Syftet med denna studie är att ta reda på om närheten till alpina skidanläggningar har någon påverkan på överlåtelsepriserna för fastigheter. Studien beskriver och analyserar även huruvida taxeringsnivån på småhusfastigheter nära en skidanläggning bör hanteras via värdeområdesindelningar eller inte. Studien skrivs på uppdrag av Lantmäteriet. I Sverige har marken delats upp i olika stora fastigheter. Varje fastighet är unik, vilket medför att det uppstår olika värden på fastigheterna. Den mest betydelsefulla faktorn för fastighetens taxeringsvärde är dess geografiska läge. Ligger fastigheten exempelvis långt från samhället, med dåliga kommunikationer till den närliggande staden, innebär det ofta ett förhållandevis lågt fastighetsvärde. Om fastigheten däremot har bra kommunikationer, nära till affär och skola, tillgång till kommunalt vatten och avlopp innebär det ofta ett högre fastighetsvärde. För att kunna undersöka hur närheten till alpina skidanläggningar påverkar fastighetsvärdet har det i detta arbete gjorts ortsprisundersökningar på två alpina skidorter, Björnrike och Lofsdalen i Härjedalens kommun. Data om försäljningar har samlats in för respektive område, vilka sedan har analyserats och bearbetats, och slutligen renderat i ett resultat. Det har även genomförts intervjuer under arbetet med studien. Resultatet i studien visar att det finns ett samband mellan småhusfastigheter som har ski-in/ski-out-läge och taxeringsvärdet. Fastigheter som har detta läge säljs för högre köpeskillingar än de fastigheter som inte innehar ett ski-in/ski-out-läge. Detta arbete har dock enbart undersökt hur ski-in/ski-out-läget påverkar marknadsvärdet för fastigheter i Björnrike och Lofsdalen. Fastighetsmäklare från andra alpina skidorterna i Sverige är dock överens om och bekräftar uppfattningen om att försäljningspriserna är högre för fastigheter och bostadsrätter som innehar ski-in/ski-out-läge. I Björnrike visade sig inte värdeskillnaderna vara så pass betydande att de undersökta fastigheterna behövde hanteras med hjälp av värdeområdesindelningar, men i Lofsdalen bör småhusfastigheter med ski-in/ski-out-läge hanteras via separata värdeområden. Ett förslag som under arbetet med studien har tagits fram och som redovisas i diskussionen är att småhusfastigheter vid alpina skidanläggningar skulle kunna hanteras i olika belägenhetsklasser i förhållande till skidbacken och skidliften. Utifrån belägenhetsklass skulle småhusfastigheterna kunna taxeras annorlunda. Ju närmare skidbacken eller skidliften fastigheten ligger, desto högre belägenhetsfaktor kommer fastigheten att få, vilket i sin tur påverkar taxeringsvärdet. / The purpose of this study is to find out if vicinity to alpine ski resorts affect the transfer prices of properties. The study should also describe and analyse whether the taxation level of singel-family house properties close to a ski resort should be managed through value area divisions. The study is written on behalf of Lantmäteriet. In Sweden, the land is divided into various large properties. Each property is unique, which means that they have different values. The most important factor for the property’s tax assessment value is its geographical location. If the property is far from the community with poor communications to a nearby city, it probably has a low property value. If the property on the other hand has good communications, close to shops, schools and access to municipal water and sewage, it probably has a higher property value. In order to investigate this, two local price surveys on two alpine ski resorts has been done, Björnrike and Lofsdalen in the municipality of Härjedalen. Data on sales has been collected for each area, which has been analysed and processed into the result of this study. Interviews have also been done in the study. The study shows that there is a connection between family-house properties that have ski-in/ski-out location and the tax assessment value. Properties that have this location are sold for a higher purchase price than the properties that do not have a ski-in/ski-out location. This study has only investigated how the ski-in/ski-out location affects the market value of properties in Björnrike and Lofsdalen. However, real estate agents from various alpine ski resorts in Sweden agree that the sales prices are higher for properties and condominiums with a ski-in/ski-out location. In Björnrike, the value difference is not significant enough in order to be managed through value area divisions. In Lofsdalen, on the other hand, family-house properties with ski-in/ski-out location should be handled with separate value area divisions. One suggestion that this study has resulted in, and which is reported in the discussion, is that family-house properties at alpine ski resorts could be handled in different location classes in relation to the ski slope and the ski lift. Based on the location class, the family-houses would then be assessed differently. The closer to the ski slope the property is located, the higher the location factor the property will have, which affects the tax assessment value.

Den 1 maj 2009 infördes lagregler som gör det möjligt att bilda ägarlägenheter i Sverige. Ägarlägenhet är en upplåtelseform som innefattas av direkt äganderätt vilket innebär att ägaren själv äger sin egen lägenhet i ett flerbostadshus.  Vid fastighetstaxering av ägarlägenheter används idag hyreshusmodellen för att beräkna taxeringsvärdet. Detta innebär att ägarlägenheter vid fastighetstaxeringen värderas enligt samma regler som hyreshus. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett behov av att utveckla en egen värderingsmodell för ägarlägenheter för att erhålla en förbättrad precision av det beräknade taxeringsvärdet. Målet med studien är att utvärdera taxeringsvärdenas tillförlitlighet utifrån tillämpningen av dagens värderingsmodell.  För att besvara arbetets frågeställningar har dataanalys och intervjuer med sakkunniga från Lantmäteriet och Skatteverket genomförts. Analysen undersöker ägarlägenheters köpeskillingar i förhållande till taxeringsvärdet och intervjuerna bidrar till en ökad förståelse avseende dagens värderingsmodell av ägarlägenheter.  Resultatet av studien visar att hyreshusmodellen ger för låga taxeringsvärden för ägarlägenheter. Av studien framgår att ägarlägenheternas taxeringsvärden i genomsnitt motsvarar 51 procent av marknadsvärdet, vilket inte uppfyller bestämmelserna i 5 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Intervjuerna bekräftar att dagens värderingsmodell inte är särskilt anpassad för ägarlägenheter och att en ny värderingsmodell för ägarlägenheter behövs för att säkerställa mer tillförlitliga taxeringsvärden. / On May 1, 2009, legal regulations were introduced that made it possible to form condominiums in Sweden. Condominium is a form of tenure that is included in direct ownership, which means that the owner himself owns his own apartment in an apartment building.  Today the rental housing unit model is used to calculate the assessed value for property tax assessment of condominium. This means that condominium flats are valued according to the same rules as rental housing units during the property assessment. The purpose of this study is to investigate whether there is a need to develop a separate valuation model for condominiums to obtain an improved precision of the calculated assessed value. The goal of the study is to evaluate the reliability of the tax values based on the application of today ́s valuation model.  To answer the questions of the study, data analysis and interviews with experts from Lantmäteriet and Skatteverket were conducted. The analysis examines the purchase price of condominiums in relation to the tax assessed value and the interviews provide an increased understanding of today ́s valuation model of condominiums.  The result of the study shows that the rental housing unit model generates too low tax assessment values for condominiums. The study shows that the tax assessment values of condominiums correspond on average to 51 percent of the market value, which does not meet the provisions of chapter 5 section 2 of the Property Taxation Act. The interviews confirm that today ́s valuation model is not adapted for condominiums and that a new valuation model for condominiums is needed to ensure more reliable tax assessment values.

Lantmäteriet har annonserat intresse av hur andra utvecklade länder organiserar och utför sin fastighetstaxering och det är på uppdrag av dem som detta arbete utförs. Syftet med arbetet har varit att förbättra det svenska fastighetstaxeringssystemet genom att förse Lantmäteriet med en jämförande bild av den nederländska motsvarigheten. I Sverige har ett centralt system skapats som bygger på att Skatteverket har som uppdrag att utföra fastighetstaxering för hela landet. Fastighetstaxeringen sker i tidsperioder av sex år med en förenklad fastighetstaxering det tredje året. I Nederländerna är det istället en decentraliserad organisation av fastighetstaxering. Det är kommunerna som utför hela processen. De har även en central översiktsmyndighet, Waarderingskamer, som kontrollerar och säkerställer att kvalitén på taxeringsvärdet håller en bra och jämn nivå över hela landet. I Nederländerna sker fastighetstaxering årligen. Studien har avgränsats till att endast jämföra småhus och bostadshyreshus. Två metoder har använts i studien. En komparativ metod där en jämförelse mellan befintliga beskrivningar av respektive lands fastighetstaxeringssystem utförts, samt en intervjumetod med kvalitativa grunder och av semi-strukturerad form. Den komparativa metoden har besvarat den första och något större frågan ur frågeställningarna. Intervjuerna har primärt besvarat de två senare frågorna ur frågeställningarna. I Sverige används två värderingsmodeller, en för småhus och en för bostadshyreshus. Nederländerna har en och samma modell för samtliga bostadsfastigheter, däremot har kommunerna större möjlighet att utforma sina värderingsmodeller. Kommunerna kan välja ut egna egenskaper i sina modeller, men vissa punkter måste finnas med för att modellen ska vara godkänd. I Sverige är taxeringsvärdet tillgängligt för allmänheten, medan i Nederländera är det endast ägaren av fastigheten som får reda på taxeringsvärdet. Där har Sverige ett försprång med sitt system. Transparens är sannolikt en viktig del i ett taxeringssystem och bidrar till att förtroendet för taxeringsvärdet förbättras. / The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, Lantmäteriet, is interested to see how other developed countries organizes and carry out their real estate property taxation. The study aims to improve the Swedish property tax system by providing Lantmäteriet with a comparative picture of the Dutch counterpart. Sweden has a system based on a national authority that has the mandate to carry out real estate valuation for the entire country. The assessed value is decided every sixth year, with a simplified assessment during the third year of the six year period. In the Netherlands, they have a decentralized organization of real estate assessment. The municipalities perform the entire process. They have a central authority, Waarderingskamer, which controls and ensures that the quality of the assessed value have a good and consistent level. The assessed value is decided every year. This study will only handle residential properties. The methods that are used are; a comparative method where the comparison between existing descriptions of each country's real estate property tax system is performed. This will answer one the first questions asked in the in the issue section. The other method that is used is interviews, it will be with qualitative grounds and will answer the second and third question of the issue section. In Sweden, there are two assessment models that is used, one for one-to-two family houses and one for residential apartments. As for The Netherlands, there is one model for all residential properties, although the municipalities are allowed to have different models for their assessments. It can differ from two municipalities in what characteristic that is used; however, there are some mandatory characteristics that they must apply to the model for it to be approved. In Sweden, the assessed value is available to the public, while in the Netherlands, only the owner of the property that can see the assessed value. Sweden has an advantage with this in its system, since transparency is likely an important part of a property tax system and helps to improve confidence. However, The Netherlands will soon go public with their assessed values.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige. Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd. Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder. För att erhålla en djupare förståelse för hur ett småhus ålder kan påverka småhusfastigheters marknadsvärde genomfördes en kvalitativ undersökning av ett fåtal småhus. Resultatet av litteraturstudien visar att de åldersrelaterade variabler som kan påverka ett småhus marknadsvärde är: depreciering, läge, byggnadskonstruktion, underhåll samt vintage-effekt. De åldersrelaterade variabler som den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till är: depreciering, åldersinverkan i förhållande till läge samt jämkning av värdeår. Litteraturstudien samt den kvantitativa och den kvalitativa undersökningen tyder på att det finns vissa brister i hur åldersfaktorn hanteras vid fastighetstaxering i Sverige, främst när det gäller äldre byggnader. Eftersom de båda undersökningarna genomfördes endast med småhusfastigheter i Gävle kommun är dock resultatet inte direkt applicerbart på hela Sveriges småhusbestånd. Ändock drogs slutsatsen att det anses motiverat att ge förslag på hur den svenska taxeringsmodellen kan behandla åldersfaktorn vid fastighetstaxering av småhus. Förslaget innefattade de åldersrelaterade variablerna: depreciering, läge, underhåll, köparpreferenser samt byggnadskonstruktion.

Riktvärdet på tomtmark har visat sig skilja mellan småhus på lantbruk och småhus på landsbygd. Detta uppmärksammades första gången av Lantmäteriet vid en jämförelse av taxeringen för lantbruk 2017 och småhus 2018. De har efter detta lyft problemet i arbetsgruppen som arbetar med förberedelsearbetet inför taxering. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur skillnaderna i riktvärdet på tomtmark ser ut för småhus- respektive lantbruksenheter mellan taxeringarna 2017–2018 och 2020–2021. Studien går ut på att undersöka om det finns ett tydligt mönster eller om skillnaderna varierar mellan dessa olika taxeringsår. Studien avgränsades till Stockholms län och fokuserar på de värdeområden som 2017–2018 visade att tomtmarken hade fått ett högre riktvärde på lantbruksenheter än på småhusenheter, där skillnaden var minst 20 %. Studien omfattar även de värdeområden som 2020–2021 visade skillnaden på minst 20 % men som 2017–2018 hade en skillnad som var mindre än 20 %.Resultatet visade en relativt stor variation där några värdeområden fortfarande hade en skillnad på minst 20 %, några värdeområden hade denna gång inte någon skillnad alls och inågra andra värdeområden hade riktvärdena istället blivit högre på småhusenheter än på lantbruksenheter. Studien tar även upp hur förberedelsearbetet går till inför fastighetstaxering vad gäller småhus respektive lantbruk. Denna information är svår att läsa sig till på internet och i litteratur vilket gjort att den har tagits del av genom tre intervjuer med anställda på Skatteverket, Lantmäteriet och värderingsföretaget Svefa. / The guide value of plots of land have been shown to vary between small houses on farms and small houses in rural areas. This was first noticed by Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) when comparing the assessment of value for agriculture land in 2017 and single-family houses in 2018. The problem has been highlighted in the working group focusing on the preparation for assessment values. The purpose of this thesis is to investigate whether, and if so, what the differences in the guide value of plots of land look like for single-family and agricultural units between the assessments 2017–2018 and 2020–2021. The study is focused on whether there is a clear pattern or whether the differences vary between these different assessment years. The geographical area was chosen in the Stockholm County and focuses on the value areas that in 2017–2018 showed that the plot land had received a higher guide value of agricultural units than on single-family houses, where the difference was at least 20 %. The study also covers the value areas that in 2020-2021 showed differences of at least 20 % but which in 2017-2018 had a difference of less than 20 %.The result showed a fairly large variation where some value areas still had a difference of at least 20 %, some value areas had this time no difference at all, and some value areas had instead become higher for single-family units than for agricultural units. The study also addresses how the preparation work is done for property assessment in terms of single-family house and agricultural. This information is difficult to find on the internet and in literature, which has meant that it has been accessed through three interviews with employees at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), Lantmäteriet and the valuation company Svefa.

Denna studies syfte är att undersöka hur biareans storlek och användningssätt påverkar prisbildningen för småhusfastigheter. Genom att studera biareans prispåverkan kan studien ge indikationer gällande hanteringen av biareans värdepåverkan inom fastighetstaxeringen och om den bör genomgå en förändring. Eftersom taxeringsvärdet används vid en mängd olika situationer i samhället är det viktigt att det baseras på aktuella och tillförlitliga uppgifter. Studien utförs på uppdrag av Lantmäteriets sektion för fastighetsekonomi i Gävle. Fastighetstaxeringen i Sverige fastställs genom en form av massvärdering vilket utmynnar i taxeringsvärden för fastigheterna. Taxeringsvärdet är uppbyggt av olika värdefaktorer där storlek är en av dessa och uttrycks som värdearea i taxeringsvärdet. Denna värdearea består av boarean tillsammans med 20 % men max 20 m² av biarean. Biarea är sådan area som inte räknas som boarea, exempelvis källarutrymme, garage som nås inifrån eller inglasad altan. För att undersöka biareans prispåverkan för småhusfastigheter har hela Gävle kommun studerats genom en ortsprisanalys innehållande 559 köp. Mindre områden i Gävle har ingått i en enkätundersökning för att ta reda på fastighetsägarnas resonemang kring biareans värde. Endast småhusfastigheter med typkod 220 har ingått i studien och biarea i form av källarutrymme är den typ av biarea som studien inriktat sig främst på. Ortsprismaterialet har analyserats utefter nyckeltalen K/T-tal och pris per kvadratmeter.  Studiens resultat visar att det finns en positiv prispåverkan för småhus med biarea efter analys av hela ortsprismaterialet. Efter indelning i hög- och lågvärdeområden observeras denna positiva prispåverkan även inom högvärdeområden men inte inom lågvärdeområden. Ortsprismaterialet delades efter den initiala analysen in i storleksgrupper avseende boarea och andelsgrupper avseende biareans omfattning. För småhusfastigheter med boarea mellan 61-90 m² kan det utefter studiens resultat konstateras att betalningsviljan ökar ju större andel biarea småhuset har och att det är vid förekomsten av källarutrymme som störst positiv prispåverkan observeras. Samma observation kan göras när det gäller högvärdeområden. Ortsprisanalysens resultat styrks av enkätundersökningen där majoriteten av fastighetsägarna svarade att källarutrymmet var en bidragande faktor vid köpet och att fastighetsägarna värderar denna biarea högre än dess andel av taxeringsvärdet.

I Sverige taxeras alla fastigheter vart tredje år (förutom industri och elproduktion som görs vart sjätte år) med antingen en allmän eller förenklad fastighetstaxering. En arbetsgrupp bestående av personer från Skatteverket, Lantmäteriet och ett värderingsföretag arbetar tillsammans med förberedelsearbetet inför en taxering. Där massvärderas alla fastigheter och olika tabeller, riktvärden och värdefaktorer upprättas. Det framkom i en jämförelse av taxeringsvärden för lantbruk 2017 och småhus 2018 att det fanns värdeskillnader i riktvärdet på tomtmark för lantbruk jämfört med tomtmark för småhus på landsbygd. Riktvärdet för lantbruken var högre inom många värdeområden i Sverige, vilket det ibland ska vara på grund av olika bakomliggande orsaker. När sådana orsaker saknas vill Lantmäteriet ha en förklaring till varför dessa skillnader i riktvärdet uppstått. Syftet är att undersöka bakomliggande orsaker till, att riktvärdena på tomtmark kan skiljas åt så mycket som de gör på många platser i Sverige. Målet är att klargöra om det geografiska läget på värdeområdena har någon påverkan. Vidare är en förhoppning att resultatet ska kunna bidra till en mer likvärdig värdering i framtiden, och därmed minska de geografiska skillnaderna. Studien har avgränsats till att jämföra länen som hade flest värdeområden med värdeskillnader. Det var Västra Götalands-, Stockholms- och Skånes län. Ytterligare avgränsning har gjorts genom att bara ta med värdeområden som har en skillnad på minst 20%. Metoderna som använts är en kombination av arkivstudie, intervjuer och kartläggning. Många möjliga orsaker till skillnader i riktvärdet grundar sig på, hur taxeringssystemet är uppbyggt, hur värderingen genomförs av de olika fastighetstyperna samt hur det geografiska läget påverkar värdeskillnaderna. Det är orsaker såsom hur så kallade “hästgårdar” taxeras, litet ortsprismaterial för lantbruken, tillförlitligheten på taxeringsuppgifterna, brist på lokalkännedom, de olika metoderna som används, hjälptabellernas inverkan och värderingsteknikernas olika utbildning och specialisering. Även läget i Sverige, nära tätort eller strandnära lägen samt lantbrukens ofta högt belägna lägen, spelar roll i värderingarna,och kan vara en orsak till värdeskillnader för riktvärdet på tomtmarken. / In Sweden, all properties are assessed every three years (except industrial and electricity production properties that has every six years) with either a general or simplified property assessment. A team consisting of persons from Skatteverket, Lantmäteriet and a valuation company works together with the preparation work for a tax assessment where all properties are mass valued and different tables, benchmarks and value factors are established. A comparison of farm rateable values in 2017 and single-family houses in 2018 showed that there were differences in the benchmark of plots of land of farms compared to land for detached houses in rural areas. The benchmark for farms was higher in many value areas in Sweden, which they should sometimes be due to different underlying reasons, but when such reasons are missing, Lantmäteriet wants an explanation for why these differences in the benchmark have arisen. The aim is to investigate the underlying reasons why the guide values on plots of land can separated as much as they do in many places in Sweden. The aim is to clarify whether the geographical location of the value areas has any impact and connection with each other. Furthermore, it is hoped that the result will contribute to a more equal valuation in the future and reduce geographical differences. The study has been limited to comparing the counties with the most value areas with value differences, which was the counties of Västra Götaland, Stockholm and Skåne. Further delimitation has been made by only include value ranges that have a difference of 20% or more. The methods used are a combination of archival study, interviews and mapping. Many possible reasons for differences in the benchmark are based on how the assessment system is structured, how the valuation is carried out by the different property types and how the geographical situation affects the differences in value. These are reasons such as the assessment of so-called 'horse farms', the small local price material for farms, the reliability of the assessment data, a lack of local knowledge, the different methods used, the impact of aid tables and the different training and specialisation of valuation techniques. The location in Sweden, close to urban- or beachfront locations and the often high locations of farms also play a role in the valuations and can be a cause of differences in the value of the benchmark on the plot of land.