Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården ska personal som har misstanke om att ett barn far illa rapportera detta till Socialstyrelsen, genom att göra orosanmälan. Det har dock setts en underrapportering av barn som far illa vilket bidrar till att barn som far illa missas och inte får den hjälp de behöver. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anledningar till uteblivna orosanmälningar av barn som far illa. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Roséns (2017) granskningsprocess och kvalitetsgranskning har utförts utifrån Forsberg och Wengström (2016). Vid databearbetning och analys tillämpades ett induktivt förhållningssätt. Litteraturstudiens resultat grundar sig i sju vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat har påvisat sex olika team utifrån anledningar att en orosanmälan uteblir. Dessa sex team är rädsla och oro för negativa konsekvenser av en orosanmälan, brist på kunskap och utbildning inom ämnet våld mot barn, brist på erfarenhet och självförtroende inom ämnet våld mot barn, tvetydiga bevis att våld har förkommit, brist på samverkan och brister i organisation inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsväsendet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskan måste få ökad handledning, utbildning, information och stöd från andra professioner och instanser för att minska risken att en orosanmälan uteblir. Sjuksköterskanmåste också få förutsättningar att reflektera över och hantera rädslan och oron som arbetet med våldsutsatta barn ger upphov till, för att det inte ska vara en bidragande faktor till att enorosanmälan uteblir.

Syftet med denna studie är att utforska pedagogers uppfattningar om hur de förstår och beskriver arbetet med anmälningsplikten om förskolebarn som far illa. I studien beskriver 8 pedagoger sina uppfattningar om anmälningsplikten där olika händelser som de upplever kopplat till orosanmälningar framgår. De som intervjuas är förskollärare och barnskötare. Det teoretiska perspektivet som vi väljer att utgå ifrån är den socialpsykologiska teorin, som ger en ram för hur människors beteenden påverkas av omgivningen. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår det att pedagogerna har en likartad syn när det kommer till anmälningsplikten i förskolan samt kunskapen om att det ska genomföras en orosanmälan vid misstanke om att barnet far illa. Sex av åtta pedagoger har erfarenhet av att göra en orosanmälan medan resterande två pedagoger inte genomför en orosanmälan. Det framkommer även i resultatet att två av pedagogerna känner en rädsla för att skapa konflikter med vårdnadshavarna vid en orosanmälan samt att tilliten till socialtjänsten brister genom att återkopplingen saknas.Sammanfattningsvis är anmälningsplikten en central del i pedagogernas arbete, och det är viktigt att den efterföljs för att skydda barnen som på något vis riskerar att fara illa eller redan far illa. Den främsta fördelen med anmälningsplikten är att barnet förhoppningsvis får det skydd det behöver, och med hjälp av anmälningsplikten kan vårdnadshavaren i sin tur också få stöd.

Ett barn som far illa kan vara utsatt för olika former av psykisk och fysisk misshandel från vuxna i deras närhet eller orsakat av ett självskadebeteende. År 2020 implementerades barnkonventionen i svensk lag för att uppmärksamma barns rättigheter. Trots att det har rapporterats en ökad andel av orosanmälningar sedan barnkonventionen uppmärksammades befaras fortsatt många barn fara illa. Genom att utföra en orosanmälan till socialtjänsten ökar chansen för att ett barn som far illa erhåller hjälp i tid och garanteras en trygg miljö. Ambulanssjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera ledtrådar i hemmet för att uppmärksamma barnets potentiellt utsatta situation. Syftet med examensarbetet var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att skriva orosanmälningar för barn som far illa. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där åtta ambulanssjuksköterskor deltog. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket genererades i tre huvudkategorier med tio subkategorier. Resultatet påvisar bland annat organisatoriska brister och att föräldrarnas agerande har en stor inverkan på att skriva orosanmälningar. Dessutom ansågs känslor som rädsla och osäkerhet försvåra processen. Betydande faktorer som underlättade utförandet av orosanmälningar var kollegialt stöd samt upplevelsen av att anmälan gjordes med barnets bästa i åtanke. Det uppmärksammas ett behov för specialistutbildade ambulanssjuksköterskor att erhålla utökade resurser och möjligheter till utbildning för att optimera förutsättningarna att identifiera barn som misstänks fara illa. / A child at risk can be exposed to various forms of physical and psychological abuse from adults close to them or can be caused by acts of self-harm. The UN convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020. Despite the increased level of reporting to child protection authorities in Sweden since this law was enacted, there remain fears that many children suffer in silence. The chances of a child at risk getting help and having a safe environment increase by reporting to child protection services. Nurses who work in the ambulance service have a unique opportunity of being able to identify signs in a child’s home that could indicate a child in a vulnerable position. The aim of this study was to investigate the experiences of nurses who work in the ambulance service when writing reports about children at risk. The study is a qualitative interview study with an inductive approach involving eight participants. The interviews were analysed using a qualitative content analysis that generated three main categories and 10 subcategories. The results showed that organisational deficiencies, as well as the actions of parents have a great impact on whether a report is written or not. The process is also seen to be made more difficult due to feelings of anxiety and uncertainty. Factors that made reporting easier were collegial support as well as having the child’s perspective in mind. This study lifts a need for specialist ambulance nurses to have greater resources and opportunities for education to be better able to identify children at risk.

Bakgrund: Tidigare forskning har i olika omfattning belyst vårdpersonals upplevelser av att orosanmäla barn som misstänks fara illa men färre har kartlagt barnsjuksköterskors erfarenheter i ämnet. Då barnsjuksköterskor dagligen i sitt arbete både inom barnhälsovården, skolan och slutenvården möter barn som far illa eller misstänks fara illa anses det vara av vikt att de kan identifiera dessa barn. Syfte: Föreliggande studie syftar till att utifrån en systematisk litteraturöversikt kartlägga barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som misstänks fara illa. Metod: Vetenskapliga artiklar (n=10) med kvalitativ ansats som belyser barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som far illa inkluderades i kartläggningen vilka analyserades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra analytiska teman; Att stå upp för vad som är rätt, Att kunskap är avgörande, Att påverkas emotionellt och Att samarbeta med familjen. Dessa analytiska teman inrymde dessutom flera underteman. Slutsats: Det finns behov av ökad kunskap när det gäller att orosanmäla barn som far illa - både gällande att identifiera de barn som far illa, stöd till att våga utfärda anmälan samt själva anmälningsprocessen. Ökad kompetens kan leda till att barnsjuksköterskor upplever mindre osäkerhet och därmed orosanmäler i större utsträckning. Det i sin tur skulle kunna leda till att fler barn och familjer får det stöd de är berättigade. Nyckelord: barn som far illa, barnsjuksköterska, erfarenheter, litteraturöversikt och orosanmälan.

This dissertation examines the dynamic intersections of the relationship between migration and the far-right through three empirical, stand-alone chapters. The first substantive chapter re-evaluates existing theories of far-right support using a novel theory and comprehensive dataset to assess how immigration opinion and immigration levels interact to shape individual far-right support. The findings suggest that increases in asylum-based migration are associated with increased far-right voting, but that this is effect is mainly observed in those with negative or neutral opinions toward immigration. The second substantive chapter examines the other side of this relationship by analyzing the impact of far-right electoral and legislative success on asylum-recognition rates in EU member states. The results of empirical analyses show that when far-right parties gain legislative seats, the expected rate of asylum approvals decreases. This suggests that far-right parties in legislatures have measurable effects on migration outcomes. Finally, the third substantive chapter uses original field research to assess how far-right politics impacts the lived experiences of immigrants in France and Switzerland, relying on a small survey and interviews conducted in the field. The results show that immigrants are generally aware of far-right parties and distrustful toward them. However, undocumented migrants and asylees are among the most negatively impacted by far-right activity. Overall, this dissertation moves beyond the entrenched debate of how migration does or does not facilitate far-right support and contributes to the academic understanding of how migration and far-right politics interact.

Fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för samhället, både inom sjukvården och på grund av produktionsbortfall, vilket uppskattas till sex miljarder kronor per år i Sverige. Det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett bra alternativ till att ge medicin. Hur detta hanteras inom primärvården är därför av intresse, då det är denna vårdenhet som oftast har den första kontakten med kommande riskgrupper och därmed också stora möjligheter att påverka genom att motverka inaktivitet och främja hälsa. Författarens egna observationer väckte intresse för att undersöka hur sjuksköterskan kan bidra till just detta inom primärvården och med FaR® som verktyg. / Physical inactivity is causing major costs to the Swedish society (estimated to six billion SEK per year), due to increasing health care costs and a decline in production. There is scientific evidence that physical activity on prescription (FaR®) is an efficient alternative to pharmaceuticals. With this in mind it is therefore of interest how this handled within primary care, since primary care usually are the first contact with future risk groups and could have a great potential to influence by preventing inactivity and encourage health. Personal observations of the author arouse interest to investigate how nurses can contribute to increased health with FaR® as a tool within primary care.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

This thesis explores how economic performance, measured as real GDP-growth per capita, affects the vote share of parties which relies on radical ideological platforms. Using a fixed effect model with panel data, based on real electoral outcomes of 18 western European democracies, the result reveals an ambiguous reality. The overall conclusion implies that low growth rates benefit the electoral success of radical-right parties and holds for robustness checks. No solid evidence of the relationship is found on the radical-left side.The result further reveals that the individuals decision to vote radical is relative more affected by the ongoing business cycle trend between the elections rather than sudden changes close to the election day. The relationship also appears to be stronger among nations of southern Europe.

Thesis (M.B.A.)--University of Hong Kong, 1990.