Electromagnetic radiation in the frequency range between about 100 GHz and 5 THz can be used for spectroscopy and microscopy, but it is also promising for security screening and even wireless communication. In the present thesis a planar photoconducting large-area THz radiation source is presented. The device exhibits outstanding properties, in particular high THz field strength and generation efficiency and large spectral bandwidth with short THz pulse length. The THz emission is based on acceleration and deceleration of photoexcited carriers in semiconductor substrates. A metallic interdigitated structure at the surface of semi-insulating GaAs provides the electrodes of an Auston switch. In a biased structure photoexcited charge carriers are accelerated. Hence electromagnetic waves are emitted. An appropriately structured second metallization, electrically isolated from the electrodes, prevents destructive interference of the emitted waves. The structure investigated here combines several advantages of different conventional photoconducting THz sources. First, it provides high electric acceleration fields at moderate voltages owing to the small electrode separation. Second, the large active area in the mm2 range allows excitation by large optical powers of some mW. Optical excitation with near-infrared femtosecond lasers is possible with repetition rates in the GHz range. The presented results point out the excellent characteristics regarding the emitted THz field strength, average power, spectral properties, and easy handling of the interdigitated structure in comparison to various conventional emitter structures. Various modifications of the semiconductor substrate and the optimum excitation conditions were investigated. In the second part of this thesis the dynamic conductivity of GaAs/AlxGa1-xAs superlattices in an applied static electric field was investigated with time-resolved THz spectroscopy. The original goal was to explore whether the predicted effect of gain of electromagnetic radiation at THz frequencies is present in such structures. Superlattice samples were grown according to the experimental requirements, which include high specific resistance and sufficient THz transparency. The characterization of the superlattices by Fourier transform infrared spectroscopy and photoluminescence spectroscopy confirms the pronounced miniband properties of the bandstructure. Furthermore indications of Bloch oscillations were found by transport measurements. However, we could not measure a change of the dynamic conductivity when the electric field was toggled. Specific reasons for this and related experiments of other groups are discussed. / Elektromagnetische Strahlung im Frequenzbereich zwischen etwa 100 GHz und 5 THz wird für verschiedene Anwendungen wie Spektroskopie und Mikroskopie genutzt, kann aber auch für Sicherheitstechnik oder sogar Datenübertragung interessant sein. In der hier vorgestellten Forschungsarbeit wird eine großflächige fotoleitende THz-Strahlungsquelle beschrieben, die sich durch eine große THz-Feldstärke und große spektrale Bandbreite auszeichnet. Die THz-Emission basiert auf der Beschleunigung und Verzögerung fotogenerierter Ladungen in Halbleitersubstraten. Eine metallische Interdigitalstruktur auf der Oberfläche von semi-isolierendem GaAs bildet die Elektroden eines Fotoschalters. Ist an diese Struktur eine Spannung angeschlossen, werden optisch generierte Ladungsträger beschleunigt und strahlen elektromagnetische Wellen ab. Eine geeignet strukturierte und isolierte zweite Metallisierung verhindert destruktive Interferenzen der abgestrahlten Wellen. Die vorgeschlagene Struktur vereinigt dabei die Vorteile verschiedener herkömmlicher fotoleitender THz-Quellen. Einerseits ermöglicht der kleine Elektrodenabstand große elektrische Felder zur Beschleunigung fotogenerierter Ladungen schon bei moderaten Spannungen. Andererseits kann die große aktive Fläche von einigen mm2 mit großen optischen Leistungen im Bereich einiger mW angeregt werden. Die optische Anregung mit Nahinfrarot-Femtosekunden- Lasern kann mit Wiederholraten bis in den GHz-Bereich geschehen. Bedingt durch die Eigenschaften der Anregungspulse entstehen kurze spektral breite THz-Pulse. Die vorliegenden Ergebnisse verdeutlichen die hervorragenden Eigenschaften der Interdigitalstruktur im Vergleich zu verschiedenen herkömmlichen Geometrien bezüglich der Feldstärke der abgestrahlten Wellen, der mittleren Leistung und der spektralen Eigenschaften. Dabei ist die Struktur sehr einfach zu handhaben. Es wurden verschiedene Modifikationen des Substrates und die optimalen Bedingungen der optischen Anregung untersucht. Der zweite Teil dieser Arbeit behandelt die Erforschung der dynamische Leitfähigkeit von GaAs/AlxGa1-xAs-Übergittern in Abhängigkeit von einem elektrischen Feld mit Hilfe der zeitaufgelösten THz-Spektroskopie. Es sollte geklärt werden, ob der vorhergesagte Effekt der Verstärkung elektro-magnetischer Strahlung in solchen Strukturen möglich ist. Dazu wurden Übergitterproben gemäß den experimentellen Anforderungen hergestellt. Zu den Vorgaben gehört ein hoher spezifischer Widerstand und ausreichende Transparenz im THz-Bereich. Die Charakterisierung der Übergitter mit Fotolumineszenz- und Fourier-Transformations-IR-Spektroskopie bestätigte die ausgeprägten Minibandeigenschaften der Bandstruktur. Hinweise auf Bloch-Oszillationen wurden durch Ladungstransportmessungen gefunden. Dennoch war eine Änderung der dynamischen Leitfähigkeit beim Schalten des elektrischen Feldes nicht messbar. Gründe dafür und ähnliche Experimente anderer Gruppen werden diskutiert.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.</p><p>Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog.</p><p>Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.</p>

Resumé af ph.d afhandling, Karolinska Institutet, Stockholm.

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society’s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don’t have so much experience of notifications. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan resonerar kring sin roll i arbetet med barn som far illa. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur identifierar förskollärarna barn som far illa? Hur agerar förskollärarna när de identifierat ett barn som far illa? Vilka svårigheter upplever förskollärarna utifrån sin yrkesroll relaterat till barn som far illa? Metoden som använts i studien är en fokusgruppsintervju, det vill säga en slags informell gruppdiskussion. Resultatet visar att det finns svårigheter i förskolan kring arbetet med barn som far illa. Några av de svårigheter som förskollärarna lyfte var kontakten med vårdnadshavare, samhällets negativa syn på socialtjänsten, att alla anmälningar skall gå genom förskolechefen och att de inte har så stor erfarenhet av att en anmälan sker.

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt. Detta leder ofta till tätare kontakt och andra åtgärder för att bekräfta eller avfärda sina misstankar. En annan frågeställning är varför BVC-sjuksköterskor inte gör orosanmälan till socialtjänsten lika ofta som andra yrkesgrupper. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att möta familjer där det finns misstanke om att omsorgssvikt förekommer. Intervjuer genomfördes med åtta BVC-sjuksköterskor som träffat familjer där omsorgssvikt förekommer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Denna studie visar att BVC-sjuksköterskorna ofta känner sig osäkra på om det är omsorgssvikt hos familjen de upplever. De söker hjälp hos kollegor för stöd och råd. När BVC-sjuksköterskorna misstänker omsorgssvikt försöker de hantera det genom att skapa en god relation med familjen och träffa familjen oftare än tidigare. BVC-sjuksköterskorna värnar om att behålla kontakten med familjen och försöker hjälpa föräldrarna att bli bättre på att ge omsorg till barnet. Det finns en oro hos BVC-sjuksköterskorna att de ska förlora kontakten med familjen om de samtalar med familjen om oron för omsorgssvikt, eller om de gör en orosanmälan. BVC-sjuksköterskorna väljer att göra orosanmälan när de själva känner att deras hjälp inte är tillräcklig. De upplever att det känns bra att göra en orosanmälan och att relationen med familjen bibehålls.

Syftet med studien var att få förståelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjänsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgångsbärande faktorer och utvecklingsbara områden i samverkan. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad med hjälp av webenkäter. Dataanalysen är genomförd med tematisk analys där olika teman utlästs. Resultaten visar att samverkan upplevs som såväl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur väl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgångsbärande faktorer som respondenterna tar upp, överensstämmer till stor del med tidigare forskning, men även fler goda exempel på framgångsbärande faktorer kommer fram. Flera av de utvecklingsbara områden som tas upp i studien har funnits med i tidigare forskning, men ytterligare exempel framkommer också. I analysen dras paralleller till studiens olika teoretiska perspektiv.  Sammantaget finns det på många punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet, men även en del nya exempel tas upp som vidare kan utveckla specialpedagogiska verksamheter.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter. Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv.

Terahertz (THz) heterodyne receiver systems are required by NASA to monitor gas concentrations related to the Earth's ozone depletion. To this end, NASA needs compact, solid state, tunable THz local oscillators. THz LOs have been developed using three means: 1) All-electronic LOs using mixers in combination with Gunn oscillators, 2) Hybrid Photo-electronic LOs using a cw analog of the Auston switch, and 3) All-photonic THz LOs using coherent sources, such as vapor lasers or solid-state Quantum Cascade Lasers, and down converting lasers using nonlinear crystals. In this dissertation, we began with two frequency stabilized Nd:YAG lasers, locked to a common reference cavity, as a starting point to having a stable input into a nonlinear optical frequency conversion system. Following this, we explored the nonlinear crystals useful for THz generation, and the phasematching schemes that could be employed by each. We concluded by settling on highly insulating III-V semiconductor crystals as the proper choice of nonlinear element, and put together a new phasematching method that is most useful for them.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor. Frågorna ställdes i samband med intervjuer av tio skolsköterskor. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att skolsköterskan upptäcker barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk genom vaksamhet och magkänsla vid det enskilda mötet med barnet och de är uppmärksamma i mötet med t.ex elevvårdsteamen. Stöd ges genom personlig kontakt med  barnen och genom att de tar hjälp av andra professioner och verksamheter för att förmedla stöd till dessa barn. Skolsköterskorna håller sig uppdaterade om problematiken genom att delta i kurser och föreläsningar, de söker själv information och samverkar med olika professioner som finns kring skolan. De utnyttjar även egen erfarenhet inom yrket och sin personliga livserfarenhet. / According to the National Institute of Public Health about 350 000 Swedish children are living in homes where one or both adults has an alcohol addiction. Only one percent of these children is identified and offered support groups or similar activities, the rest goes by undetected through all of the educational years. The purpose of this study was to examine how the school nurse is working to identify children whose parents have an alcohol abuse and how they support these children. What support the school nurse wish to have in their work with these children, and how they keep themselves updated on the problems of these children. The basis of this study is based on a number of semi-structured questions. These questions were asked when interviewing ten school nurses. The material was analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study demonstrate that the school nurse discovers children whose parents have an alcohol abuse by being watchful  and by gutfeeling in the meeting with the children and they are observent in the healthteam. They are giving support through personal contact with the children and by putting them in contact with  other professions and buisnesses to provide them the support they need. The schoolnurse keeps her self updated of the problem through courses and lectures and by seeking information her self. The school nurse also cooperate with different professions round the school, and uses their own experiences from work and personal life.

Interspecific competition is comprised of both resource dependant and resource independent processes. While many studies have focused on the role that resource dependant competition plays in reducing crop yields, few have investigated whether resource independent effects, such as light or hormonal signaling, may contribute to these yield losses. The focus of this thesis was to investigate the role of the shade avoidance response in determining the onset and outcome of crop-weed competition in maize (Zea mays L.). The results of greenhouse and field trials demonstrate that shade avoidance in maize can be induced shortly after seedling emergence and that the effects of this early response can be detected throughout the entire life cycle of the crop. Seedlings exposed to a weedy or low red to far-red light (R/FR) environment at emergence displayed an initial increase in plant height and a reduction in the root-to-shoot ratio. These effects were followed by a reduction in the rate of leaf appearance (RLA) and a linear decline in biomass and leaf area (LA) as the duration of time spent in a weedy environment increased. Conversely, seedlings emerging in a weed-free or ambient R/FR environment were unaffected regardless the duration of time spent in the weedy environment. These effects of early crop-weed competition are distinct from those of plant population density (i.e., intraspecific competition). Results of a field trial demonstrated that intraspecific competition at a conventional density of 8 plants m-2 did not negatively impact RLA or biomass accumulation until well after the defined critical period for weed control. Moreover, intraspecific competition at 16 plants m-2 was not detected until the 12th leaf tip stage, suggesting that the effects of crop density are more closely associated with canopy closure than an early shade avoidance response. At maturity, seedlings that expressed shade avoidance at early stages of development set fewer kernels and partitioned less biomass to the developing ear. Shade avoidance also doubled the plant-to-plant variability in yield parameters without affecting the mean or frequency distribution of shoot biomass at maturity. When taken together, the results of these studies indicate that shade avoidance destabilizes stand productivity by increasing plant-to-plant variability in reproductive effort prior to intra- or interspecific competition for resources.