• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 79
  • 14
  • 1
  • Tagged with
  • 94
  • 47
  • 43
  • 21
  • 20
  • 20
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Mikrolån i en migrationskontext, Hur medier i Sverige och andra svenska aktörer talar om mikrolån jämfört med traditionellt bistånd

Zetterberg, Karolina January 2010 (has links)
Denna uppsats undersöker samtalet om de mikrolån som dykt upp som fenomen under de senaste åren. Kan dessa på ett bättre sätt bekämpa fattigdom än det traditionella biståndet? Detta utreds genom en litteraturstudie, där material används från statlig utredning, nyhetsmedia (tidningar) och organisationers egna publikationer. Uppsatsen visar att den generella meningen i de texter som undersöks är att mikrolån kan bekämpa fattigdom på ett annat sätt än vad traditionellt bistånd har kunnat. Traditionellt bistånd visar upp ett antal problem såsom risk för korruption, att det kan skapa passivitet och att det inte verkar bekämpa fattigdom på ett effektivt sätt. I de texter som uppsatsen undersöker beskrivs mikrolån som ett nytt och möjligen bättre sätt än traditionellt bistånd. Uppsatsen synliggör också hur fattigdom och migration hänger ihop. Då människor får möjlighet att skapa möjligheter till försörjning kan det också bli möjligt för dem att stanna kvar, istället för att tvingas flytta för att öka sin levnadsstandard. Kanske kan mikrolån därmed också minska påtvingad migration?De texter som undersöks i uppsatsen visar också att mikrolån har en mörk baksida i form av ett socialt tryck som uppstår när lånen ska betalas tillbaka. Det är heller inte entydigt att mikrolån verkligen bidrar till ekonomiskt välstånd. Mikrolån är inte den ultimata lösningen för att bekämpa fattigdom men ett viktigt verktyg bland flera för att skapa möjligheter för människor att skapa sig ett bra liv. / This paper looks at the debate around microcredit, a new phenomenon that has emerged during the last couple of years. Could microcredit be a better way of fighting poverty than traditional aid? The paper is a literature review, and the texts that are analyzed are authority publications, news media (newspapers) and publications from relevant organizations. The texts that are analyzed give the impression of microcredit as a better way to combat poverty than traditional development aid. Traditional development aid is connected to a number of problems such as risk of corruption and dependency. It does not seem to fight poverty as effectively as microcredit. Texts describe microcredit as a new and possibly better way than traditional aid. The essay also reveals how poverty and migration are linked. Thus, migration may also be reduced with the help of microcredit. People will be able to stay rather than have to move, in order to build a better standard of life. The texts examined in the paper also show that microcredit can lead to social pressure that occurs when the loan is to be repaid. It is also not clear that microcredit really contribute to economic prosperity. Microcredit is not the ultimate solution to combat poverty but one among several important tools for creating opportunities for people to create a good life.
12

En studie av fattighus : En jämförande undersökning av fattigdom och dess orsaker i staten New York år 1892 / A study concerning poorhouses : A comparative research of poverty and it ́s causes in New York state

Blidstam, Linnea January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka alkoholvanornas betydelse för människors inskrivning vid fattighus i New York state i USA. Den tidsperiod som behandlas i uppsatsen är år 1892. De faktorer som ligger till grund för jämförelsen är etniska och socioekonomiska faktorer. För att undersöka detta har inskrivningskort från fattighusen i staten New York använts och sedan har det gjorts en kvantitativ undersökning. De resultat som visar sig i denna uppsats är att alkohol- vanorna för svenskfödda och infödda faktiskt skiljde sig. Det var vanligare att de som var födda i Amerika hade alkoholproblem som påverkat deras situation, än vad det var för de svenskfödda. Re- sultatet visar även på att den sociala mobiliteten varierade mellan de valda fattighusen som under- söktes. Dock var det vanligare i alla fattighusen att de inskrivna hade sjunkit i kategorier av yrken och i de sociala rummen.
13

Normen för fattigvård : En studie om 1871- och 1918 års fattigvårdsförordningar, kopplat till genus, klass och medborgarskap. / Standard for poor relief : A study about the 1871 and the 1918 poor regulations in the light of gender, class and citizenship

Thörne, Henrik January 2016 (has links)
This study focuses on the poor regulation in year 1871 and 1918, in Sweden. By examining the regulation texts with help by Carol Bacchis method the study is easy to overview. With theories about gender, class and citizenship as the theoretical framework the study provides an analysis that the gender equality was poor and in booth class topics and the citizenship topics the equality and the love for the week and poor, subtle.             The empirical data illustrate that the law text speaks directly to the man, and thereby leaves the women out of the text, naming her only by the word ”wife” and once as women in the 1871 regulation. The gender equality was low and the man hade all the official power. The citizenship ideal was a hard working and sober man that took good care of himself hand his family. If the man did not succeed in this, his citizenship was not fulfilled. If you received money by the state as a poor subsidy, you lost your right to vote in national elections. This, and the fact that, if you hade family with money, they should take care of you instead of the state, by law, increased the class society.                      The synthesis argues that the thoughts about the less fortunate is not so very different, then as of today.
14

Ensamstående mödrars utanförskap : En kvalitativ studie om att leva med knapp ekonomi

Norman, Camilla January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ensamstående mödrar upplever vardagen vid knapp ekonomi. Uppsatsen är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien har sex stycken ensamstående mödrar och en socialsekreterare med ansvar inom försörjningsstöd deltagit. Resultatet visar hur de ensamstående mödrarna blir påverkade av samhälleliga konsumtionsmönster som är tydligt normbildande av vad som uppfattas normalt. Kvinnorna beskriver hur svårt det är att hantera vardagliga konsumtionsmönster i en strävan att tillhöra det normala. Studien belyser även hur konsumtion är ett sätt att visa vem du är och hur detta påverkar familjer med knapp ekonomi. Kvinnorna upplever ett inre utanförskap och försöker genom olika strategier minimera stigmat. / The purpose of this study was to examine how single mothers experiencing everyday life in economic hardship. The thesis is based on qualitative method of semi-structured interviews. In the study, six single mothers and one social worker with responsibilities in livelihood support participated. The result shows how single mothers are affected by societal consumption patterns that are clearly setting standards of what is considered normal. The women describe how difficult it is to handle everyday consumption in an effort to belong to normal. The study also highlights how consumption is a way to show who you are and how this affects families with economic hardship. The women experiencing an inner alienation and trying through various strategies to minimize the stigma.
15

Phukets Slumbarn : en beskrivning av deras livsvillkor enligt yrkesverksam personal på plats i Thailand

Jakoub, Silvia, Skorupska, Anna January 2005 (has links)
<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån yrkesverksammas uppfattningar förstå och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvärld på ön Phuket i Thailand. Då området den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det även intressant att titta på hur händelsen påverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till området gjordes, där intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrån informanternas uppfattning kring det givna ämnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvärld generellt ser ut. Utifrån fakta ur litteratur och informanternas berättelser beskrevs barnens sociala livsvärld präglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misär. Turismen och marknads-krafterna har en betydande roll i samhällstrukturer på Phuket. Tsunamikatastrofen har bidragit till en omfördelning av resurser, dock ingen större förändring för de redan fattiga slumbarnen. Trots omvärldens generösa bidrag, kvalificeras slumbarnen inte in för de insatser som görs för tsunamibarn. Samtliga källor pekar på att utbildning är det effektivaste sättet att förbättra slumbarnens sociala livsvärld.</p>
16

Vägen till hemlöshet : en studie av nio livshistorier

Ahlzén, Maja-Stina January 2005 (has links)
<p>Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.</p><p>Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.</p><p>Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade.</p><p>Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden.</p><p>En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.</p>
17

Handel som vapen mot fattigdom : Är Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?

Gillberg, Elin January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är:</p><p>1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling?</p><p>2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör?</p><p>Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens. Teorin om komparativa fördelar förklarar hur länders olika resurser kan leda till handel som gynnar alla inblandade länder. Den strategiska handelsteorin utvecklar teorin om komparativa fördelar genom att ta med andra viktiga variabler i teorin. Den visar på att handelsfördelar kommer ur en komplex verklighet där även politiska beslut inverkar. Teorin om internationell konkurrenskraft visar också på hur konkurrenskraft kommer från många olika variabler.</p><p>Fördelar med handel är till exempel stordriftsfördelar, ökad konkurrens, spridning av kunskap och teknik, samt sänkta priser. Frihandel kritiseras bland annat för att man anser att fattiga och rika länder inte konkurrerar på samma villkor eftersom fattiga länder har sämre förutsättningar i utgångsläget.</p><p>EPA-avtalen är tänkta att bli bättre och mer flexibla avtal, anpassade till AVS-ländernas (länder i Afrika, Västindien, och Stilla Havet) speciella förutsättningar. De ska tackla alla handelshinder, från tullar till regler. Målen är mer handel, mer investeringar och bättre konkurrenskraft för AVS-länderna. Kritik har dock riktats mot att AVS-länderna kommer att förlora en viktig inkomst om tullarna sänks, och mot EU:s vilja att ta med de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling) i avtalen, eftersom de tros minska AVS-ländernas politiska handlingsutrymme. Mycket kritik riktas också mot EU:s subventioner, främst till jordbruket, som gör att konkurrensen blir väldigt orättvis om handeln släpps fri. Lokala producenter i AVS-länderna riskerar att slås ut om de tvingas konkurrera med billig import från EU.</p><p>Internationell handel påverkar fattigdom och utveckling på många sätt, detta syns inte minst på de olika förväntningarna på hur EPA kommer att påverka AVS-länderna. EPA öppnar upp för många nya möjligheter genom regional integration och skapandet av större marknader. Men med ökad öppenhet kommer också ökad sårbarhet och det är viktigt att de svagaste får tillgång till skydd vid en handelsliberalisering. Producenter i AVS-länderna kan tjäna på billigare importerade inputs, men de kan också slås ut av ökad konkurrens från billig import. EPA-avtalen måste vara väldigt genomtänkta och anpassade efter lokala förhållanden för att kunna minska fattigdomen. Men även EU menar att omställningen för AVS-länderna kan bli svår ur ett socialt och ekonomisk perspektiv.</p>
18

Härtill är jag nödd och tvungen : En studie om att vara deltagare i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt / Out of need, not want : A study about being a participant in a work-oriented rehabilitation project

Storm, Anette, Holm, Susanne January 2010 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>
19

Phukets Slumbarn : en beskrivning av deras livsvillkor enligt yrkesverksam personal på plats i Thailand

Jakoub, Silvia, Skorupska, Anna January 2005 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån yrkesverksammas uppfattningar förstå och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvärld på ön Phuket i Thailand. Då området den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det även intressant att titta på hur händelsen påverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till området gjordes, där intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrån informanternas uppfattning kring det givna ämnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvärld generellt ser ut. Utifrån fakta ur litteratur och informanternas berättelser beskrevs barnens sociala livsvärld präglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misär. Turismen och marknads-krafterna har en betydande roll i samhällstrukturer på Phuket. Tsunamikatastrofen har bidragit till en omfördelning av resurser, dock ingen större förändring för de redan fattiga slumbarnen. Trots omvärldens generösa bidrag, kvalificeras slumbarnen inte in för de insatser som görs för tsunamibarn. Samtliga källor pekar på att utbildning är det effektivaste sättet att förbättra slumbarnens sociala livsvärld.
20

Härtill är jag nödd och tvungen : En studie om att vara deltagare i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt / Out of need, not want : A study about being a participant in a work-oriented rehabilitation project

Storm, Anette, Holm, Susanne January 2010 (has links)
Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.

Page generated in 0.0439 seconds