven underreporting. The specialist nurse plays a central role in identifying these children. It is therefore of great importance to investigate underlying factors that influence the establishment of a report of concern in the specialist nurse's daily work within Child Health Care.  Aim: The purpose was to investigate specialist nurses' experiences of setting up a report of concern within Child Health Services.  Method: The study was made using a qualitative method and an inductive approach. A total of 10 specialist nurses from seven Child Health Centers in Götaland were included. Their experiences varied between 1 and 31 professional years within Child Health Care. The data collection was carried out through semi-structured interviews via Zoom and analyzed with a manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: The study resulted in four categories: The best interests of the child first, which emphasized the importance of being the child's voice. The importance of a family perspective, where the importance of involving the whole family was highlighted. The importance of collegial support, where the importance of colleagues in connection with a complaint report was described and The importance of a collaboration with Social Services, which highlighted the importance of a well-functioning interprofessional collaboration.  Conclusion: The child's perspective, cooperation with the whole family and collegial support are of great importance for the establishment of a report of concern. A well-functioning collaboration with Social Services was felt to be central to the continued work and to discovering more vulnerable children.

Obesitas hos barn är ett allt vanligare folkhälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets hälsa. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper samt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning än andra barn. Föräldrarna är viktiga för barn och således även i behandlingen. Kombinerad levnadsvanebehandling av obesitas hos barn är en effektiv behandlingsmetod. Behandlingen utformas i ett multidisciplinärt team av olika kompetenser och syftar på beteendeförändringar och varaktigt ändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Följsamheten till behandlingen är låg och kunskap saknas om familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i det multidisciplinära teamet och bör arbeta familjecentrerat utifrån familjens behov. Syftet med aktuell litteraturöversikt har varit att belysa familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling vid obesitas hos barn och ungdomar. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tretton artiklar baserade på kvalitativ metod ingått. Datamaterialet insamlades från tre databaser som därefter kvalitetsgranskats med kvalitetsgranskningsverktyget CASP. Dataanalysen genomfördes utifrån en tematisk analysmetod för att få fram gemensamma teman utifrån studiens syfte. Resultatet visade att obesitas hos barn är en komplex sjukdom som kräver en mångsidig behandling. I resultatet framkommer att familjen är i behov av en individanpassad vård, att det fanns ett stort behov av psykologiskt stöd och vikten av att hela familjen inkluderas i behandlingen. Resultatet kan bidra med kunskap om hur vården bättre kan anpassas efter familjens behov och därmed bidra till en ökad följsamhet av den kombinerade levnadsvanebehandlingen.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.

Attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen påverkar barnet i både skola, sociala sammanhang och i familjelivet. Detta påverkar i sin tur föräldrars liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med barn med ADHD. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tre föräldrar till barn som har diagnosen ADHD samt text från fem föräldrars bloggar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen: Att föräldraskapet är utmanande; Att känna sig missförstådd och frustrerad; Att känna trygghet och gemenskap samt Att känna lättnad när livet fungerar. Slutsats: Föräldrar upplevde utmaningar med föräldraskapet, men föräldrautbildning kunde bidra till att stärka föräldrar och öka deras kunskap att hantera vardagen och därigenom få ökad empowerment. Det skulle bidra till att de hade verktyg att stärka barnets självkänsla, vilket kunde öka barnets resiliens mot psykisk ohälsa och bidra till välmående genom livet för barnet och familjen med ADHD.

Heart failure is a growing public health problem associated with significant morbidity and mortality. Family support positively affects outcomes for the person with heart failure while also leading to caregiver burden. Registered nurses have a key role in supporting and meeting the needs of family caregivers. The overall aim was to explore the situation and needs of family caregivers to a person with heart failure, and explore requisites and ways of supporting and involving family caregivers in heart failure nursing care. Two interview studies, one web survey study and one intervention study were conducted between 2012 and 2017. A total of 22 family caregivers, eight persons with heart failure and 331 registered nurses participated in the studies. Family caregivers' daily life was characterized by worry, uncertainty and relational incongruence but salutogenic behaviours restored new strength and motivation to care. Family caregivers experienced that their caregiving was taken for granted by health care professionals. Family caregivers expressed a need for a permanent health care contact and more involvement in the planning and implementation of their near one’s health care together with health care professionals. Registered nurses acknowledged family caregivers’ burden, lack of knowledge and relational incongruence. A registered nurse was suggested as a permanent health care contact to improve continuity and security. Registered nurses neither acknowledged family caregivers as a resource nor their need for involvement. Registered nurses working in primary health care centres, in nurse-led heart failure clinics, with district nurse specialization, with education in cardiac nursing care held the most supportive attitudes toward family involvement in heart failure nursing care. Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics were found to successfully support and involve families. The conversations enhanced nurse-family relationship and relations within the family. They also provided registered nurses with new, relevant knowledge and understanding about the family as a whole. Family health conversations via telephone were feasible to both families and registered nurses, although fewer and shorter conversations were preferred by registered nurses. This thesis highlights the divergence between family caregivers’ experiences and needs, and registered nurses’ perceptions about family caregivers’ situation and attitudes toward the importance of family involvement. It adds to the knowledge on the importance to acknowledge family caregivers as a resource and to support and involve them in heart failure nursing care. One feasible and successful way is to conduct Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics.