<p>Background and research problem: The former highly inflationary property market is currently undergoing a stagnation process. Investors have been used to annual growth figures in double digits,</p><p>but now this is no longer considered to be a realistic outlook for future years. According to a report from PriceWaterhouseCoopers and Urban Land Institute, published by Avanza Wealth Management,</p><p>the three most attractive markets for property investment in Europe are London, Paris and Stockholm. Because of this the authors have focused their investigation on two companies in the London and</p><p>Stockholm. The authors will additionally use an international bank, an estate agent and a consultancy firm for further information, with regards to the property market and risks associated with these types</p><p>of investment in particular. This leads us into the purpose and research problem for this thesis which is concentrated around risks involved in property investments and how companies handle these risks.</p><p>What are the biggest risks associated with these types of investment and how does different organisations analyse these identified risk factors? What different risk factors do companies in the property sector consider? Furthermore, a comparison between the investigated companies in London and London will be undertaken.</p><p>Delimitations: The authors have chosen to limit the thesis geographically to the regions of London and Stockholm, since these markets have been categorised as being amongst the most attractive for</p><p>property investments in Europe. Also, the authors have chosen not to consider the risk factors associated with new productions in debt since this will make this thesis far to indecisive and immense,</p><p>hence it will be impossible for the intended reader to grasp the actual risks associated with the</p><p>property market as a whole.</p><p>Method: A number of interviews have been held with representatives at both board and management levels within the property companies which have been the focal point of this thesis. Moreover, several</p><p>other interviews have been held with other associated companies to create a broad picture of the property market and the inherent risks in these investments.</p><p>Results and conclusions: The largest risks associated with property investments, according to the interviewed property organisations are: fluctuations in interest rates, economic cycles, the position of</p><p>the property, change in property law or property regulations. The interviewed bank had partially diverging opinions about the risk factors and summarised these as: fluctuations in rental income,</p><p>vacancies, the ability of repayments and also the position of the property. This divergence would seem to be a result of the fact that the bank focuses on just the aspects of loans to finance the investment. To sum up the thesis, the authors conclude that the organisations, whether in London or Stockholm, seem to have identified relatively similar risk factors and that they also use roughly the same countermeasures to meet these risks.</p><p>Suggestions for further research: It would be of interests for the industry to investigate the possibility of being able to quantify these risks into figures to be able to build models for calculations</p><p>of these risks and thus be able to estimate the actual cost of risk associated with investments in property. Furthermore, it would be interesting to perform a large scale investigation with more</p><p>organisations together with quantitative analysis and questionnaires.</p>

Background and research problem: The former highly inflationary property market is currently undergoing a stagnation process. Investors have been used to annual growth figures in double digits, but now this is no longer considered to be a realistic outlook for future years. According to a report from PriceWaterhouseCoopers and Urban Land Institute, published by Avanza Wealth Management, the three most attractive markets for property investment in Europe are London, Paris and Stockholm. Because of this the authors have focused their investigation on two companies in the London and Stockholm. The authors will additionally use an international bank, an estate agent and a consultancy firm for further information, with regards to the property market and risks associated with these types of investment in particular. This leads us into the purpose and research problem for this thesis which is concentrated around risks involved in property investments and how companies handle these risks. What are the biggest risks associated with these types of investment and how does different organisations analyse these identified risk factors? What different risk factors do companies in the property sector consider? Furthermore, a comparison between the investigated companies in London and London will be undertaken. Delimitations: The authors have chosen to limit the thesis geographically to the regions of London and Stockholm, since these markets have been categorised as being amongst the most attractive for property investments in Europe. Also, the authors have chosen not to consider the risk factors associated with new productions in debt since this will make this thesis far to indecisive and immense, hence it will be impossible for the intended reader to grasp the actual risks associated with the property market as a whole. Method: A number of interviews have been held with representatives at both board and management levels within the property companies which have been the focal point of this thesis. Moreover, several other interviews have been held with other associated companies to create a broad picture of the property market and the inherent risks in these investments. Results and conclusions: The largest risks associated with property investments, according to the interviewed property organisations are: fluctuations in interest rates, economic cycles, the position of the property, change in property law or property regulations. The interviewed bank had partially diverging opinions about the risk factors and summarised these as: fluctuations in rental income, vacancies, the ability of repayments and also the position of the property. This divergence would seem to be a result of the fact that the bank focuses on just the aspects of loans to finance the investment. To sum up the thesis, the authors conclude that the organisations, whether in London or Stockholm, seem to have identified relatively similar risk factors and that they also use roughly the same countermeasures to meet these risks. Suggestions for further research: It would be of interests for the industry to investigate the possibility of being able to quantify these risks into figures to be able to build models for calculations of these risks and thus be able to estimate the actual cost of risk associated with investments in property. Furthermore, it would be interesting to perform a large scale investigation with more organisations together with quantitative analysis and questionnaires.

En flippers roll på marknaden avser individer som köper bostäder- och fastigheter, antingen på den nya marknaden eller på eftermarknaden, i syfte att tjäna på bostäderna och därmed aldrig flytta in i dem. Deras investeringar kallas för spekulantköp och har blivit vanligare de fem senaste åren. En flippers effekt på bostads- och fastighetsmarknaden är att dem skapar och påverkar marknadens prissättning. Denna studie har använt en induktiv forskningsmetod som kombinerar litteraturstudier och en empirisk ansats i form av intervjuer. Det har gjorts tre intervjuer med Boklok, Abacus och Järntorget bostad. Även intervjuer med FMF och teoretiker Hans Lind. Flippers investerar som mest i centrala Stockholm enligt antydning från FMF och är aktuella på båda marknaderna: den nya marknaden och eftermarknaden. Generellt finns ingen negativ syn på flipping, men farhågor existerar kring hur affären görs och i vilken utsträckning den kan påverka andrahands köpare och vad som skulle hända om marknaden vänder – och då hur konsekvenserna av flipping lägger sig hos byggherrarna. Resultatet visar att flipping kan medföra negativa konsekvenser i köpprocessen vid nyproduktion som medför störst risk om marknaden svänger, samt hos andrahandsköpare som kan få problem efter tillträde då flipping gjorts under felaktiga premisser. / A flippers role in the market refers to individuals who purchase real estate, either in the new market or on the after market in order to serve the housing and thus never move into them. Their investment is called speculator investments and has become more common the last five years. A flippers effect on housing and real estate market is that they create and affect market pricing. This study has used an inductive research method that combines literature and an empirical approach representing interviews. There have been three interviews with real estate companies: BoKlok, Abacus and Järntorget Bostad combined with interviews with FMF and theorist Hans Lind. In Sweden, Flippers are investing most in central Stockholm, according to hints from the FMF but are current in both markets. Generally there are no negative view of flipping, but concerns about how business is done and to what extent it can affect other hand the buyers and what would happen if the market turns - and the consequences of flipping folds of the developers. The result shows that flipping can have negative consequences in the buying process of new construction when it is it brings the greatest risk of market swings, and of second-hand buyers who might have problems after admission if flipping was done under false pretenses.

En flipper är en bostadsspekulant som köper och säljer bostäder i syfte att gå med vinst istället för att bosätta sig i dem. Flippern köper en bostad medveten om att objektet har fel prissättning och vill tjäna på det. Deras investeringar benämns som spekulationsköp och har ökat under de senaste åren då det har varit en uppgång på bostadsmarknaden. De intervjuade byggherrarna kan dock utmärka en minskning av spekulationsköpen och att de har börjat avta med den nedgång vi har nu på bostadsmarknaden. Spekulationsköp som fenomen existerar på både nyproduktionsmarknaden och på den begagnade bostadsmarknaden. En flipper påverkar bostads- och fastighetsmarknadens prissättning. Det här är en kvalitativ uppsats med en induktiv metodansats och består av litteraturstudier och en empirisk ansats i form av intervjuer. Den empiriska ansatsen består av intervjuer med ett antal byggherrar, tidigare professor i fastighetsekonomi Hans Lind och professor i fastighetsjuridik Annina Persson. Resultatet visar att den största konsekvensen spekulationsköp har på byggherren är den affärsrisk som en sådan kund medför. Spekulationsköpare med gott om kapital utgör ingen affärsrisk för byggherrarna men är fortfarande ett problem för bostadsrättsföreningen som vill få in aktörer i föreningen som värnar om den. Lind anser att byggherrarna inte behöver införa några åtgärder för att förhindra spekulationsköp om marknaden stabiliseras. BoKloks pristaksklausul fyller enligt Lind inte någon funktion då marknaden kommer att plana ut och då kommer spekulationsköpen att minska. De juridiska aspekterna mot flipperinvesteringar är att mäklaren kan ha agerat på ett sätt som är i strid mot god fastighetsmäklarsed, köparen påverkas inte av några större sanktioner. Enligt Persson är BoKloks pristaksklausul rättsligt bindande och går inte att komma runt. Det som gör att klausulen ända får verkan fast att den egentligen inte har det är att styrelsen nekar den nya köparen från att bli medlem i bostadsrättsföreningen. / A flipper is a housing speculator who buy and sell housing in order to profit instead of settle in them. The flipper buys a residence with the knowledge of that the object has the wrong pricing and wants to profit from it. Their investments are called speculative purchase and has increased in recent years when it has been a rise in the housing market. They interviewed construction companies however, can excel a decrease in speculative purchases and that they have started to disappear with the decline we have now in the housing market. Speculative purchases exist on both the new production market and the used housing market. A flipper affect housing- and real estate markets pricing. This is a qualitative study with a inductive method approach and consists of a empirical approach in the form of interviews. The empirical approach consists of interviews with a couple of construction companies, former professor in property economics Hans Lind and professor in property law Annina Persson. The result shows that the biggest consequence speculative purchase have on the construction companies is the business risk that such a customer entails. Speculative buyers with plenty of capital poses no business risk for the construction companies but still is a problem for the housing cooperative who wants to get in actors in the association who cares for it. Lind believes that the construction companies doesn’t need to introduce any measures to prevent speculative buyers if the market stabilized. BoKloks price ceiling clause does according to Lind not fulfill any function because the market will level out and then the speculative purchases will reduce. The legal aspects against flipper investments is that the broker may have acted in a way which is contrary to good real estate agent etiquette, the buyer is not affected by any greater sanctions. According to Persson is BoKloks price ceiling clause legally binding and is not possible to get around. That which make the clause still get effect although it doesn’t really have it is that the board denies the new buyer from becoming a member in the housing cooperative.

The awareness of ESG (environmental, governance, social) has risen significantly during the last decade. The construction and real estate industry represents 21 % of the negative climate emissions in Sweden, highlighting the crucial role of property owners in achieving a climate-neutral society. Social sustainability and governance has also been emphasized as key factors for companies, driven by the transparency that arises with the EU-taxonomy. This master thesis investigates the relationship between ESG and property values, examining the impact of environmental certifications on property premiums and identifying the incentives driving sustainable measures in the Swedish real estate market. To investigate the key questions of the study we performed a literature review, data collection, 23 semi-structured interviews with real estate companies, industry associations, real estate advisors and banks. The data analysis includes property values as the dependent variable and investigating the relationship between six variables connected to ESG including environmental certifications, energy consumption, walk score, criminal rate, executive compensation and women on the board. The results of this study reveal the complexity and challenges in establishing a clear correlation between commercial property values and ESG factors. Although energy performance is believed to have a significant impact on property values due to lower property operating costs, which becomes further evident with higher energy prices, the direct link between ESG factors and property values remains elusive. Environmental certifications can offer various benefits, including improved financing opportunities, reduced energy expenses, and higher rental rates. However, the uniqueness of each property complicates direct comparisons and the consistent determination of whether environmental certifications consistently command a premium. Sustainable measures in the real estate market are primarily driven by risk reduction including proactive enhancements to meet regulatory demands, leading to lower yield requirements. / Medvetenheten om ESG har ökat markant under det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn står för 21% av klimatutsläppen i Sverige, vilket lyfter fram fastighetsägarnas avgörande roll för att uppnå ett klimatneutralt samhälle. Social hållbarhet och styrning har också lyfts fram som relevanta faktorer för ett framgångsrikt företag, som bland annat drivs av den transparens som EU taxonomin har bidragit till. Denna masteruppsats undersöker sambandet mellan ESG och fastighetsvärden, om och hur det finns något samband mellan miljöcertifieringar och fastighetspremier på transaktionsmarknaden och incitamenten som driver hållbara åtgärder på den svenska fastighetsmarknaden. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en litteraturundersökning, datainsamling, 23 st semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, branschorganisationer, fastighetsrådgivare och banker. Dataanalysen inkluderar fastighetsvärde som beroende variabel, där vi undersöker sambandet mellan sex oberoende variabler kopplade till ESG, vilka var miljöcertifieringar, energiförbrukning, walk score, criminal rate, ersättning till chefer och kvinnor i styrelsen. Resultaten av denna studie visar på komplexiteten och utmaningarna i en tydlig korrelation mellan fastighetsvärden och ESG-faktorer. Medan energiprestanda tros ha en betydande inverkan på fastighetsvärden på grund av lägre driftskostnader av fastigheten, som blir ytterligare påtagligt med högre energipriser, är den direkta kopplingen mellan ESG-faktorer och fastighetsvärden fortfarande tvetydig. Miljöcertifieringar kan erbjuda en rad olika fördelar, inklusive förbättrade finansieringsmöjligheter, minskade energikostnader och högre hyresnivåer. Det unika med varje fastighet komplicerar direkta jämförelser och den konsekventa bedömningen om miljöcertifieringar bidrar till en försäljningpremie.Hållbara åtgärder på fastighetsmarknaden drivs främst av riskminimering, vilket inkluderar proaktiva förbättringar för att möta eventuella framtida regulatoriska krav, som leder till lägre avkastningskrav.

During a large part of the 2010s Swedish economy was heavily influenced by abnormally low interest rates, which even reached negative territory during several years. This occurrence affected the real estate industry by enabling cheap financing options, thus leading to an expansion in the companies’ debt level. When the interest rates began rising sharply in 2022 the question arose whether real estate firms would be able to uphold a healthy profitability level, or if the returns would be diminished due to the higher cost of debt. This thesis aims to investigate the impact of the interest rate on Swedish real estate companies’ profitability measured by return on equity. Nineteen Swedish real estate companies were analyzed over the period Q1 2015 – Q1 2024 by conducting a quantitative analysis through an Autoregressive Distributed Lag (ARDL) model and a panel data regression model, both of which accounts for short-term and long-term dynamics of the interest rate’s impact over time. The analysis was also divided into two distinct time frames, one with negative interest rates (Q1 2015 – Q1 2022), and one with quickly rising interest rates (Q2 2022 – Q1 2024), in order to be able to compare the impact of the interest rate on the profitability level during different macroeconomic conditions. The capture of time-dependencies was enabled by using both a one quarter lag and a four quarter lag on both the dependent variable and the independent variables. The findings suggest that over all analyzed time frames the level of return on equity is significantly negatively affected by the policy interest rate; however, the interest rate shows a significant lag of influence, indicating that the interest rate level from both one quarter and four quarters ago has an impact on the current level of return on equity. Also, the prior level of profitability significantly correlates with the current return of equity among real estate companies, in both the short term and the long term, which indicates the presence of a momentum effect. The relationship is positive during all time frames and for all lags, except during the Q2 2022 – Q1 2024 time span utilizing one quarter’s lag, where the connection is negative. / Under en stor del av 2010-talet var den svenska ekonomin starkt präglad av onormalt låga räntor, som till och med nådde negativt territorium under flera år. Denna händelse påverkade fastighetsbranschen genom att möjliggöra billiga finansieringsalternativ, vilket ledde till en expansion av företagens skuldnivå. När räntorna började stiga kraftigt 2022 uppstod frågan huruvida fastighetsbolagen skulle kunna upprätthålla en sund lönsamhetsnivå, eller om avkastningen skulle minska på grund av högre skuldkostnader. Denna studie syftar till att undersöka räntans påverkan på svenska fastighetsföretags lönsamhet, mätt genom avkastning på eget kapital. Nitton svenska fastighetsbolag analyserades under perioden Q1 2015 – Q1 2024 i en kvantitativ analys genom en Autoregressive Distributed Lag (ARDL)-modell samt en panelregressionsmodell, vilka båda tar hänsyn till såväl kortsiktig som långsiktig dynamik, vilket möjliggör en undersökning av räntans påverkan över tid. Analysen delades även in i två distinkta tidsspann, det ena med negativa räntor (Q1 2015 – Q1 2022), och det andra med snabbt stigande räntor (Q2 2022 – Q1 2024), för att kunna jämföra räntans påverkan på lönsamheten under olika makroekonomiska förutsättningar. Den tidsberoende aspekten möjliggjordes genom användandet av både ett och fyra kvartals eftersläpning på både den beroende variabeln och de oberoende variablerna. Resultaten från denna studie påvisar att det över alla analyserade tidsperioder finns en signifikant negativ påverkan av räntenivån på lönsamhetsnivån, och att räntan påvisar en effekt på lönsamheten både med ett och fyra kvartals eftersläpning. Den tidigare lönsamhetsnivån har även en signifikant påverkan på den nuvarande lönsamhetsnivån, både på kort och lång sikt, vilket indikerar förekomsten av en momentumeffekt. Denna koppling är positiv över alla tidsspann och gäller för både ett och fyra kvartals eftersläpning, med undantag för perioden Q2 2022 - Q1 2024 med ett kvartals eftersläpning, där förhållandet är negativt.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer. Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats. Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen. Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna. Hur undersökningen är genomförd beskrivs i den empiriska metoden. Från de resultat som blivit har det fastställts att det finns mer att undersöka och nya förslag på fortsatt forskning har utformats. / Compared to other industries, real estate markets have historically low return on total assets, instead they use a leverage strategy to create a more efficient ratio on return on equity. There are many risk variables associated with real estate and several ways for real estate firms to differentiate themselves from the unsystematic risk. The municipal property firms have a funding source Kommuninvest, only turning to public utilities and not private actors. The purpose of this paper is to analyze the historical risk and return generated by municipal and private property firms. The method is quantitative, combined with a deductive theory, which has an explanatory approach. Based on theory we have formulated three hypotheses to explore and see if we can find indicators of how differences between municipal and private property is. To conduct the survey, the thesis has a quantitative method and statistical tests to analyze the outcomes. The results indicate that there is a significant difference in two of the hypotheses between municipal and private property. How the survey is conducted is described in the empirical method. From the results determined, the intention shows that there is more to explore, and new suggestions for further research have been suggested.

No description available.

Logistics properties are defined as properties for short-term storage purposes where the goods are distributed further to consumers. Logistics properties are the fastest growing property segment in the Swedish property market based on the total transaction volume. At the same time, market reports highlight how changing market trends will affect the future growth of logistics properties. Hence, one significant challenge in the new development of logistics properties is a shortage of land access i.e., developable land in the logistical clusters of Sweden. Previous studies have mainly focused on industrial properties with a general perspective, and not only specific the sub-segment logistics properties. Furthermore, analyzes of the relationship between developable land and demand from a Swedish perspective are lacking. The aim is to investigate the key market factors affecting the future growth and demand of the Swedish logistics property market. In addition, the study includes an examination of the current and future supply of developable land from a private and public sector perspective. The study was based on data from a mix of quantitative and qualitative methods and actors from the public and private sectors were interviewed. The study also includes a survey of the public sector i.e., municipalities of Sweden. Furthermore, the main demand drivers, supply, and municipality perspectives were analyzed thematically connected to the theoretical framework, neoclassical demand and supply theory, and behavioral finance theory.  The results show that e-commerce, end-costumers raising delivery requirements, post Covid19 effects, and supply chain issues due to the Russian invasion of Ukraine are key factors driving the growth in the Swedish logistics property market. The results show that there is insufficient or very little available supply of developable land for logistics properties near bigger cities such as Stockholm and Gothenburg. However, the result also indicates that there will be an increase in future supply and developable land for logistics properties within five years. Hence, the highest values of planned square meters of land area in the municipalities near Gothenburg and the highways E20 and E4, between Gothenburg and Stockholm. The data indicate that the future development of logistics properties will be close to adequate traffic communications such as highways and interrail. Furthermore, highlighted attributes in the new development of logistics are buildings with more automation, height, and green building certificates where flexible buildings are significant. / Logistikfastigheter definieras som fastigheter med ändamål för korttidslagring där varorna distribueras vidare till konsumenter. Logistikfastigheter är det snabbast växande fastighetssegmentet på den svenska fastighetsmarknaden baserat på den totala transaktionsvolymen. Samtidigt belyser marknadsrapporter hur förändrade marknadsfaktorer kommer att påverka den framtida tillväxten av logistikfastigheter. En betydande utmaning ärbegränsningen av nyetablering på grund av bristen på detaljplanelagd mark i de befintliga logistisklustren i Sverige.  Tidigare studier har huvudsakligen fokuserat på industrifastigheter med ett generellt perspektiv och inte specifikt på logistikfastigheter. Därtill saknas även analyser av sambandet mellan detaljplanelagd mark och efterfrågan på den svenska logistikmarknaden. Därför är syftet med denna studie att undersöka de viktigaste marknadsfaktorerna som påverkar den framtida efterfrågan och tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden. Vidare, ämnar studien undersöka den nuvarande och framtida utbud av utvecklingsbar mark ur ett privat och offentligt perspektiv. Studien baseras på data från både kvantitativa och kvalitativa metoder där representanter från privat och offentlig sektor intervjuades. I en enkätundersökning deltog också kommunrepresentanter från den offentliga sektorn. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys baserat på teorierna efterfrågan och utbud samt beteendeekonomi. Resultatet visar att e-handel, slutkonsumenters ökande leveranskrav, pandemieffekter och störningar i försörjningskedjor på grund av Rysslands invasion av Ukraina är nyckelfaktorer som driver tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden.  Resultatet visar att det finns otillräcklig detaljplanelagdmark för logistikfastigheter runt större städer som Stockholm och Göteborg. Resultatet indikerar att en ökning av planlagd mark väntas de kommande fem åren och de högsta arealerna av planlagd mark återfinns i närbelägna kommuner till Göteborg, och nära trafiklederna E20 och E4 mellan Göteborg och Stockholm. Sammantaget, visar datan att tillkommande logistikfastigheter kommer att ligga nära goda trafikkommunikationer som motorvägar och tågtrafik. Dessutom är byggnadsattribut som automation, ökad höjd, miljöcertifiering och flexibilitet centrala vid nyetablering av logistik och i den framtida utvecklingen.

This thesis aims to explore if the existence of portfolio price premiums can be verified and if they differ in time and over property segments. The purpose is to contribute with valuable insights within the field of portfolio premiums in the real estate industry. In order to explore this further a regression model was developed. The model includes six portfolio variables controlling for size in the aspect of transactional value and number of properties included in the portfolio. We further test if the premium varies over property segments and over time. The data was provided by Cushman &amp; Wakefield and consists of 825 property transactions. The results show that a portfolio premium for small, medium and large portfolios with a transactional value over 500 million SEK, and a discount on small portfolios with a transactional value below 500 million SEK is present. The premium was found to be 17.5% for small portfolios, 16.8% for medium sized and 26.3% for large portfolios. While premiums were found for portfolios with a transactional value over 500 million SEK an 13.7% discount was found for small portfolios with a transaction value below 500 million SEK. Which indicates that investors are willing to pay a premium, but only for larger portfolios. Furthermore, the only segment test with significant results were residential and industrial of which residential indicated a discount on small and medium portfolios with a transactional value over 500 million SEK and industrial indicated a discount on small portfolios with a transactional value over 500 million SEK. The test of variation of a portfolio premium over time gave mixed results and showed that investors payed a premium for medium and large portfolios with a transactional value over 500 million SEK during 2010 - 2015. / Detta masterarbete syftar till att undersöka fenomenet portföljpremier och bidra till utökad kunskap om premier och möjliga förklaringar till varför de uppkommer. Författarna har undersökt om det går att kvantifiera den påstådda portföljpremien och om denna skiljer sig över fastighetsegmenten och tid. Syftet med arbete är att bidrag med värdefulla insikter och kunskap om portföljpremier inom fastighetsbranschen. För att kunna besvara frågeställningen utvecklade författarna en regressionsmodell. Modellen innehöll sex portföljvariabler som bland annat kontrollerade för storlek i förhållande till transaktionsvärde samt antal fastigheter inkluderade i portföljen. För att undersöka om premien varierade över fastighetssegment och med tid utfördes fem olika segmentstest och två års tester. Data som användes i regressionerna tillhandahölls av Cushman &amp; Wakefield. Resultatet av studien visar att det finns en portföljpremie på små, medelstora och stora fastighetsportföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor. Premien noterades till 17,5% för små portföljer, 16,8% för medelstora portföljer och 26,3% för stora portföljer. Medans en premie noterades för portföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor kunde en rabatt om 13,7% hittas för små portföljer med etttransaktionsvärde under 500 millioner kronor. Segmenttesten som genomfördes gav blandade resultat. De test som gav signifikanta resultat var segmentstest för industri och bostäder. Resultatet av regressionen visade att det finns en rabatt för små och medelstora bostadsportföljer med ett transaktionsvärde överstigande 500 millioner kronor samt en rabatt för små industriportföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor. Utöver segmentstesten gjordes även två tester där författarna testade om premien varierade över tid. Likaså här gav testerna blandade resultat. Det kan konstateras att en premie återfinns för portföljer handlade under perioden 2010 - 2015.