<p><strong>Syfte och frågeställningar: </strong>Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun.</p><p>• Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet?</p><p>• I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun?</p><p>• Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR?</p><p><strong>Metod: </strong>Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva.</p><p><strong>Slutsats: </strong>I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. </p> / <p><strong>Aim and question at issue: </strong>The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm.</p><p><strong>• </strong>What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?</p><p><strong>• </strong>In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?<strong></strong></p><p><strong>• </strong>Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP?<strong></strong></p><p><strong>Method:</strong> The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver. Vi har kommit fram till att många pedagoger drar sig för att anmäla ett barn som de tror far illa till socialtjänsten. Vi har sett många andledningar till varför inte pedagoger anmäler men den största andledningen som vi ser det är att pedagogerna saknar förtroende för socialtjänsten, vilket även litteraturen poängterar. Vi vill med det här arbetet belysa hur viktigt ett fungerande samarbete mellan skolan och socialtjänsten är för att barnet ska få den bästa möjliga hjälp det behöver. Nyckelord Anmälan, sexuella övergrepp, barn som far illa, förskola/skola, socialtjänst, samverkan

Lärare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmälningsskyldigheten är absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstänkta fall anmäls. Syftet med undersökningen var att utifrån några lärares och en socialsekreterares perspektiv ge förståelse för anmälningsskyldigheten. Anledningen till att bådas perspektiv undersöktes låg i det faktum att lärarnas anmälningsskyldighet i stor grad påverkar socialtjänstens arbete. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod. Därefter genomfördes halvstrukturerade intervjuer med tre lärare och en socialsekreterare. Svaren som framkom under intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att den störst bidragande faktorn till varför lärare inte alltid fullgör anmälningsskyldigheten är brist på återkoppling från socialtjänsten. Andra orsaker som framkom var rädsla över att ha obefogade misstankar, oro för att barnet ska få det sämre i och med en anmälan samt att förhållandet mellan lärare och föräldrar ska försämras. Resultatet visade även att lärarna upplever samverkan med socialtjänsten som bristfälligt, medan socialsekreterarens upplevelser var av mer positiv art. Det framkom även att lärarna efterlyser mer kunskap om tecken på barn som far illa samt om socialtjänstens arbete. Trots att resultatet inte är generaliserbart överensstämmer det mesta med tidigare forskning.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF).  Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.

The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts. Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för övervikt och vällevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsåret ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” introducerades FaR, Fysisk aktivitet på recept, som en metod för hälso- och sjukvården att påverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema Hälsocentral Gävle, har utarbetat ett eget ”standardrecept” på fysisk aktivitet där de vanligaste ordinationerna är förifyllda, vilket förenklar förskrivningen. 2007 förskrev denna hälsocentral flest recept av alla hälsocentraler i Gävleborgs län och standardreceptet kan vara en bidragande orsak till detta. Denna studies syfte var att undersöka om Carema hälsocentral Gävles handläggning av FaR varit effektiv. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga 137 patienter som fått FaR från den hälsocentralen år 2007. Enkäten bestod av 23 slutna och öppna frågor konstruerade för att söka svar på studiens syfte och frågeställningar. Svar inkom från 73 patienter och resultatet visade att 78 % av dem ansåg att det var positivt att få fysisk aktivitet på recept och över hälften av patienterna hade ökat sin fysiska aktivitet och upplevde en förbättrad hälsa. Om motiverande stöd gavs i samband med förskrivning av FaR ökades effekten och ännu mer om dessutom uppföljning skedde. 68 % angav att de inte fått någon uppföljning och många patienter föreslog just uppföljning om FaR på något sätt skulle förbättras.

Abstract Date: 2008-09-29 Course: Bachelor Thesis in Business Administration, EFO703 Authors: Andrey Makoveychuk; Konlaan Leedip Boinkum. Supervisor: Leif Sanner Title: How can the Russian Far South-East improve itself in order to attract moreinternational adventure tourists? Problem: The region is very attractive for adventure tourism due to its unique nature sightsand wildlife. However, there are several problematical areas both when it comes to regionseconomy and marketing of its tourist sights abroad. Purpose: The purpose of this thesis is to outline why international adventure tourists decidenot to choose the Far South-East as their travel destination and to suggest possible ways ofdeveloping the region and its marketing in order to make this place more attractive forinternational adventure seekers. Given suggestions can later be used in development of a newregional marketing strategy. Method: Way of managing content in this thesis consists of two main and two supportingprocesses, which follow the main ones. Information collection in the two main processes leadsto analysis and then further to the recommendation part. Data sources used are of two types:primary and secondary data. Both qualitative and quantitative types of data are being used. Conclusion: After have been studying current problems with attracting potential tourists tothe region and evaluating existing possibilities for adventure tourism in the Far South-East,authors have come to a conclusion. This would be that modern marketing strategy forexpansion of international adventure tourism has to be created by travel agencies of the regionas well as some suggested practical improvements have to be done in order to make foreignadventure seeking individuals feel more convenient and comfortable. / This thesis was made with "executive speed" level.