Bakgrund: I Sverige är det vanligt förekommande att en förälder deltar vid sövningen av sitt barn vilket kan påverka personalen som verkställer anestesin. Om orsaken till operationen är av sådan art att ett akut eller subakut ingrepp krävs påverkar det föräldern i form av stress och oro. Personalen får vid det här tillfället tillämpa en familjecentrerad vård där även föräldern behöver tas omhand. Detta ställer ett större krav på anestesisjuksköterskan vid anestesitillfället. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att utföra anestesi på barn under akuta eller subakuta situationer med förälder inne på operationssalen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio anestesisjuksköterskor varav fem var män och fyra var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre slutkategorier, vilka speglar anestesisjuksköterskors upplevelser. Resultatet visar att anestesisjuksköterskan upplevde att relationer mellan hen själv, personalen, barnet och föräldern påverkar deras arbetssituation. Konklusion: Det av vikt att tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt vid dessa situationer för att skapa en så bra miljö som möjligt för barnet, föräldern och personalen. Förutsättningar för en god familjecentrerad vård finns då föräldrar erbjuds att följa med sitt barn in på operationssalen. Detta ställer dock krav på anestesisjuksköterskan som således har en till person inne på salen som denne behöver informera, undervisa samt skapa en relation till.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av det otänkbara; ett barn får en cancerdiagnos. Diagnosen medför lidande hos hela familjen och skapar en osäkerhet i föräldrarollen. I en familjecentrerad omvårdnad är sjuksköterskans uppgift att stärka föräldrarna och aktivt arbeta med föräldrarnas delaktighet i vården för att indirekt höja barnets vårdkvalitet. En ansträngd vårdmiljö medför dock hinder för implementering av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ metod valdes för att belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Datainsamlingen består av sju bloggar och analys av narratives användes för att bearbeta insamlad data. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier; kommunikationsbrist, att vara förälder, vårdpersonalens oförmåga att ge stöd, vårdmiljö och trygghet i kontinuitet- konsekvenser av platsbrist. Utifrån kategorierna utformades underkategorier vilka beskriver mer detaljerat kring föräldrarnas upplevelser av barnets vård samt faktorer som påverkar upplevelsen. Slutsats: Sjuksköterskans arbetskomplexitet bestående av att främja familjecentrerad omvårdnad i en ansträngd vårdmiljö medför att ett aktivt arbete med föräldrarnas delaktighet hamnar i skymundan. Delaktigheten av föräldrarna blir enbart slentrianmässig när sjuksköterskan inte inger adekvat med stöd och information eller i tillräckligt hög utsträckning beaktar föräldrarnas åsikter. / Background: Every year, about 300 families in Sweden suffer from the unthinkable; a child receives a cancer diagnosis. The diagnosis causes suffering for the whole family and creates an uncertainty in the parenting role. In a family-centered nursing, the nurse's task is to strengthen the parents and actively work with the parents' involvement in the child’s care to indirectly raise the child's quality of care. A strained healthcare environment, however, impedes family- centered nursings implementation. Aim: Highlight parents' experience of the care of a cancer ill child. Method: A qualitative method was chosen to highlight the parents' experience of the care of a cancer ill child. The data collection consists of seven blogs and analysis of narratives was used to process collected data. Results: In the result, five categories emerged; lack of communication, being a parent, the inability of healthcare staff to provide support, healthcare environment and safety in continuity- consequences of lack of space. From the categories subcategories were designed which describe in more detail the parents' experiences of the child's care and factors that influence the experience. Conclusion: Nursing's work complexity consisting of promoting family-centered nursing in a stressed healthcare environment means that active work with parents involvement ends in the dark. Parents 'involvement will only be act of routine when the nurse does not give adequately provided support and information or takes sufficient account of the parents' opinions.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD -EN LITTERATURSTUDIEELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som ofta förekommer på pediatriska avdelningar där sjuksköterskan strävar efter omvårdnad av familjen som en helhet och anpassar vården efter familjens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad vid sjukhusvård av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Strukturerad databassökning gjordes i PubMed och CINAHL där 10 vetenskapliga artiklar identifierades som var relevanta för studiens syfte. Sedan kvalitetsgranskades samtliga artiklar. Vidare analyserades insamlad data med innehållsanalys till teman och kategorier. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor överlag har en positiv syn på familjecentrerad omvårdnad. Samt att de anser att delaktighet och kommunikation är av betydelse för familjecentrerad omvårdnad. Det presenteras olika hinder och behov för att kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad, bland annat organisatoriska hinder. Konklusion: Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos sjuksköterskorna i studierna om konceptet familjecentrerad omvårdnad. Det framkom dock att det finns diverse hinder som begränsar sjuksköterskornas tillämpning av familjecentrerad omvårdnad vilket resulterar i att det finns ett förbättringsbehov som behöver tillgodoses för att sjuksköterskor ska kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad på pediatriska avdelningar.Nyckelord: Barn på sjukhus, Familj, Familjecentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Erfarenhet / NURSES EXPERIENCE OF FAMILY-CENTERED CARE -A LITERATURE REVIEWELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Nurses experience of family-centered care – A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Family centered care is a term which often occurs in pediatric wards where the nurses aim for care of the family as a whole and adapt the care to the family’s needs. Aim: The aim is to describe nurses’ experience of family centered care during children’s hospitalizing. Method: A literature study with qualitative approach. Through structured database searches in PubMed and CINAHL 10 articles were considered relevant to the purpose of the study. Then all the articles were quality reviewed and the collected data was analyzed with content analysis for themes and categories. Results: It emerged that nurses overall had a positive opinion about family centered care. They consider participation and communication to be a important part of it. The result revealed different barriers and needs to better provide family centered care including organizational barriers. Conclusion: According to the result many nurses have an awareness of the concept. It emerged that different barriers prevents nurses from being able to apply family centered care, which shows that there is a need for improvement if family centered care is going to be applied at pediatric wards. Keywords: Children in hospital, Family, Family Centered Care, Nurse, Experience

Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.

Background: Relatives have a central role in health care. This is highlighted by family-centered care where the collaboration between patient, relatives and healthcare professionals is fundamental. The approach from healthcare professionals is highlighted as a basic tool where concepts such as communication, cooperation and participation are important aspects. However, research shows a lack of participation in pediatrics and family-centered care needs to be given more space in healthcare. Relatives' experiences within pediatrics can clarify the importance of family-centered care and the role healthcare professionals have in its implementation.  Aim: The aim of this study was to explore relatives’ experiences within pediatric care. Method: This qualitative literature study includes 14 articles that focus on experiences from relatives regarding healthcare professionals approach within pediatric care. The compilation was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis of the articles resulted in three categories with underlying subcategories which consisted of ´A personal approach´: Personal characteristics, Emotional and practical support; ´To participate in the care of the child´: Being involved, Sharing knowledge, Building a relationship; ´Adapted information and communication´: Approaching anxious relatives, The need for information. Conclusion: The results show that healthcare professionals can reduce relatives' worries and anxieties and increase their sense of satisfaction and trust in care. By approaching relatives on a personal level to create a partnership, where everyone's knowledge and needs are taken into account and where information and communication are adapted to the situation and the individual, relatives experience a sense of increased participation. These components increase the well-being of both relatives and the child. / Bakgrund: Närstående har en central roll i vården. Detta lyfts fram inom familjecentrerad vård där samarbetet mellan patient, närstående och sjukvårdspersonal är grundläggande. Den familjecentrerade vården är central inom den pediatriska vården. Bemötandet lyfts fram som ett grundläggande verktyg där begrepp som kommunikation, samarbete och delaktighet är viktiga aspekter. Forskning visar dock på att bemötandet av närstående brister och att familjecentrerad vård behöver få ett större utrymme inom pediatriken. Närståendes upplevelser av bemötande kan tydliggöra vikten av familjecentrerad vård och vårdpersonalens roll i implementeringen av denna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av bemötande inom den pediatriska vården. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie omfattar 14 artiklar som behandlar upplevelser från närstående kring bemötande inom pediatrisk vård. Sammanställningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys, inspirerat av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier med underliggande subkategorier vilka bestod av ´Det personliga bemötandet´: Personliga egenskaper, Emotionellt och praktiskt stöd; ´Att delta i vårdandet av barnet´: Vara delaktig, Dela kunskap, Bygga en relation; ´Anpassad information och kommunikation´: Bemöta oroliga närstående, Behovet av information. Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonal kan minska närståendes oro och ångest samt öka deras känsla av tillfredställelse och tillit till vården. Genom att bemöta närstående på ett personligt plan för att skapa ett partnerskap, där allas kunskap och behov tas i beaktning och där information och kommunikation anpassas till situationen och individen, känner närstående ökad delaktighet. Dessa komponenter ökar välbefinnandet för både närstående och barnet.

Tio procent av alla barn som föds i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Där arbetar barnsjuksköterskor med särskild kompetens inom barn- och barnsjukvård med en viktig roll att stärka barns rätt till hälsa och föräldrarnas delaktighet i vården. Hud-mot-hud är en omvårdnadsmetod som har visat sig ge många fördelar för barnen. Samtidigt har utmaningar identifierats kring hur hud-mot-hud kan genomföras på bästa sätt och att barnsjuksköterskors uppfattningar och attityder kan påverka resultatet. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors uppfattningar om och attityder till att vårda hud-mot-hud på neonatalavdelning. Sex intervjuer med sjuksköterskor har genomförts via digitala videoverktyg. Resultatet visade att barnsjuksköterskor är positivt inställda till att vårda hud-mot hud. De anser att det är det viktigaste föräldrarna kan göra för sitt barn och ser det som sitt ansvar att göra dem delaktiga i vården och stötta dem så att anknytningen främjas. Diskussion har förts utifrån hur det är att vårda de mycket för tidigt födda och svårast sjuka barnen, vad hud-mot-hud betyder för anknytningen och familjecentrerad vård. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskor med sin unika kompetens kan stärka föräldrarna i hud-mot-hud-vården så att barnens hälsa främjas.

Bakgrund: Cirka 350 barn i Sverige drabbas årligen av cancer. Behandlingen av barncancer är lång och krävande för barnet och övriga i familjen. Föräldrarna närvarar ofta under hela sjukdomsperioden och har därför en viktig roll i barnets vård. För att kunna stödja föräldrarna på bästa sätt är det av stor vikt att sjuksköterskan identifierar barnets och föräldrarnas resurser och behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i fyra kategorier och nio underkategorier som speglade föräldrarnas upplevelser. Huvudkategorierna i resultatet var Förändrad vardag, Vikten av att använda strategier, Misstro till vården och Behov av stöd. Slutsatser: Av studien framkom det att det var av stor vikt att föräldrarnas oro togs på allvar för att deras förtroende till sjukvården skulle bevaras. Genom en familjecentrerad omvårdnad med livsvärlden som grund ansågs förutsättningar för en god vård kunna skapas. Utöver detta skildrades också ett varmt bemötande från sjuksköterskan betydelsefullt.

Bakgrund: Alla intensivvårdsavdelningar i Sverige ska kunna stabilisera och vårda ett kritiskt sjukt barn upp till 48 timmar. Detta ställer stora krav på personalen och att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta och kommunicera med barnet och familjen, hantera teknisk apparatur, prioritera och göra bedömningar av det sjuka barnet. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Intervjuer med en öppen fråga genomfördes och latent innehållsanalys användes i analysen av materialet. Resultat: Resultatet består av tre kategorier, "en ovan situation", "en förebyggande kultur" och "att se hela familjen", vilket tillsammans bildar temat: att vara i en krävande och otrygg situation och att samtidigt kunna ge en professionell och god vård. Slutsats: Resultatet visar att bristande kunskap och erfarenhet skapar en stor stress och rädsla hos intensivvårdssjuksköterskan. Rädslan och stressen minskar om intensivvårdssjuksköterskan bygger upp erfarenhet, kunskap och får tid till förberedelse. Scenarioövningar, tydliga riktlinjer och mallar, kunna se hela familjen och vilken betydelse familjen har för det kritiskt sjuka barnet beskrivs som viktigt. Samarbete på intensivvårdsavdelningen och med barnkliniken ökar intensivvårdssjuksköterskans trygghet. Ett kliniskt kompetent och vårdande möte med det sjuka barnet och dennes familj ses som betydelsefullt för de inblandades välbefinnande och hälsa i vården av ett sjukt barn på en allmän intensivvårdsavdelning

Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad har visat sig ha goda effekter på barnets och familjens välmående. Införandet av familjecentrerad omvårdnad har varit förenat med utmaningar då kunskap i arbetssättet krävs samtidigt som det kan vara utmanande att ta hand om en hel familj samtidigt som ett barn behöver intensivvård.Syfte: Syfte var att beskriva föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad när deras barn får intensivvård  Metod: Integrerad litteraturstudie utefter Whittemore & Knafls metod där tio artiklar inkluderades varav nio var kvalitativa och en var kvantitativ. Braun och Clarkes teoridrivna tematiska analysmetod tillämpades då litteraturstudien utgick från teorin familjecentrerad omvårdnad.  Resultat: Föräldrar upplevde spänningsförhållanden i deras upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på intensivvården där både hinder och möjligheter framkom. Två huvudteman framkom vilka var Att vara inkluderad i familjecentrerad omvårdnad och Att vara exkluderad i familjecentrerad omvårdnad. Föräldrar beskrev områden som bemötande, respekt, delaktighet, samarbete, information och kommunikation som viktigt. Slutsats: Vid omvårdnad av barn på intensivvården visade sig familjecentrerad omvårdnad vara betydelsefullt då det hade goda effekter på familjens upplevelse av intensivvården, medan avsaknad medförde att föräldrarna blev exkluderade ur barnets vård. Familjecentrerad omvårdnad som teori visade sig behöva modifieras och omfatta miljö som ett kärnbegrepp eftersom intensivvårdens miljö försvårade deltagandet. Utbildningar inom familjecentrerad omvårdnad rekommenderades för att öka kompetensen och därigenom bättre kunna implementera arbetssättet hos intensivvårdssjuksköterskor och vårdpersonal.

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen mellan 100–200 barn med Autismspektrumtillstånd (AST). Att ett barn i familjen har AST påverkar hela familjen och kan skapa känslor av oro, sorg och ilska. Diagnosen innebär många kontakter med olika professioner inom hälso- och sjukvården, där familjen är i stort behov av stöd. Familjecentrerad omvårdnad handlar om att involvera hela familjen i vårdprocessen där samarbete, delaktighet och respekt är viktiga beståndsdelar.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd. Metod Studien gjordes som en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i tre databaser relevanta för ämnet, samt genom en manuell sökning. Femton artiklar analyserades med en integrerad analys inspirerad av Kristensson (2014). Resultat Resultatet visade att det uppstår specifika behov av stöd då familjer har ett barn med AST: Stöd i form av ett respektfullt bemötande, stöd i form av individanpassad information, stöd i form av vägledning under och efter diagnostiseringsprocessen samt stöd i form av att familjen inkluderas i vårdprocessen. Slutsats Familjer med barn med AST upplever en övervägande brist på stöd i vårdmötet i form av otrevligt bemötande, brist på adekvat information och vägledning samt brist på delaktighet i barnets vård. Genom familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan och övriga professioner i vårdteamet se till hela familjens behov vilket leder till ett ökat stöd. Sjukvårdteamet har således en viktig funktion i att utföra familjecentrerad omvårdnad då det kan förbättra familjernas vårdupplevelse. För att kunna erbjuda en vård av hög kvalitet är det av stor vikt att sjukvårdsteamet får mer kunskap om AST samt att de utbildas i hur stöd på bästa sätt kan ges till familjer med barn med AST. / Background In Sweden, 100-200 children are diagnosed with Autism spectrum disorder (ASD) annually. Having a child in the family with ASD affects the whole family and can initiate feelings of anxiety, grief and anger. The diagnosis involves several contacts with multiple healthcare professionals, situations where the family is in great need of support. Familycentered care aims to involve the whole family in the care process, and collaboration, participation and respect are important components. Aim The aim was to describe families' experiences of support in the healthcare meeting when a child in the family has Autism spectrum disorders. Method The study was conducted as a literature review. Article searches were made in three databases relevant to the topic, as well as an additional manual search. Fifteen articles were analyzed with an integrated analysis inspired by Kristensson (2014). Results The results revealed a specific need for support when families have a child with ASD, such as respectful care, personalized information, guidance during and after the diagnosis process and support in terms of including the family in the care process.  Conclusions Families with children with ASD experience a predominant lack of support in the care meeting such as unpleasant treatment, lack of adequate information and guidance, and lack of participation in the child's care. Through family-centered care, the nurse and the multidisciplinary team can consider the needs of the entire family, which leads to increased family support. Thus, the professional team has an important role in providing familycentered care as it can improve families' care experiences. It is of great importance that the multidisciplinary team gain more knowledge about ASD, and also receives more training in how to provide support to families with children with ASD.