Syftet med denna studie är att undersöka hur människohandel för sexuella ändamål av kvinnor förstås av yrkesverksamma som professionellt arbetar med utsatta kvinnor och frågor som berör människohandel. Studien genomfördes med sex stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som på något sätt arbetar med människohandel eller utsatta kvinnor. Respondenterna är verksamma i olika delar av landet och från olika verksamheter. Empirin tolkas utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Resultatet i denna studie visar att yrkesverksamma i Sverige är överens om vad begreppet människohandel betyder men att förståelsen av fenomenet är ojämn. Resultatet visar också att det inte finns en fördjupad förståelse kring de bakomliggande orsakerna för människohandel för sexuella ändamål. Dock nämner respondenterna att de tror efterfrågan är en stor del av orsakerna bakom fenomenet. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen utifrån resultatet att det behövs mer forskning kring efterfrågan och hur det samspelar med globaliseringen, men även att se över de strukturer som lever kvar i dagens samhällen efter koloniseringen. / <p>2019-06-04</p>

This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO’s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty.

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt. Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik. I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning. De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts. Studiens teoretiska referensram består av teorier om fattigdom och mänsklig utveckling av Amartya Sen och Martha Nussbaum, samt postkolonial feministisk teori av Chandra Mohanty. Uppsatsens slutsatser är att kvinnors livssituation i de två delstaterna beror till stor del på faktorer som distrikt, ort, klass, kast, stam, religiös tillhörighet, ordning i syskonskaran, samt position i familjen. Men det finns även regionala skillnader som påverkar kvinnors livsvillkor. I Punjab finns bl.a. en stark sonpreferens och flera patriarkala traditioner medan Kerala har tidigare matrilinjära traditioner samt ett starkt socialt skyddsnät. Vidare har delstaterna något olika politiskt fokus, olika traditioner och inställning till utbildning, olika traditioner kring kvinnors politiska organisering samt olika traditioner och sedvänjor gällande kvinnors position och frihet inom familjen som kan sägas gynna kvinnor i Kerala. Sammantaget kan sägas att kvinnors förmåga att undkomma fattigdom är något större i Kerala än i Punjab.

The purpose of this essay was to study some selected magazine articles by examining how the concept of child poverty is produced in the public debate, and to see if the definition of the term has changed over time. The theoretical approach on which this study is based has been used as a tool to provide better understanding on the subject. Furthermore, theories of consumer society, the "collateral damage" and the theory of welfare regimes have been used. In the previous research presented in the paper focuses on linking children and families living in precarious economic conditions, consumer standards and welfare systems that characterize society. This study has a qualitative approach as it attempts to capture and increase understanding of how the concept of child poverty can be understood from a Swedish context. The study is based on newspaper articles that are studied using a structural text analysis. Consequently, the analysis is divided into three themes, the first is the role of children in the family, and the second are political decisions and welfare role of the state and the third theme is the importance of the charity. Finally, the study's results indicate that the definition of child poverty has changed over time and also that the child has received more attention in the public debate. / Syftet med denna studie var att genom några valda tidningsartiklar undersöka hur begreppet barnfattigdom framställs i den offentliga debatten, samt att se ifall definitionen av begreppet har förändrats över tid. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie bygger på har använts som verktyg för att ge ökad förståelse kring ämnet. Vidare har teorier om konsumtionssamhället, "collateral damage" samt teorin om välfärdsstatsregimer använts. I den tidigare forskningen som presenteras i uppsatsen ligger fokus på att länka samman barn och familjer som lever under knappa ekonomiska förhållanden med konsumtionsnormer och de välfärdssystem som präglar samhället.  Denna undersökning har kvalitativ ansats då den försöker fånga samt öka förståelsen kring hur begreppet barnfattigdom kan förstås utifrån en svensk kontext. Studiens datamaterial baseras på tidningsartiklar som undersökts med hjälp av en strukturell textanalys. Följaktligen är analysen uppdelad på tre teman, varav det första är barnens roll i familjen, de andra är politiska beslut och välfärdsstatens roll och det tredje välgörenhetsorganisationers betydelse. Avslutningsvis visar studiens resultat på att definitionen av barnfattigdom har förändrats över tid och även att barnet har fått ett större utrymme i den offentliga debatten.

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt. Viktiga faktorer i arbetet är att samarbeta med lokala aktörer för att stärka individerna i samhället på flera plan. Samtliga organisationers arbete har ett särskilt fokus på att bidra till att stärka flickors och kvinnors position i samhället. Via olika projekt syftar organisationerna till att göra utbildningen och skolgången mer jämställd mellan pojkar och flickor i landet. Ytterligare en viktig del i organisationernas utvecklingsarbete handlar om att informera och medvetandegöra barnens föräldrar om utbildningens betydelse. Många familjer är fattiga och ett stort antal vuxna i landet har aldrig själva utbildat sig, vilket minskar motivationen att satsa pengar på någonting de saknar kännedom om. Organisationernas arbete med att motverka den utbredda analfabetism som finns i Togo samt att förbättra föräldrars ekonomi bidrar till att familjer i större utsträckning skickar sina barn till skolan. Studien har analyserats utifrån teorierna empowerment och kritisk teori för att identifiera och granska hur dessa synsätt kan bidra till organisationernas sociala arbete gällande främjandet av barns skolgång i Togo. / The purpose of this study is to analyse how Swedish organizations, namely the PMU, Barnfonden, Swedish Social Workers without Borders and Tam-Tam are working to promote children’s right to education in Togo. Furthermore, the study intends to find out whether factors such as attitude and approach has any meaning in their social work in the country. In addition, the study wishes to examine whether organizations use different approaches concerning gender in social work. The study employs qualitative research methods and is based on semi-structured interviews with the organizations mentioned. Our findings suggest that the organizations’ social work with regard to promoting children’s right to education has been structured in several different ways. One important factor in this social work is the collaboration with local actors to strengthen individuals` status in society, which is conducted at several levels of society. All of the organizations have focussed in particular on strengthening the social status of girls and women. The organizations have initiated various projects in order to promote gender equality in education. Another important aspect of this work involves informing the children’s parents about the importance of education. Many families are poor and a large number of adults in the country lack any education of their own. These circumstances could lessen parents’ willingness to invest money into education, as they lack knowledge about its benefits. The organizations’ efforts to counteract Togo’s widespread illiteracy and to improve parents’ finances have resulted in more families sending their children to school. The analyses in this study are based on the empowerment theory and the critical theory, and we intend to identify and review the ways in which these theories can help organizations promote children’s education in Togo.

<p>Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.</p><p>Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.</p><p>De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts. Studiens teoretiska referensram består av teorier om fattigdom och mänsklig utveckling av Amartya Sen och Martha Nussbaum, samt postkolonial feministisk teori av Chandra Mohanty. Uppsatsens slutsatser är att kvinnors livssituation i de två delstaterna beror till stor del på faktorer som distrikt, ort, klass, kast, stam, religiös tillhörighet, ordning i syskonskaran, samt position i familjen. Men det finns även regionala skillnader som påverkar kvinnors livsvillkor. I Punjab finns bl.a. en stark sonpreferens och flera patriarkala traditioner medan Kerala har tidigare matrilinjära traditioner samt ett starkt socialt skyddsnät. Vidare har delstaterna något olika politiskt fokus, olika traditioner och inställning till utbildning, olika traditioner kring kvinnors politiska organisering samt olika traditioner och sedvänjor gällande kvinnors position och frihet inom familjen som kan sägas gynna kvinnor i Kerala. Sammantaget kan sägas att kvinnors förmåga att undkomma fattigdom är något större i Kerala än i Punjab.</p>

Handel och dess konsekvenser för samhället är ett omdiskuterat ämne inom såväl den ekonomiska forskningen som inom den politiska debatten. Diskussionen utgörs av starka motsättningar och bristen på konsensus riskerar att leda till felaktiga politiska beslut. Alltfler handelsavtal implementeras och utvecklingsländers roll på den globala marknaden blir allt större. Det är således av ökad betydelse att utreda handelns faktiska konsekvenser. Syftet med denna studie är därför att analysera hur handel påverkar den ekonomiska ojämlikheten i utvecklingsländer. Studien utgår från hypotesen att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet vilket är i enlighet med klassisk nationalekonomisk teori. Studien utfördes genom en ekonometrisk analys där en paneldataregression på 41 länder över 23 år skattades. Gini-index användes som beroendevariabel, medan handelsflöde samt sju kontrollvariabler utgjorde förklarande variabler. För att minska risken för heterogenitet i urvalet begränsades de studerade länderna i huvudsak till forna europeiska kolonier med kust. Resultatet från studien indikerar att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet. Resultatet bör dock beaktas med försiktighet med anledning av statistiskt icke-signifikanta effekter. Studien finner dessutom att förekomst av korruption är av betydelse när sambandet mellan handel och ekonomisk ojämlikhet undersöks. / The impacts of trade on the society are a common subject of debate, both in the research field of economics and in the political debate. The lack of consensus poses a risk in political decision-making. New trade agreements are being implemented while the role of developing countries is growing on the global market. Hence, there is an increasing importance of examining the actual impacts of trade. This study, therefore, analyses the impact of trade on the economic inequality in developing countries. This study hypothesizes that trade decreases inequality, which is in accordance with classical economic theory. Using a panel data regression on 41 countries over 23 years, this study examines how Gini index interacts as the dependent variable with trade flow and seven control variables. The countries studied are mainly limited to former European colonies with coastal lines to reduce the risk of heterogeneity within the sample. This study finds that trade reduces inequality, although the result should be interpreted with care due to statistically insignificant effects. This study also finds that presence of corruption is of importance when the relationship between trade and inequality is examined.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare – en heterogen sampel – identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen. Närvaron av tiggande EU-migranter verkar ha orsakat en kollektiv ”proteofobi” – rädslan för fenomen som undgår etablerade kategoriseringar. Som en konsekvens av diskursen om det svenska välfärdssamhället, upplever informanterna att de varken är vana vid att känna moraliska obligationer gentemot främlingar, eller att möta fattigdom som manifesterad i vardagslivet. Upplevelsen av att de tiggande migranterna inte beter sig som att vara ”verkligt nödställda”, enligt informanters kollektiva föreställning om ”fattigdom” som en binär annorlunda värld i förhållande till platsen Stockholm/Sverige, leder till uppfattningar om att migranterna inte är tillräckligt transparenta för att förtjäna tillit. Olika orientalistiska diskurser används för att förklara och förstå den tiggande EU-migranten som 'Den Andra'. De tiggande migranternas närvaro i staden visar också att informanter känner sig obekväma med att vara självständiga moraliska agenter i det urbana rummet, och att de globaliseringskrafter som har orsakat fenomenet verkar hota föreställningen om Sverige som ”det goda samhället”.