Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och ett flerdimensionellt begrepp som berör fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella dimensioner av människan. Inom den palliativa vården är smärta ett vanligt förekommande symtom. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskor ta hänsyn till smärtans olika dimensioner. Smärtlindring i palliativ vård anses som otillräcklig och berör främst åtgärder i ett medicinskt perspektiv. Sjuksköterskor kan bemöta patienterna som lider av smärta med icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse i relation till smärta inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad i tio vårdvetenskapliga artiklar; två kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Artiklarnas innehåll granskades och analyserades utifrån Katie Erikssons omvårdnadsbegrepp ansa, leka och lära. Resultat: Utifrån de tre begreppen visade resultatet från ansa att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som innefattades av fysisk beröring gav upphov till smärtlindring. Resultatet från kategorin leka visade att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder berörde den psykiska dimensionen av patienternas smärta där sociala sammanhang kan påverka smärtlindringen. I kategorin lära påvisades att sjuksköterskors och patienters attityder samt förhållningssättet till icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan påverka smärtlindringen positivt och negativt. Diskussion: Resultatdiskussionen knyts an till Katie Erikssons omvårdnadsteori kring ansa, leka och lära. I diskussionen stärker och kritiserar författarna sitt resultat kopplat till sjuksköterskans kompetensbeskrivning. / Background: Pain is a subjective experience and a multi-dimensional concept based on physical, psychological, psychosocial and existential dimensions. Within palliative care, pain is a symptom that is regularly occurring. To achieve pain relief that is individually adapted, the nurses should have the different dimensions of pain in regard. Pain relief in palliative care is seen as inadequate and touches mostly on actions from a medical perspective. The nurses can respond to patients with non-pharmacological nursing measures to treat symptoms of pain. Aim: To illuminate non-pharmacological nursing measures and its meaning with pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten articles in nursing science; two qualitative, four quantitative and three articles based on both methods. The content of the articles has been reviewed and analyzed with Katie Erikssons nursing theory by categories tend to, play and learn. Results: From these three concepts the results from the category tend to demonstrated that the non-pharmacological nursing measures which included physical touch gave rise to pain relief. Results from the category play demonstrated that non-pharmacological nursing measures affected the psychological aspect of the patients' pain where social interactions can affect pain relief. From the category learn it was shown that nurses and patients attitudes and approach to non-pharmacological nursing measures can affect the pain relief both positively and negatively. Discussion: The result is discussed and linked to Katie Erikssons theory of nursing tend to, play and learn. The writers also reinforces and critiques the result tied to the nursing skills description

Bakgrund: Forskning tyder på att preoperativ ångest utgör ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Flera studier visade att den kan leda till olika postoperativa komplikationer. Det är sjuksköterskans ansvar att både identifiera och åtgärda ångest inför ett kirurgiskt ingrepp. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner finns för att minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Litteraturöversikten bygger på tolv kvantitativa studier publicerade mellan 01/2007 och 09/2017. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt tyder på att det finns flera, olika interventioner som kan användas som komplement till farmakologisk behandling för att effektivt minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Ångest i den preoperativa fasen kan lindras om patienten får en utökad, individuell anpassad information. Ångest kan också minskas om patienten får ett känslomässigt stöd eller hjälp med att finna tröst i andlighet/religion. Litteraturöversiktens resultat tyder dessutom på att ångestnivå kan sänkas med hjälp av en lugn musik, naturljud eller vägledd dagdröm. Det framkom även att den preoperativa ångesten kan minskas genom avslappningsövningar, aromaterapi, akupunktur och zonterapi. Endast en fotografisk utställning har inte visats vara effektiv för att minska ångest i det preoperativa skedet. Diskussion: Resultatet av litteraturöversikten har diskuterats i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. Resultatdiskussionen koncentreras kring praktiska frågor gällande implementering av de icke-farmakologiska metoderna i vården. Jean Watsons teori om mänsklig omsorg utgjorde översiktens teoretiska referensram som hjälpte författaren i resultatdiskussionen. / Background: Research indicates that preoperative anxiety is a widespread problem among patients undergoing surgery. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may lead to different postoperative complications. It is the nurse's responsibility to identify and to reduce patients' anxiety. Aim: To describe which non-pharmacological interventions are available to reduce preoperative anxiety in adult patients. Method: The study was designed as a literature review performed according to the Fribergs method. This literature review is based on twelve quantitative articles published between 01/2007 and 09/2017. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. Results: The result of this review indicates that there are several, different interventions that may be used in addition to pharmacological treatment in order to effectively reduce preoperative anxiety in adult patients. Anxiety in the preoperative phase can be alleviated by providing the patient with information tailored to the individual's needs. Anxiety can also be reduced by providing emotional support or by helping the patient to find comfort in spirituality/religion. The result of this review indicates moreover that the level of anxious can be minimized by listening to soothing music, nature sounds or guided imagery. Relaxation exercises, aromatherapy, acupuncture and reflexology were also found to reduce preoperative anxiety. Only the photographic display was not found to be effective in reducing anxiety in the preoperative phase. Discussion: The result of this review was discussed in relation to the nurse's responsibilities. The discussion of the results was focused on the practical issues about implementation of the non-pharmacological methods in the clinical practice. Jean Watson's Theory of Human Caring was used as a theoretical framework that helped the author in results analysis.

Bakgrund: PONV står för postoperative nausea and vomiting och är ett vanligt problem som drabbar cirka 25–30% av patienterna som genomgår ett kirurgiskt ingrepp under generell anestesi. Vid PONV är det vanligt med både illamående och kräkningar, vilket leder till obehag hos patienten som lider av dessa symtom. Vårdtiden kan bli upp till dubbelt så lång på den postoperativa avdelningen för de patienter som lider av PONV med samtida smärta postoperativt jämfört med de som inte gör det. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra PONV i samband med laparoskopisk kirurgi och i vilken utsträckning de lindrar. Metod: Forskningsdesignen som användes var en beskrivande litteraturöversikt inkluderande 11 vetenskapliga randomiserade kontrollerade studier publicerade år 2009–2019. Resultat: De icke-farmakologiska åtgärder som identifierades var akupressur, elektrisk stimulering, preoperativ dryck och musik. Akupressur, elektrisk stimulering och musik visade sig överlag ha en signifikant antiemetisk effekt främst under den tidiga postoperativa perioden hos patienter som genomgått laparoskopisk kirurgi, medan effekten av preoperativ dryck inte kunde klargöras. Slutsats: Akupressur, elektrisk stimulering och musik som icke-farmakologiska åtgärder mot PONV kan lindra och minska lidandet för patienten under det första postoperativa dygnet efter laparoskopisk kirurgi. Effekten av preoperativ dryck på PONV kan inte helt klargöras då inkluderade studier gav två varierande utfall. Sammanfattningsvis är musik och elektrisk stimulering kostnadseffektiva åtgärder som till viss del praktiskt kan tillämpas för att lindra PONV efter laparoskopisk kirurgi, där musik dessutom kan främja delaktigheten i vården för patienten och minska beroendet av sjuksköterskan. Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, icke-farmakologiska åtgärder, sjuksköterska, laparoskopi. / Background: PONV stands for postoperative nausea and vomiting and is a common problem affecting about 25-30% of patients undergoing a surgical procedure under general anesthesia. At PONV, both nausea and vomiting are common, leading to discomfort in the patient suffering from these symptoms. The duration of care can be up to twice as long in the postoperative ward for patients suffering from PONV with contemporary pain post-operatively, compared to those who do not. Purpose: To describe what non-pharmacological interventions the nurse can use to relieve PONV in connection with laparoscopic surgery and to what extent they relieve. Method: The researchdesign used was a descriptive literature review including 11 scientific randomized control trials published in 2009–2019. Results: The non-pharmacological interventions identified were acupressure, electrical stimulation, preoperative drinking and music. Acupressure, electrical stimulation and music were generally found to have a significant antiemetic effect, especially during the early postoperative period, in patients who underwent laparoscopic surgery. The effect of preoperative drink could not be clarified. Conclusion: Acupressure, electrical stimulation, and music as non-pharmacological interventions against PONV can relieve and reduce the patient's suffering during the first postoperative day after laparoscopic surgery. The effect of preoperative drinking on PONV cannot be fully elucidated as included studies yielded two different outcomes. In summary, music and electrical stimulation are cost-effective interventions that can, to some extent, be practically applied to relieve PONV after laparoscopic surgery, in which music can further promote participation in patient care and reduce dependence on the nurse. Keywords: Postoperative nausea and vomiting, non-pharmacological interventions, nurse, laparoscopic

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Metoden följer Goodmans sju steg (SBU, 1993). Litteratursökning äger rum i databaserna Cinahl och PubMed, där 17 kvantitativa studier erhålls för granskning och 11 inkluderas i resultatet. Resultatet visar på statistisk signifikans vad gäller effekten av akupressur, akupunktur/elektroakupunktur är lindrande tillsammans med antiemetika vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Det finns begränsad statistisk signifikans gällande effekten av att massage och progressiv muskelavslappning (PMRT) tillsammans med antiemetika lindrar vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. För att kunna formulera rekommendationer för vårdpersonal krävs fler och större studier. / Nausea and vomiting are problematic side-effects of chemotherapytreatment irrespectively of dose. Many patients receive antiemetic prophylaxis to relief emesis, nausea and vomiting induced by chemotherapy. In spite of this many patients still suffer from continued nausea and vomiting which affects their daily life. Which non-pharmacological nursing actions are then available in addition to antiemetic prophylaxes? The aim of this degree thesis is to systematic compile literature in regards to non-pharmacological nursing at chemotherapy-induced nausea and vomiting. The method follows the seven steps of Goodmans Report (SBU, 1993). Search for literature occurs in the following data bases; Cinahl and PubMed where17 quantitavie studies are obtained for review and 11 are included in the result. The result show statistic significans in regards to the effect of acupressure, acupuncture/electroacupuncture togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. There is limited statistic significans in regards to the effect of massage and progressiv muscle relaxation training togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. To be able to formulate recommendations for nurses and other hospital staff demands more and larger studies.

Background: Depression and anxiety among the elderly is a problem that is widely spread. For health care workers, and especially for registered nurses, it is of great importance to find different strategies to counteract this.  Aims: This literature review aims to describe non-pharmacological measures to relieve depression and anxiety in the elderly.  Method: Search terms used were taken from Swedish MeSH and used in PubMed. All studies were randomized control studies and both authors took part in the quality review. Inclusion criteria were quantitative research, published in Swedish or English in the last 5 years. Participants were ≥60 years and either sexes or both were included. The included studies were conducted in different parts of the world. Exclusion criteria were individuals with dementia or mental illnesses other than depression and anxiety. Results:  Ten studies were included in this review, which implemented the following interventions: art therapy, detached mindfulness, meditation, music therapy and physical activity. Nine out of ten studies showed statistical significant improvement concerning levels of depression and/or anxiety when compared to baseline and control groups. Conclusion: This study indicates that several non-pharmacological measures can be used to relieve depression and anxiety.  Key words: aged, aged 80 and over, mental illness, relieving, non-pharmacological measures / Bakgrund: Depression och ångest hos äldre är ett stort problem. För vårdpersonal, och framför allt sjuksköterskor, är det av stor vikt att hitta olika strategier för att motverka detta. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnar beskriva icke-farmakologiska åtgärder för att lindra depression och ångest hos äldre. Metod: Söktermer som användes togs från Svensk MeSH och användes i PubMed. Alla artiklar var randomiserade kontrollstudier och båda författarna deltog i kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterierna var kvantitativa originalstudier, publicerade på svenska eller engelska inom de 5 senaste åren. Deltagarna var ≥60 år och endera eller båda kön inkluderades. De inkluderade studierna genomfördes i olika delar av världen. Exklusionskriterierna var personer med demenssjukdom eller andra psykiska åkommor utöver ångest eller depression samt kvalitativ forskning.  Resultat: Tio artiklar inkluderades i denna studie, vilka implementerade följande interventioner: konstterapi, metakognitiv terapi, meditation, musikterapi och fysisk aktivitet. Nio av de tio studierna visade statistisk signifikant förbättring gällande grad av depression och/eller ångest vid jämförelse mot studiestart samt mot kontrollgrupp.  Slutsats: Denna studie indikerar ett resultat där flera olika icke-farmakologiska åtgärder kan användas för att lindra depression och ångest.  Nyckelord: äldre, äldre över 80 år, psykisk ohälsa, lindrande, icke-farmakologiska åtgärder

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt fenomen hos personer med demenssjukdom. Störningarna yttrar sig ofta genom upplevd trötthet under dagtid och osammanhängande sömn under natten. Sömnen är betydelsefull för återhämtningen och bidrar till en ökad livskvalitet.  Problem: Personer med demenssjukdom lider ofta av flera symtom som kan förvärras vid sömnbrist. Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att främja sömnen för personer med demenssjukdom är bristande och behöver tydliggöras samt lyftas fram. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa-, mixade- samt kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade flera olika omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid sömnstörningar för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom. De olika kategorierna som presenteras under resultatet är: Miljöns betydelse, kvalitetssäkra rutiner för sömn och vikten av beröring. Slutsats: Några generella slutsatser kunde inte dras då evidensen för omvårdnadsåtgärderna är låg och kräver mer forskning. Sömnen kunde dock främjas genom de omvårdnadsåtgärder som presenteras i resultatet. / Background: Sleep disorders are a common phenomenon in people with dementia. The disorders are often manifested by perceived fatigue during the day and incoherent sleep during the night. Sleep is important for recovery and contributes to an increased quality of life. Problem: People with dementia can suffer from several symptoms that can be worsened by a lack of sleep. Nursing interventions that can be used to promote sleep in people with dementia are deficient therefore, they need to be clarified and highlighted. Aim: The aim is to create an overview of nursing measures to promote sleep in people with dementia. Method: A literature review with qualitative-, mixed-and quantitative articles. Results: The results showed several different nursing interventions that can be applied in sleep disorders to promote sleep in people with dementia. The importance of the environment, quality-assured routines for sleep and the importance of touch. Conclusion: No general conclusions could be drawn as the evidence for nursing measures is low and needs more research. However, sleep could be promoted through the nursing measures presented in the development.

Bakgrund Demenssjukdom utgör ett stort hälsoproblem med både emotionella och fysiska konsekvenser. Många av de personer som lever med demenssjukdom flyttar till särskilda boenden när de inte längre klarar sig på egen hand. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innefattar olika vanligt förekommande symtom vid demenssjukdom. Symtombehandling med läkemedel medför risker i form av förvirring, olyckor och fall. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva effekter och användande av icke-farmakologiska metoder för att lindra symtom vid demens. Metod Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och 2 kvalitativa, publicerade mellan 2012 och 2021. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studierna granskades enligt Örebros universitets mallar och därefter analyserades innehållet. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier; Interventioners effekter med underkategorierna BPSD, Kognition, ADL, Livskvalitet och Vårdgivarbörda samt Användande av icke-farmakologiska metoder, med underkategorierna Tillfällen för icke-farmakologiska metoder, Kunskap och Hindrande faktorer. Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder hade god effekt vid lindring av symtom vid demens. Effekten på olika symtom och grad av demens varierade beroende på metod. Slutsats Eftersom effekterna av de icke-farmakologiska metoderna varierade, krävdes en personcentrerad inställning där interventionerna individanpassades. Vid sidan av symtomlindring sågs effekter i form av ökad ADL-förmåga, ökad livskvalitet och minskad vårdgivarbörda. / Background Dementia constitutes a large threat on health and has both emotional and physical consequences. Many people that live with dementia move into care facilities when they can no longer cope on their own. Behavioural and psychological symptoms of dementia(BPSD) include different symptoms that are common in dementia. To treat these symptoms with drugs entails risks, such as confusion, accidents and falls. Aim The aim of this study is to describe effects, and use of, non-pharmacological methods to alleviate symptoms of dementia. Method This literature rewiev is based on 13 scientific articles; 11 quantitative and 2 qualitative, published between 2012 and 2021. The articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The studies were reviewed according to templates by Örebro University and thereafter the content was analysed. Results The result was divided into two main categories; The effects of interventions, with the subcategories BPSD, Cognition, ADL, Quality of life and Caregiver burden and The use of non-pharmacological methods, with the subcategories Opportunities for non-pharmacological methods, Knowledge and Hindering factors. The result indicated that non-pharmacological methods were effective for alleviation of symptoms of dementia.The effect on different symptoms and degree of dementia varied depending on method. Conclusions Since the effects of the non-pharmacological methods varied, a person-centred approach with individualized interventions was necessary. In addition, there were positive effects in form om increased capability to perform ADL, increased quality of life and reduced caregiver burden.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.

Postoperativ smärta i samband med kirurgi är ett vanligt förekommande tillstånd eftersom smärta är en komplex och individuell upplevelse. För att kunna ge adekvat smärtlindring behöver anestesisjuksköterskor vara öppna för och implementera andra metoder, så kallade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Musik och TENS är två icke-farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att se till varje patients enskilda behov och ge individuell vård med personen i centrum. Vården är under konstant utveckling och för att utvecklas hållbart krävs det forskning kring användning av alternativa metoder som tillägg till farmakologisk smärtbehandling. Syftet med studien var att undersöka effekten av musik eller TENS som tillägg till farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt har gjorts. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 19 kvantitativa artiklar som uppnådde medel eller hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Studierna innefattade olika typer av ingrepp, där alla deltagare var över 18 år samt både män och kvinnor. Alla artiklar var godkända av etisk kommitté eller granskningsnämnd. Resultatet redovisas utifrån två kategorier: musik och TENS. Både musik och TENS visade sig vara säkra metoder som gav effekt på den postoperativa smärtan, dessutom kan TENS minska opioid konsumtionen. Musik och TENS kan tillämpas av anestesisjuksköterskor. Musik är en kostnadseffektiv metod medan TENS inte är det. Det krävs ytterligare forskning kring både musik och TENS inom perioperativ vård. / Postoperative pain after surgery is a common state because pain is a complex and individual experience. To be able to give adequate pain relief, nurse anesthetist should be open to and implement other methods, such as alternative therapies. Music and TENS are two alternative therapies that could ease postoperative pain. The nurse anesthetist has a responsibility to see every patients individual need and give person centered care. Healthcare is under constant development and to achieve sustainable development, research is needed on how to use alternative therapies in addition to pharmacological pain relief. The aim of this study was to examine the effect of music or TENS as an addition to pharmacological treatment to ease postoperative pain. A systematic review was conducted. The databases Cinahl and Medline were used for the search for scientific articles. Which in total consisted of 19 quantitative articles that achieved medium or high quality after a quality review was performed. The studies included different types of surgeries, all participants were 18 or older, as well as both male and female. All articles were approved by an ethics committee or review board. The results are categorized into two main outcomes: music and TENS. Both music and TENS proved to be safe alternative therapies that had positive effects on the postoperative pain perception, in addition TENS seemed to decrease the opioid consumption. Both music and TENS can be administered by nurse anesthetists. Music is a cost-effective method whereas TENS is not. However, both music and TENS need to be researched further in perioperative care.

Preoperativ ångest är en vanlig upplevelse hos patienter som ska genomgå kirurgiska ingrepp och kan orsaka patienten lidande och negativa konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Anestesisjuksköterskan ska erbjuda en personcentrerad vård av hög kvalitet grundad i livsvärldsperspektivet och ge en stödjande individualiserad perioperativ omvårdnad till patienter som upplever de här känslorna, för att kunna lindra lidande och främja hälsa samt välbefinnande. Farmakologiska behandlingar kan medföra oönskade bieffekter, därför är det relevant att undersöka effektiviteten av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa ångest. Metoden som har tillämpats är en systematisk litteraturöversikt med en narrativ dataanalys av 24 kvantitativa studier. Resultatet tyder på att icke farmakologiska strategier som musik, Virtual Reality (VR), aromaterapi, akupunktur och akupressur kan lindra patienters preoperativa ångest och vara värdefulla tilläggande verktyg i den perioperativa omvårdnaden, även om fler studier om olika typer av kirurgiska ingrepp med både kvinnor och män behövs för att stärka fynden. Slutsatserna indikerar att genomförandet av studier i nordiska länder kan bidra till ökad kunskap och förtroende för de här alternativen hos vårdpersonal. Användandet av de här omvårdnadsåtgärderna kan leda till en minskning av farmakologiska behandlingar för att hantera preoperativ ångest, vilket främjar god hälsa och välbefinnande samt gynnar hållbar utveckling. / Preoperative anxiety is a common experience among patients undergoing surgical procedures and can cause patient suffering and negative consequences at both individual and societal levels. The nurse anaesthetist must provide high quality person-centered care grounded in the lifeworld perspective and offer supportive, individualized perioperative nursing care to patients experiencing these feelings, aiming to alleviate suffering, promote health and enhance well-being. Pharmacological treatments may entail undesirable side effects, hence, it is relevant to examine the effectiveness of non-pharmacological nursing interventions in alleviating patients' preoperative anxiety. The method that has been applied is a systematic literature review with a narrative data analysis of 24 quantitative studies. The findings suggest that non-pharmacological strategies such as music, Virtual Reality (VR), aromatherapy, acupuncture, and acupressure can alleviate patients' preoperative anxiety and serve as valuable adjunctive tools in perioperative care, although further studies involving various types of surgical procedures with both genders are needed to substantiate the findings. The conclusions indicate that conducting studies in Nordic countries can contribute to increased knowledge and confidence in these alternatives among healthcare professionals. Implementing these nursing interventions may lead to a reduction in pharmacological treatments for managing preoperative anxiety, thereby promoting good health and well-being and fostering sustainable development.