<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>

Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall. För att bevisa om metoderna är tillförlitliga behövs ytterligare forskning angående icke-farmakologiska metoder vid migrän. Utformning av riktlinjer gällande migrän och adekvata behandlingsmetoder ute i vårdverksamheten vore betydelsefullt. Utökad utbildning om migrän i sjuksköterskeutbildningarna är av stor vikt. / Migraine is a recurrent headache that occurs in periods of sudden attacks and is regarded as one of the 20 most disabling disorders in the world. It is the responsibility of the nurse to promote the health of patients with migraine by educating about migraine and by providing vital information about non-pharmacological methods that has beneficial effects on migraine. The aim of this literature study was to describe non-pharmacological methods on adult migraine patients. The result of this literature study was based on 13 scientific articles that generated three themes: acupuncture, knowledge about trigger factors and lifestyle changes. The result showed that acupuncture, knowledge about migraine triggers and lifestyle changes are favourable alternative treatments in migraine health promotion as they demonstrated significant reduction of migraine attacks. To attest its validity further research regarding the use of non-pharmacological methods on migraine is necessary. Specific guidelines regarding migraine and adequate available treatment methods in healthcare settings would be of great importance. We encourage additional education on migraine and nonpharmacological, preventive methods to be integrated in nursing schools.

Bakgrund: Det är känt att barn som utsätts för smärtsamma procedurer tidigt i livet kan utveckla både rädsla och ökad smärtkänslighet på lång sikt. Vaccination är en av de medicinska procedurer som orsakar stress för barnet. Genom att skolsköterskor i grundskolan lindrar smärta i samband med vaccination kan detta förhindras. Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har visat sig vara effektiva i samband med nålrelaterade procedurer genomförda i sjukhusmiljö dock saknas forskning kring dess effekt i skolmiljö. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att använda sina förmågor för att optimera omvårdnaden vid vaccination av barn. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod där 11 skolsköterskor deltog i semi-strukturerade intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna använde flera olika omvårdnadsåtgärder för att optimera omvårdnaden i samband med vaccination. Resultatet delades in i kategorierna förmåga att skapa trygghet för barnet, förmåga att avleda och förmåga att anpassa situationen för barnets bästa. Konklusion: Studiens resultat tyder på att skolsköterskor besitter kunskap inom området men på grund av bristande resurser kan inte all kunskap de har appliceras i deras arbete. / Background: It is known that children that are exposed for painful procedures early in life can develop long term fear and anxiety. Vaccinations is one of the medical procedures that causes stress for the child and it is therefore important that the nurses mitigate their pain in conjunction with the vaccinations that are held during compulsory school. Non-pharmacological pain management strategies have shown to be effective in conjunction with needle related procedures carried out in a hospital environment. However there are no research on the effect in a school environment. Aim: The aim of this study is to illuminate the school nurses’ experiences of using their abilities to optimize the nursing care during vaccination of children. Method: A qualitative method consisting of 11 semi-structured interviews was conducted. The data was analyzed using qualities content analysis. Results: The school nurses did several nursing actions to optimize the nursing care during vaccination both before and during the procedure. The study’s results were divided into categories, the ability to establish safety for the child, the ability to distract; and the ability to adapt the situation for the child’s best interest. Conclusion: This study´s results indicates that the school nurses possess knowledge within the area but due to lack of resource the nurses did not use all their knowledge in their clinical setting.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling får ofta biverkningar i form av illamående och kräkningar. Ett långvarigt illamående kan ge upphov till både psykiska och fysiska konsekvenser, som ett försämrat allmäntillstånd, minskad livskvalitet och minskat välbefinnande. De antiemetika läkemedlen som finns mot Chemotherapy-induced nausea and vomiting (CINV) fungerar i många fall inte helt optimalt för patienterna, och många patienter är villiga att testa icke-farmakologiska metoder som ett komplement. Syftet: att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder mot cytostatika-inducerat illamående hos vuxna patienter. Metoden var en allmän litteraturstudie som genomfördes med tolv stycken vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av en fem-stegs modell. Resultatet visade på att icke-farmakologiska metoder kan ha effekt mot CINV och presenteras i tre huvudkategorier, Akupunktur, Akupressur och Avslappningsmetoder och muskelavslappning. Slutsatsen att icke-farmakologiska metoder har effekt mot CINV men att det behövs mer forskning i Europa och Sverige för att kunna tillämpa metoderna mer frekvent i den svenska hälso-och sjukvården än vad det görs idag. Det av vikt att sjuksköterskor som träffar dessa patienter som lider av CINV har kunskap om de olika icke-farmakologiska metoderna. / Background: Cancer patients undergoing chemotherapy often experience side effects in form of nausea and vomiting. Prolonged nausea can give rise to both psychological and physical consequences for the patient, the quality of life and well-being can decrease. The antiemetic drugs that are available against CINV does not work perfectly in many cases, and many patients are willing to try non-pharmacological methods as a supplement. The aim was to elucidate non-pharmacological nursing interventions against chemotherapy-induced nausea in adult patients. The study method was design as a structured literature review conducted with twelve scientific articled that was analyzed with a five-step model. The results of this literature study showed that treatment with non-pharmacological methods had a relieving effect. The result is presented in three main categories: Acupuncture, Acupressure and Relaxing Methods. The conclusion that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than it is done today. The conclusion is that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than is done today. It is important that nurses who care for these patients need education in the various non-pharmacological methods.

Inledning: Magnetresonanstomografi är idag en vanlig undersökningsmetod för flera olika typer av undersökningar. Det är en känslig metod som under rätt förhållanden kan producera bilder av mycket hög kvalitet. Något som kan påverka bildkvaliteten är rörelse vilket kan göra att bilderna blir “suddiga” och “röriga”. Rörelse kan bland annat uppstå till följd av oro och rädsla vilket är vanligt förekommande hos barn. Barn behöver därav ofta sederas eller sövas vilket kan vara påfrestande och skadligt för dem. Det finns metoder som inte kräver läkemedel och i stället nyttjar förberedande aktiviteter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa icke-farmakologiska alternativ till generell anestesi och/eller sedering för barn vid MRT-undersökningar. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt. 14 artiklar från databaserna Medline, Cinahl och Pubmed inkluderades i arbetet. Resultat: Resultatet visar på flera olika förberedande interventioner som minskar frekvensen av generell anestesi och sedering. Detta inkluderar filmer, böcker, mock scanners och mat-sömn-teknik. Slutsats: Det finns icke-farmakologiska alternativ som gör det möjligt för barn att genomföra undersökningar utan farmaka. Risker minimeras, och påfrestning för barn och anhöriga minskar. Även arbetsbelastning för personal och kostnader minskar, och patienten får ett snabbare vårdförlopp.

Bakgrund: Långvarig smärta avser smärta som närvarat längre än tre månader och prevalensen ökar med stigande ålder. Primärvårdens fokus blir att åtgärda konsekvenser av långvarig smärta samt maximera funktion och livskvalité. Icke-farmakologiska smärtbehandlingar kan kategoriseras enligt följande: fysiska behandlingsmetoder, psykologiska interventioner, komplementära- och alternativa behandlingar, och andra innovativa tekniker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av icke-farmakologiska åtgärder vid långvarig smärta inom primärvården. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycInfo, med integrerad analys. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna med SBU:s granskningsmall och 14 artiklar med kvalitativ metodik korades. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i fyra kategorier; ”Upplevd hälsa”, ”Nya tankemönster”, ”Upplevda hinder” och ”Gemenskap”. Vardera kategori delades vidare in i subkategorier.Slutsats: Icke-farmakologiska åtgärder mot långvarig smärta kan förbättra individers livskvalité och förmåga till smärthantering. Resultatet tyder på att hälso- och sjukvården bör uppmärksamma fördelarna med att vårdgivare har förståelse för patienters hälsolitteracitet samt gemenskapens betydelse för förbättrad egenvård hos patienter med långvarig smärta. Därigenom kan icke-farmakologiska åtgärder mot långvarig smärta bättre individanpassas och egenvård främjas, vilket i sin tur kan gynna livskvalitén för individen och reducera vårdkostnader för samhället.

Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkning (PONV) definieras som någon form av illamående, kväljningar eller kräkning inom de första 48 timmarna efter operation. Cirka 30% upplever det efter operation och patienter beskriver det som ett av de mest påfrestande symtomen efter operation. Det är en av de vanligaste orsakerna till förlängd postoperativ återhämtning efter anestesi. Olika operationer innebär olika risk för förekomst av PONV, exempel på detta är: gynekologisk kirurgi, laparoskopiska operationer samt kolecystektomi. Riskgrupper kan identifieras med hjälp av Apfel kriterierna. Syfte: Att beskriva effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående- och kräkning (PONV) samt effekt på postoperativåterhämtning.Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 18 artiklar, publicerade år 2007–2022, kvalitetsgranskning utfördes med Joanna Briggs validerade checklista; “JBI Critical Appraisal Checklist for Randomized Controlled Trials”.Huvudresultat: Åtta icke-farmakologiska behandlingsmetoder identifierades, varav sju kan påvisa statistisk signifikans. Effektiva behandlingsmetoder var stimulering av triggerpunkter med hjälp av; akupressur, akupunktur, neuromuskulär monitorering, transkutan elektrisk stimulering, torr-koppning samt inhalation av pepparmintolja. QoR eller patientnöjdhet har undersökts sekundärt med varierande resultat. De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna skattades högt av patienterna, och QoR-40-skattningen visade positiva resultat med statistisk signifikans.Slutsats: Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan bidra till förbättrad postoperativ återhämtning, mindre lidande för patienter och behöver inte bidra till någon kostnadsökning, utan kan motiveras som ett mer kostnadseffektivt alternativ. Att implementera detta i det periopertiva förloppet har potential att bidra till minskad incidens av PONV och snabbare postoperativ återhämtning

Bakgrund: Omkring 50 miljoner människor i världen, varav 130 000–150 000 i Sverige lever idag med en demenssjukdom. Av dessa utvecklar 9 av 10 någon gång BPSD (Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens). Ett av dessa symtom är aggressivt beteende, vilket orsakar lidande för den äldre, anhöriga och vårdpersonal. Att förebygga och bemöta aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom är en utmaning som kräver både kunskap och engagemang.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att bemöta aggressivt beteende hos äldre med demenssjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen gjordes med en tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Förståelse för personen, Strategier för att förebygga aggressivt beteende, Bemötandestrategier vid aggression och Förutsättningar och hinder för ett gott bemötande. Det finns ett samband mellan vårdpersonalens bemötande och patientens beteende och välbefinnande. För att kunna bemöta och lugna ett aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom krävs det att vårdpersonalen har kunskap om personen. Att personalen tar sig tid att lära känna patienten är grundläggande för att kunna förebygga ett aggressivt beteende och tillämpa relevanta åtgärder.  Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt, där personens behov och välbefinnande sätts i fokus, är grunden för en god demensvård. En bra relation mellan vårdare och patient leder till positiva effekter för båda parter. För detta krävs resurser i form av tid, utbildning och handledning till vårdpersonal.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån. Informationen och utbildningen bör vara omfattande, för att patienten ska kunna finna de strategier och hjälpmedel som hjälper just dem vid oro. Lungrehabiliteringsprogram visade sig vara av betydelse för patienternas möjlighet att finna strategier för att lindra oro relaterad till dyspné. Ytterligare forskning men även utbildning av sjuksköterskor behövs angående specifika icke-farmakologiska åtgärder som kan lindra oro relaterad dyspné. Det behövs även forskning om vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör ingå i ett lungrehabiliteringsprogram. / Patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) often experience anxiety related to dyspnea. The purpose of this study was to investigate the non-pharmacological interventions that can be performed to alleviate patients' anxiety related dyspnea. A literature review was conducted and scientific articles were reviewed and summarized. The results showed that there are several non-pharmacological interventions that nurses can conduct to relieve anxiety related dyspnea, such as breathing techniques, physical exercise, diversion, nutrition and communication. Every patient is unique and therefore should the nurse interventions be individualized. It is the nurse task together with other health care professionals to ensure that the patients receives and understands the information that is given. The information and education should be extensive so that the patient will be able to find the right strategies that will help them to alleviate their anxiety. Pulmonary rehabilitation programs proved to be of great importance to patients' ability to find strategies to relieve anxiety related to dyspnea. Further research and education to nurses are needed on specific non- pharmacological interventions that can relieve anxiety related dyspnea. Research is also needed on which non-pharmacological interventions that should be part of a pulmonary rehabilitation program.