Bakgrund Vaccinets funktion i att begränsa och eliminera virusbaserade sjukdomar är vetenskapligt bevisat och dess inverkan på samhället sedan införseln av ett nationellt barnvaccinationsprogram har varit otvivelaktig. I och med vaccinationsprogrammets framgång har rädslan och förståelsen för hur farliga barnsjukdomarna var minskat. Något som kan leda till att rädslan inte längre leder till en skyddande aktion såsom vaccinering. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka informationens betydelse för föräldrars beslut att avstå från att vaccinera sitt barn eller låta vaccinera barnet. Metod Litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2004-2018. Artikelsökning skedde i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. I studien har the Health Belief Model samt familjecentrerad vård använts som teoretiska referensramar. Resultat Information är av yttersta vikt vid ett beslut om vaccination. Vårdgivare är viktiga i informationsgivandet. Det framkom att föräldrar vill ha neutral information med både för- och nackdelar. Föräldrar uppgav att de inhämtar information från internet, vetenskapliga studier eller vänner och familj. Information kan ges i muntligt eller skriftlig form. Muntlig information kan ske antingen genom faktagivning eller diskussion.   Slutsats Informationen har en betydande roll i beslutsprocessen hos föräldrar som ska vaccinera sitt barn. Föräldrar får information från vården, men de söker även information på egen hand för att komplettera informationen. Informationen från vården behöver anpassas efter personerna i fråga. Utifrån tydlig information som berör ämnet på ett trovärdigt sätt kan sjuksköterskan visa på vaccinationsprogrammets centrala roll i att minimera risker och maximera fördelar för barnet. / Backgrund Since the introduction of a national childhood vaccination programme, the vaccine's role in limiting and eliminating virus-based diseases have been scientifically proven and its impact on society has been undeniable. With the success of the vaccination programme, the fear of how dangerous childhood diseases have been diminished. This could lead to the fear no longer acting as a strong enough reason to vaccinate.  Aim The aim of the study was to investigate how significant information is to parents when deciding whether to refrain or receive vaccination for their child. Method The literature review is based on eleven scientific original articles published between the years 2004-2018. The article search took place in the CINAHL, PubMed and SveMed+ databases. Original articles were reviewed using quality review templates. The theoretical framework for this study was based on the Health Belief Model and Family Centred Nursing. Result Information is of utmost importance when deciding to vaccinate. Caregivers are important in the provision of information. It appeared that parents want neutral information with both pros and cons. Parents stated that they gather information from the internet, scientific studies or friends and family. Information may be given in oral or written form. Oral information may be given through both the presentation of facts or discussion.  Conclusion Information has a significant role in the decision-making process of parents to vaccinate their child. Parents receive information from healthcare, but they also seek information on their own to supplement the information. The information from healthcare needs to be adapted to the persons in question. Given that fair and direct information is provided, that relates to the subject in a credible way, the nurse can demonstrate the central role of the vaccination program in minimizing the risks and maximizing benefits to the child.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården. / Background: Being treated at a hospital can be a traumatic experience in which not only sickness causes care suffering but also the foreign physical health care environment. When a child suffers from illness, the whole family is affected, which means that the parents' health and experiences play a major role in the child's recovery. Children who have been patients themselves feel that access to their family is an important factor that strengthens both the child's health and the experience of being cared for in hospitals. It is therefore important to maintain a family-centered care that enables an environment in which the parental role can be maintained and where parents become part of the care team. Aim: To illustrate families of hospitalized children experiences of the physical health care environment.  Method: The results of the literature review are based on 15 research articles. The search for articles was carried out systematically using specifically designed search words in the PubMed and Cinahl databases. Selected articles were then analyzed in an article matrix and the content condensed to themes where similarities and differences were identified and presented.  Results: In the analysis process, a main theme emerged: a foreign environment. Which consisted of five sub-themes medical equipment for good and bad, lack of privacy, temporary freedom from the hospital environment, sound, lighting and temperature and uncomfortable interior. Conclusion: Families 'experiences of the physical health care environment have a direct impact on families' health as well as on family-centered care. The nursing profession needs more knowledge about how care suffering can be alleviated through adaptation of the physical care environment. Registered nurses have an important task to inform and instruct parents with hospitalized children about the physical health care environment.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

Bakgrund Hela familjen involveras när ett barn drabbas av en långvarig sjukdom.  Syskon har också ett behov av att bli lyssnade på och känna sig sedda och det är viktigt att syskon får känna sig delaktiga i vården.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn med långvarig sjukdom inom pediatrisk slutenvård. Metod Studiens design var kvalitativ där data insamlades från individuella intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna var barnsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor som arbetat inom pediatrisk slutenvård i minst tre år. Totalt deltog sex sjuksköterskor i studien. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat Resultatet visade att barnsjuksköterskor gav syskonen uppmärksamhet genom små handlingar, som att hälsa på syskonen och lära sig deras namn. De stöttade syskonen genom att ta sig tid att leka, lyssna samt gav syskonen individanpassad information. Barnsjuksköterskorna beskrev att det viktigaste var att syskon erbjöds att få vara fysiskt närvarande på avdelningen, men att de skulle få vara involverade i vården i den mån de själva ville. Dessutom beskrevs vikten av den familjecentrerade vården och det professionella teamets betydelse. Slutsats Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskonen till barn med långvarig sjukdom, för att syskonen inte ska känna sig bortglömda. / Background The whole family is involved when a child suffers from a long-term illness. Siblings also have a need to be listened to and feel seen and it is important that siblings feel involved in the care.  Aim The purpose of this study was to describe pediatric nurses' experiences of supporting siblings of children with long-term illness in pediatric inpatient care. Method The design of the study was qualitative where data were collected from individual interviews based on a semi-structured interview guide. The participants were pediatric nurses and undergraduate nurses who worked in pediatric inpatient care. A total of six nurses participated in the study. The interviews were analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results The result showed that pediatric nurses’ gave the siblings attention through small actions, like greeting the siblings and learning their names. They support the siblings by taking time to play, listen and gave them personalized information. The pediatric nurses’ described that the most important thing was that siblings were offered to be physically present in the ward, but that they should be involved in the care to the extent they want. They also described the importance of family-centered care and the professional team. Conclusion Pediatric nurses have an important role in supporting siblings of children with long-term illness, so they don’t feel forgotten.

Introduktion: Hos barn med flerfunktionsvariation förekommer en medicinsk sårbarhet och ett ökat behov av intensivvård. Forskning visar att vid intensivvård av barn med flerfunktionsvariation bör familjen inkluderas i vårdteamet och ses som expert på barnet. Forskning visar även att familjecentrerad omvårdnad är viktigt för att främja hälsa och öka vårdkvalitén hos barn med flerfunktionsvariation och deras familj. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad tillsammans med familjen till barn med flerfunktionsvariation. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. För dataanalysen valdes teoridriven tematisk analys. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman: ”Familjen är en förutsättning för omvårdnaden” och ”Familjen distanseras från omvårdnaden”. Konklusion: Familjen var en förutsättning i omvårdnaden, då de var specialister på att ge omsorg till sitt barn. Samtidigt kunde familjen ibland distanseras från omvårdnaden. Det behövs ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv på IVA för att vårda barn med flerfunktionsvariation och deras familjer. / Introduction: Children with medical complexity (CMC) have a medical vulnerability and an increased need for critical care. Research shows that when CMC are being treated in the critical care unit, the family should be included in the care team and be seen as an expert of the child. Research also shows that family centered care is important for promoting health and increasing the quality of care for CMC and their families. Aim: The aim was to describe the critical care nurses’ experiences of nursing care with the family of children with medical complexity. Method: The study was a qualitative interview study with a deductive approach. Semi-structured interviews were conducted. For the data analysis, theoretical thematic analysis was chosen. Result: The result formed two main themes: "The family is a prerequisite in the nursing care" and ”The family becomes distanced in the nursing care". Conclusion: The critical care nurses’ described that the family is a prerequisite for the nursing care, due to the family’s specialist knowledge of their child’s needs. On the other hand, sometimes the family are distanced from nursing care due to various circumstances. In the nursing care of CMC and their families, a family-centered nursing perspective is required.

Bakgrund Det behövs ökade kunskaper om hur sjuksköterskan kan involvera familjen och utföra en familjecentrerad omvårdnad. Ett tydligt arbetssätt kring familjecentrerad omvårdnad kan underlätta utförandet av arbete i att involvera familjen i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver utveckla förståelse av vad familjen innebär för den sjuka barnet och ta det som utgångspunkt i familjecentrerat arbetssätt. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad till barn som är inneliggande på sjukhus. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Elva artiklar analyserades, åtta kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod från databaser PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskorna upplever att familjecentrerad omvårdnad, när den appliceras korrekt och med tillräckliga kunskaper, är positiv och gör att omvårdnadsarbetet blir av god kvalitet. Det framkommer också att relationen mellan sjuksköterskor och familjen förstärker kommunikationen och delaktighet. Däremot upplever sjuksköterskorna att de inte har tillräckliga kunskaper och tydliga rutiner vilket leder till att alla sjuksköterskor jobbar på olika sätt. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring familjecentrerad omvårdnad. Att involvera familjen har många fördelar och underlättar sjuksköterskornas arbete men det kräver att sjuksköterskorna har tillräckligt med kunskap om familjecentrerad omvårdnad. Om sjuksköterskan inte har tillräckligt med verktyg så upplevs det i stället som något negativt. / Background More knowledge about how nurses can involve the family and perform family-centred careis needed. A clear way of working around family-centred care facilitates the performance of work and nurses are positive about involving the family in caring. Nurses need to develop an understanding about the family´s importance to the sick child and take that as a starting point in family-centred work. Aim The aim it’s to describe nurse’s experiences of family centred care of hospitalized children. Method A structure literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. There’s a total of eleven studies, eight qualitative, two quantitative and one mixed methods from database PubMed and CINAHL. Results The nurses feel that family-centred care, when applied correctly and with sufficient skills, is positive and makes nursing work of good quality. Also, the relations-ships between the nurses and families enhances the communication and the participation of the families in the care. However, nurses experience that do not have sufficient knowledge and routines about family-centred care witch lead to every nurse work on different ways. Conclusions Nurses needs more knowledge about family-centred care. To involve family, have many benefits and facilitates nurse´s work but the needs at the nurse have good knowledge about how family-centred care. If the nurse does not have sufficiently tools is family-centred care experiences as something negative.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa hur föräldrar upplever en musikterapiinriktad samspels- och föräldrastödsgrupp på en neonatalmottagning. Forskningsfrågorna är: Vilka upplevelser beskriver deltagarna relaterat till samspels- och föräldrastödsgruppens verksamhet? Vilka uppfattningar har de om sessionernas innehåll? På vilka sätt använder deltagarna musik efter gruppens avslut? I bakgrunden ges en kort introduktion av musikterapi inom neonatalvård och tidigare forskning om musikterapi för föräldrar och deras barn presenteras. Metoden för denna studie är kvalitativ i form av kvalitativa intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenteras de tre kategorier som uppkommit utifrån innehållet i intervjuerna: Upplevelser av sessionerna, Sessionernas innehåll samt Musik efter avslut. I diskussionen kopplas studieresultatet till tidigare forskning under rubrikerna Musikterapi i grupp för föräldrar och deras barn bidrar till välbefinnande, Musikterapi och föräldraförmåga samt Musikterapi och anknytning. I sista kapitlet sammanställs även föräldrarnas tankar om verksamhetens innehåll och vad som kan utvecklas framöver. Några utvalda frågor gällande studiens metod diskuteras, och avslutningsvis framhålls föreliggande studies betydelse och förslag på framtida forskning framförs. / This thesis aims to explore parental experiences of a music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic. The background provides a brief overview of neonatal music therapy and highlights previous studies in the field. The methodology is qualitative interviews and content analysis. The result outlines three categories: Experiences of the sessions, The content of the sessions, and Music after participation. In the last chapter, the study’s result is discussed based on the themes: Music therapy in group settings for parents and children contributes to well-being, Music therapy and parental competence, and Music therapy and attachment. The parents’ thoughts on the group sessions as well as the content of the sessions as potential areas for development of the music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic, are discussed. Some questions concerning the methodology in the present study are raised, and finally, the significance of the present study is emphasized and suggestions for future research are put forward.

Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds från födseln upp till fem år barnhälsovårdens nationella program. Syftet med programmet är att förebygga ohälsa hos barn och att i ett tidigt skede uppmärksamma och åtgärda problemen. Det innebär att BVC-sjuksköterskan måste ha kunskap kring hur föräldrar ser till att hjälpa sina spädbarn till god sömn. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av stöd från BVC-sjuksköterskan kring spädbarns sömn. Metod: Kvalitativ gruppintervjustudie. Datainsamling med tolv föräldrar till spädbarn i åldrarna 3-12 månader. Fyra gruppintervjuer genomfördes med tre deltagare i vardera. Data analyserades med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre huvudkategorier med vardera fem, fyra och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna resulterade i; uteblivet stöd, ouppfyllda behov av stöd, uppfyllda behov av stöd. Slutsats: BVC-sjuksköterskans stöd till föräldrar gällande spädbarns sömn visade till viss del ett motsägelsefullt resultat. Vilket kan stå för flera olika faktorer. De mest avgörande fynden var ändå att trots olika eller obefintliga upplevelser av stöd fanns det ett stort förtroende för BVC. Råden kring samsovning behöver bli tydligare. Det vore också värdefullt om fler studier görs kring BVC-sjuksköterskans stöd om sömn till mammor i jämförelse hur bemötandet och stödet blir till partnern.