The purpose of this bachelor's thesis in social work has been to examine whether society's perception of poverty and poor people has changed over the more than 160 years have passed since the first national Poor regulation was enacted in Sweden. With a social constructionist approach and inspired by the critical discourse analysis we have conducted two studies to find answers to what differences and similarities between the concepts of scanty care (1847) and standards of living (2002). A study based on previous research was conducted to examine how society's perception of poverty has changed and designed in a historical perspective. We also conducted a textual analysis of relevant legal texts and legislative history to show how these texts reflect the society's official view of poverty based interventions targeted to poor people. The two sub-studies show that the concepts at different times in history has been crucial for the community support poor people were entitled to. Our overall conclusion is that despite today's advanced social policy there are many obvious similarities between the concepts of scanty care and standards of living. For example, there are similarities in the conjecture-driven individuals for warranted to support and which counterclaims society put on the individuals who are in need of society's ultimate financial safety net.

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).

The aim of this paper is to analyze the impact of a conditional cash transfer program, Progresa, on school attendance in Mexican rural and urban areas. Within recent years, conditional cash transfer programs have become one of the most accepted remedies for poverty alleviation in many countries. Progresa was developed as an economic experi-ment, with randomized selection process, treatment groups and control croups. For this reason, the impact of Progresa is ideal for economic analysis. There are clear evidence of disparities between urban and rural school attendance rates in Mexico, hence the pro-gram’s effect on school attendance rates have been studied in the two regions. There are several reasons why one would expect different outcomes of the program on school at-tendance in rural and urban areas. Expected returns to education and the opportunity cost of investment in schooling in different regions are thought to affect the household’s optimization problem differently. The impact of Progresa on school attendance rates is estimated by a logit regression model analyzing household data within the household optimization framework. Mainly, Progresa has a positive impact on children’s school at-tendance. However, it may be concluded that Progresa has no significant effect for older children in rural areas. This result is assumed to be explained by the different conditions poor families face in different regions. If rural households’ optimization problem indeed looks different; this might suggest that the design of conditional cash transfer programs such as Progresa is crucially important depending on the region of implementation. / Syftet med denna uppsats är att analysera det villkora välfärdsprogrammet Progresa och dess effekt på skolnärvaro i mexikanska rurala och urbana områden. Under senare år har villkora välfärdsprogram kommit att vara en av de mest accepterade formerna av bistånd för att minska fattigdom i de flesta länder. Progresa utvecklades utifrån ett ekonomiskt experiment, med en slumpmässig urvalsprocess samt en experiment- och kontrollgrupp. Med anledning av detta är Progresa ett utmärkt program att studera för ekonomisk analys. Skolnärvaron i mexikanska rurala och urbana områden varierar stort och av denna anledning har effekten av Progresa studerats i de båda regionerna. Det finns många anledningar till varför vi bör förvänta oss avvikande utfall. En förklaring kan vara att utbildningens förväntade avkastning och alternativkostnad påverkar hushållens optimeringsproblem olika. Effekten av Progresa på skolnärvaro är beräknad med en logit regressionsmodell där hushållsdata analyseras inom ramen för hushållets optimeringsproblem. Huvudsakligen har Progresa en positiv effekt på barns skolnärvaro. Dock, och vad som bör noteras, är det faktum att Progresa inte har en signifikant påverkan på äldre rurala barns skolnärvaro. Detta resultat antas förklaras av fattiga familjers olika förutsättningar i rurala och urbana områden. I det fall rurala familjers optimeringsproblem skiljer sig från urbana familjers optimeringsproblem, torde detta innebära att strukturen av ett villkorligt biståndsprogram, så som Progresa, är av största vikt och bör anpassas ändamålsenligt.

<p>The aim of this paper is to analyze the impact of a conditional cash transfer program, Progresa, on school attendance in Mexican rural and urban areas. Within recent years, conditional cash transfer programs have become one of the most accepted remedies for poverty alleviation in many countries. Progresa was developed as an economic experi-ment, with randomized selection process, treatment groups and control croups. For this reason, the impact of Progresa is ideal for economic analysis. There are clear evidence of disparities between urban and rural school attendance rates in Mexico, hence the pro-gram’s effect on school attendance rates have been studied in the two regions. There are several reasons why one would expect different outcomes of the program on school at-tendance in rural and urban areas. Expected returns to education and the opportunity cost of investment in schooling in different regions are thought to affect the household’s optimization problem differently. The impact of Progresa on school attendance rates is estimated by a logit regression model analyzing household data within the household optimization framework. Mainly, Progresa has a positive impact on children’s school at-tendance. However, it may be concluded that Progresa has no significant effect for older children in rural areas. This result is assumed to be explained by the different conditions poor families face in different regions. If rural households’ optimization problem indeed looks different; this might suggest that the design of conditional cash transfer programs such as Progresa is crucially important depending on the region of implementation.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att analysera det villkora välfärdsprogrammet Progresa och dess effekt på skolnärvaro i mexikanska rurala och urbana områden. Under senare år har villkora välfärdsprogram kommit att vara en av de mest accepterade formerna av bistånd för att minska fattigdom i de flesta länder. Progresa utvecklades utifrån ett ekonomiskt experiment, med en slumpmässig urvalsprocess samt en experiment- och kontrollgrupp. Med anledning av detta är Progresa ett utmärkt program att studera för ekonomisk analys. Skolnärvaron i mexikanska rurala och urbana områden varierar stort och av denna anledning har effekten av Progresa studerats i de båda regionerna. Det finns många anledningar till varför vi bör förvänta oss avvikande utfall. En förklaring kan vara att utbildningens förväntade avkastning och alternativkostnad påverkar hushållens optimeringsproblem olika. Effekten av Progresa på skolnärvaro är beräknad med en logit regressionsmodell där hushållsdata analyseras inom ramen för hushållets optimeringsproblem. Huvudsakligen har Progresa en positiv effekt på barns skolnärvaro. Dock, och vad som bör noteras, är det faktum att Progresa inte har en signifikant påverkan på äldre rurala barns skolnärvaro. Detta resultat antas förklaras av fattiga familjers olika förutsättningar i rurala och urbana områden. I det fall rurala familjers optimeringsproblem skiljer sig från urbana familjers optimeringsproblem, torde detta innebära att strukturen av ett villkorligt biståndsprogram, så som Progresa, är av största vikt och bör anpassas ändamålsenligt.</p>

Over the last decades the topic of microfinance as a method to alleviate poverty has been debated to a large extent in the academic literature. In India, the method of Self-Help Groups (SHGs) is today widespread among Non-Governmental Organizations (NGOs) and has been proven to empower women economically and socially. Alongside, NGOs have increasingly directed their efforts towards more long-term development strategies, in which knowledge has gained a larger attention as a component to sustainable development. Even though literature from different research streams has confirmed that there is a need for effective knowledge transfer between NGOs to reach and empower the female end beneficiaries in the NGO-sector, few theoretical attempts have been made to understand the organizational dynamics behind knowledge transfer in an NGO-context. That is why we wished to further understand knowledge transfer in an NGO-context. Our purpose is to explore what it is that makes knowledge become transferred throughout an NGO-chain in order to reach the end beneficiaries. To answer the research question of what variables affect knowledge transfer throughout the actors in an NGO-chain and what factors determine these variables, a case study was conducted on an NGO-chain working towards SHGs in Uttarakhand, Northern India. Interviews have been conducted with leaders and staff of one foreign and one local NGO and two focus groups have been held with participants of SHGs. The findings show that several of the variables that research within knowledge management previously have found, including trust, communication, organizational culture and absorptive capacity, do have an influence on the transfer of knowledge throughout the NGO-chain. Furthermore, the variables networks, relationships, and organizational strategy were also shown to impact the outcome of the knowledge transfer. Moreover there are several factors in the intra-organizational and inter-organizational dynamics of the NGO-chain that determine whether each variable has an inhibiting or enabling effect on knowledge transfer.

I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer. / During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group. / <p>Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.</p>

Combating infectious diseases and poverty are hot topics on the world development agenda. The vicious cycle of ill health and poverty is reinforced by a “medical poverty trap” relating to households being impoverished due to escalating illness-related out-of-pocket costs, especially in combination with loss of income due to incapacity to work. Evidence-based knowledge on the impacts of ill health on household welfare is essential to design adequate interventions and evaluate their efficiency. This thesis presents the findings of a critical review of studies assessing the impacts of infectious diseases on households’ ability to utilize their resources and generate income in rural Sub-Saharan Africa. The review revealed a dearth of relevant studies (merely 15), poor methodological quality in short-term geographically limited surveys, and large diversity in study design obstructing comparison of results and extraction of general conclusions. Major research obstacles are discussed and recommendations for coordination, standardization and scaling up of data collection that allows adequate impact assessment are suggested. Experimental intervention studies are recommended to improve quality and efficiency of interventions and guide prioritizing processes prior to large scale implementations to avoid waste of time and resources. The linkages between infectious diseases and poverty are complex and multifaceted and thus imply multi- and interdisciplinary research approaches. Collaboration between various disciplines like health sciences, economics, geography and sociology give opportunities of linking data in innovative ways to provide new insights and perspectives that have the potential to analyse the impacts of infectious diseases on poverty in a more comprehensive manner. Methodological standardisation and consensus will enable us to accumulate comparable results and scale up research and thereby contribute to foundation of efficient interventions to accomplish sustainable improvements in health and significant reductions in poverty. / Kampen mot infeksjonssykdommer og fattigdom er høyt prioritert på den globale agenda. Dårlig helse og fattigdom utgjør en ond sirkel som forsterkes av en ”medisinsk fattigdomsfelle” grunnet økende sykdomsrelaterte utgifter kombinert med tap av inntekt fordi sykdom hindrer en i å arbeide. Evidensbasert kunnskap om sykdommenes konsekvenser for husholdenes velferd er påkrevet for å utarbeide adekvate intervensjoner og evaluere deres effektivitet. Denne masteroppgaven presenterer resultatene av en kritisk gjennomgang av publiserte studier som analyserer effekter av infeksjonssykdommer på rurale husholds evne til å nyttiggjøre seg av sine ressurser og generere inntekt i afrikanske land sør for Sahara. Litteraturgjennomgangen avdekket få relevante studier (bare 15), svak metodologisk kvalitet i geografisk begrensede studier og stor diversitet i studiedesign. Diversiteten gjorde det nesten umulig å sammenlige resultater og sammenfatte generelle konklusjoner. De viktigste forskningsmessige hindringene diskuteres og det foreslås anbefalinger for koordinering, standardisering og oppskalering av datainnsamling som muliggjør adekvat konsekvensanalyse. Eksperimentelle intervensjonsstudier anbefales både som ledd i prioriteringsprosesser, for å bedre intervensjoners kvalitet og effektivitet og for å unngå sløsing med tid og ressurser før stor-skala implementeringer. Sammenhengen mellom infeksjonssykdommer og fattigdom er kompleks og mangesidig og innbyr dermed til flerfaglige og tverrfaglige tilnærminger. Samarbeid mellom ulike fagområder som medisin, økonomi, sosiologi og geografi åpner for muligheter til å kombinere data på innovative måter for å frembringe nye perspektiver og innsikter med potensiale til å analysere infeksjonssykdommers effekt på hushold mer omfattende og helhetlig. Metodologisk standardisering og konsensus åpner for oppskalering av forskningen og for akkumulering av sammenlignbare resultater. Slik kan investeringer i forskning bidra til å få kontroll med infeksjonssykdommer og legge forholdene bedre tilrette for økonomisk vekst i utviklingsland / <p>ISBN 978-91-85721-07-8</p>

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

The preconditions for social work changes rapidly in South Africa and the country  is characterized by pervasive inequality with extremes of wealth and poverty.  Access to employment is difficult in rural areas and this leads to large-scale unemployment and poverty in the country. One area with these problems  is the community Heidedal in Bloemfontein, South Africa. Uncontrollable behaviour with children is also a big and increasing issue in the community. The aim of this thesis is to investigate what the term uncontrollable behaviour implicates and how social workers within Heidedal work towards children’s uncontrollable behaviour in the community. This through our chosen theoretical framework, the theory of individual- and community empowerment. The study was carried out through an microethnographic approach, based on semi-structured interviews with social workers coming from four different organisations in Heidedal, together with observations in the area. The focus of the analysis was on separating the material into themes that answer the research aim by using influences from a qualitative content analysis. Uncontrollable behaviour was therefore investigated through specific themes connected to the theory. The findings presented five overlooking themes: Uncontrollable behaviour, Influencing factors on uncontrollable behaviour, Main methods, Main approaches and Work environment. The main findings within this study reveals that uncontrollable behaviour can devolve upon several different things and therefore the social workers in Heidedal are dealing with the issue with many different methods and approaches which will be revealed and discussed in this thesis. From the findings the term “uncontrollable” will furthermore be discussed and questioned. In conclusion the result showed upon the importance of a combination of the two types of empowerment addressed in this thesis; personal empowerment and community empowerment as an alternative way to deal with the issue with uncontrollable behaviour regarding children. This to reach a long term solution, in relation to environmental and socio-economical vulnerable areas that these children operate in. / Förutsättningarna för socialt arbete är ständigt föränderliga i Sydafrika och landet kännetecknas av genomgripande ojämlikhet med ytterligheter av rikedom och fattigdom. Tillgången till sysselsättning är begränsad i områden på landsbygden och detta leder till storskalig arbetslöshet och fattigdom i landet. Ett område med dessa problem är samhället Heidedal i Bloemfontein, Sydafrika. Okontrollerbart beteende hos barn är också ett stort och ökande problem i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vad termen okontrollerbart beteende innebär och hur socialarbetare i Heidedal arbetar med barns okontrollerbara beteende i samhället. Detta genom vår valda teoretiska referensram, teorin om individuell- och community empowerment. Studien genomfördes med ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och baserades på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från fyra olika organisationer i Heidedal, samt observationer i området. Fokus i analysen var att dela in materialet i olika teman som besvarar syftet med studien genom att använda influenser från en kvalitativ innehållsanalys. Okontrollerbart beteende hos barn undersöks vidare genom specifika teman kopplade till denna teori. Upptäckterna i denna studie visade på fem övergripande teman: Okontrollerbart beteende, Påverkansfaktorer på okontrollerbart beteende, Huvudsakliga metoder, Huvudsakliga förhållningssätt och Arbetsmiljö. De huvudsakliga upptäckterna i denna studie visar att okontrollerbart beteende hos barn kan vara en följd av flera olika faktorer och därför arbetar socialarbetare i Heidedal med frågan genom många olika metoder och tillvägagångssätt, vilka kommer att belysas och diskuteras i denna studie. Utifrån resultatet kommer också termen  “okontrollerbar” vidare att diskuteras och ifrågasättas. Sammanfattningsvis visade resultatet på vikten av en kombination mellan de två typer av empowerment som nämns i denna studie; personlig empowerment och community empowerment, som ett alternativt sätt att hantera problemet med okontrollerbart beteende hos barn. Detta för att nå en långsiktig lösning, i relation till de miljömässigt och socioekonomiskt sårbara områden som dessa barn befinner sig i.

In this study the resemblances in the preparatory work that was conducted before the introduction of the Social Welfare Act (socialtjänstlagen) in 1982 as well as before the current legislation that came into power in 2001 has been studied. The aim of this study has been to examine the similarities and differences in preparatory work originating from two contrasting time periods using the model for thematic analysis suggested by Braun &amp; Clarke (2006). The theories that were utilized discuss power, principles of governing and distribution of responsibilities, neo-liberalism, street-level bureaucracy and stigma. An important theoretical component consists of Bacchi and Evelines (2010) “WPR-approach” which brings up how the problem is handled linguistically. The empirical findings spanned over three levels: government, municipality and individuals and demonstrate theoretical models of explanation for these. In the empirical material no solutions on a structural or individual level were presented, instead moral and personal responsibility was accentuated as the path out of poverty. This study showed that the individual is subjectified, stigmatised and renounced which make it even more difficult to break free from the terms of aid.