Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Uppsatsen behandlar biståndsfrågan i propositionerna från åren 1964 och 2004.1962 lade regeringen fram propositionen 1962:100 där ett av områdena som behandlades varbiståndsfrågan. Den innehöll principer för det svenska utvecklingsbiståndets motiv, mål,medel. 2003/04 lade regeringen fram en ny proposition inom utgiftsområde 7 (Internationelltbistånd). Hur ser de båda förslagen ut och vad regeringen valt att inrikta sig på förbiståndsområden. Har biståndet utvecklats över tid och i så fall om utgiftsområdena harutvidgats till att följa samhällsutvecklingen.Har biståndspolitiken förändrats över tid eller är målet/målen desamma över decennier ärfrågan vi ställer oss. Även om biståndets fördelning/kategorier likadant ut eller har det skettnågra förändringar.Det material vi kommer att använda oss av är regeringens proposition från 1962 (1962:100)och propositionen från 2003/04 (2003/04:1 utgiftsområde 7) samt hänvisa till annan litteraturinom området.Vi kommer även att använda oss av en matris som beskriver likheter/skillnader i den svenskabiståndspolitiken 1964 jmf 2003/04. Matrisen är utformad i kolumner där vi tittar på är, böroch gör samt där åren 1664 och 2004 är inskrivna så att det blir en överskådlig jämförelse.Sedan redovisas en kortfattad sammanställning av det material som vi kommit fram till ipropositionerna 1964 samt 2003/04.Begreppet fattigdom kommer att belysas då det är viktigt att visa att det finns olika sortersfattigdom och hur dessa påverkar människor.

Susanna Alakoski (född 1962) är en sverigefinsk författare, vars tredje bok heter Oktober i Fattigsverige. Dagbok som publicerades 2012 i Sverige. När boken året efter översattes till finska, fick den namnet Köyhän lokakuu – Päiväkirja. I min uppsats undersöker jag receptionen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja i finska dagstidningar och litterära bloggar med hänsyn till Alakoskis bakgrund och bokens tema samt om receptionen varierar mellan professionella kritiker och amatörkritiker. I analysen utgår jag från receptionsteorin som introducerades av Hans Robert Jauss. Vidare utgår jag från litteraturkritikens tre komponenter som Markku Huotari sammanfattar till den skönlitterära textens beskrivning, tolkning och värdering. Argumenteringens grundvalar ethos, pathos och logos stödjer analysen. Materialet består av sju dagstidningsrecensioner och tio bloggrecensioner, och tidsmässigt omfattar materialet tiden från slutet av 2013 till juni 2014. Antalet i undersökningen använda tidnings- recensioner blir totalt fyra eftersom en och samma recension används totalt av fyra tidningar. Resultatet visar att både tidnings- och bloggrecensenter fokuserar mest i fattigdomstemat i Köyhän lokakuu – Päiväkirja. Dagboksformen och berättelsen om författarens egna barndomserfarenheter betraktas som trovärdiga. Emellertid diskuterar två bloggrecensenter skillnader mellan fakta och fiktion samt om Alakoski trots allt kombinerar fakta med fiktion för att nå ut med sitt politiska budskap: välfärdssamhällets okunskap om fattigdom. Amatörrecensenterna visar större variation och högre grad av personliga synpunkter i sina recensioner än de professionella skribenterna. Amatörrecensenter använder också mer av intertextuella jämförelser utanför Alakoskis produktion såsom feminism och arbetarlitteratur. Bloggskribenterna rekommenderar boken i större omfattning än tidningsrecensenterna men anger att läsaren behöver vara intresserad av ämnet eftersom bokens form och skrivsätt gör läsningen besvärlig. Det framgår från mottagningen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja att läsupplevelsen inte motsvarar förväntningarna som är baserade på Alakoskis debutbok Svinalängorna från 2006, utgiven på finska 2007 med namnet Sikalat. Svinalängorna är en flerfaldigt prisbelönt bok i Sverige och har samma tema som Köyhän lokakuu – Päiväkirja, men bokens romanform ger en annorlunda läsupplevelse.

The purpose of this paper is to gather science in social work considering how activations programs, subsidized jobs that the municipalities offer affect the clients possiblities of getting steady work and how it affects their well-being professionally and socially. Subsidized jobs are temporary and part-time jobs that the clients must accept and are financed by the municipalities and the state. With the help of social citizenship and human capital and 17 peer reviewed articles this study shows that these people are the victims of the deregulated labor market. They don't know for sure if the will make enough money from one month to the next. Therefore they are not sure to be qualified for the income-related social insurances. Because of this, these people are probable to be in need of economic welfare from the social services. The purpose of these programs is to make participants employable. This study shows that many people in activation programs, in part-time employment and in temporary employment generally have worse health than people who have steady work. Furthermore the research on activation programs is poor and ambivalent at best. The research cannot show that activation programs are efficient measures to get the participants into jobs, nor a better well-being. The risk is that the social services are letting those in the most need of help down. There is a new underclass that is made out of people in part-time employment, temporary employment and in activation programs. This new underclass consists of people who live with the risk of permanent economic uncertainty.

Introduktion: Fattigdom har beskrivits ge skadliga effekter på hälsan och förkortar den förväntade livslängden. Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar hälsan genom hela livet där personer från lägre samhällsklasser har dubbelt så stor risk att utveckla allvarlig sjukdom och för tidig död än personer från högre samhällsklasser.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som socioekonomiskt utsatta personer upplever påverkar deras hälsa.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes med SBUs mall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020). För resultatanalysen användes en manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen ledde till fyra kategorier: arbetsrelaterade faktorer, ekonomiska faktorer, hälsolitteracitet och stigmatisering. Deltagarna beskrev främst faktorer som ledde till sämre upplevd hälsa där arbetsrelaterade och ekonomiska konsekvenser identifierades med slitsamma arbeten, osäkra anställningar och dyra sjukvårdsutgifter. Deltagarna beskrev slutligen svårigheter att ta del av hälsoinformation samt hur stigmatisering kring deras socioekonomiska status påverkade deras möjlighet till vård, vilket gjorde att de upplevde sin hälsa som sämre.   Slutsats: Låg socioekonomisk status bidrog till att deltagarna upplevde flertalet faktorer som påverkade deras hälsa negativt. Vid vårdande av socioekonomiskt utsatta patienter behöver sjuksköterskan identifiera patientens sociala bakgrund och dess resurser samt ha en grundad empati för att rikta åtgärderna så att de passar patienten. Ytterligare forskning behövs. / Introduction: Living in poverty has been described as having damaging effects on health. At the same time poverty shortens life expectancy. Social and economic factors may impact the health throughout a person's life, whereas people from the lower social classes are at higher risk of developing serious illness and suffer from early death, compared to people from a higher social class. Aim: To describe what factors that socio-economically vulnerable people experience affects their health.  Method: A literature study based on 11 qualitative original articles. Literature searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Quality review was done with SBU’s template “assessment of studies with qualitative methodology” (SBU, 2020). For the result analysis, a manifest content analysis was used. Results: The analysis lead to four categories: work-related factors, economic factors, health literacy and stigma. The participants mainly described factors that led to poorer perceived health where work-related and financial consequences were identified with strenuous work, precarious employment and expensive healthcare expenses. Finally, the participants described difficulties in accessing health information and how stigmatization around their socio-economic status affected their access to care, which made them experience their health as worse. Conclusion: Low socio-economic status contributed to the participants experiencing most factors that had a negative effect on their health. When caring for socio-economically vulnerable patients, the nurse needs to identify the patient’s social background and resources and have a well-founded empathy to direct the measures so that they suit the patient. Further research is needed.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom. Vi har i vissa fall även sett tendenser till att barnens sociokulturella bakgrund påverkar hur de tänker kring fattigdom, då deras erfarenheter påverkar deras uppfattning.

Through globalization non-state actors including transnational corporations (TNC), have taken on a more important global governance role from the nation state, where they through their CSR initiatives, impact social issues surrounding development. There are however conflicting views whether CSR could contribute to development in the society. TNCs CSR engagement mainly concerns social issues at the workplace such as complying with labour rights. But workers right to organize and bargain collectively (FoA), which is a universally adopted labour right, is not emphasized on despite being vital for a democratic and sound labour market that ensures decent working and living conditions and even facilitates poverty reduction and development. Respecting FoA is particularly important in the context of a low-skilled and labor-intensive workforce with a low rule law and bad working conditions, which is often the case in developing countries where many of the apparel and telecom sector produces. Based on the importance of FoA and the critical views whether TNCs CSR initiatives really can improve FoA and thus development, this thesis will explore whether and how three TNCs, that produces in the above described context, address FoA by analyzing their strict policy and practical measures taken. Through using and applying theory and empirics of CSR and FoA, this thesis is conducted as a comparative case study of H&M, IKEA and Ericsson through a qualitative text analysis. The result shows that two out of three TNCs do not emphasize on addressing FoA since they disregard it as well as do not enforce practical measures directed toward FoA, but takes a more overall human rights approach. Whereas H&M highly address FoA by enforcing many projects that physically involves thousands of workers and enables them to organize and bargain collectively, which facilitates improved working and living conditions. The conclusion is that when TNCs, through their CSR initiatives, takes on a global governance role, they should address FoA by enforcing practical measures that physically involves and enable workers to organize and bargain collectively, since this can facilitate poverty reduction and development.

The purpose of this study is to pay attention to, and examine Hilma Hofstedts contribution in the struggle for woman’s sexual and social rights at the start of the 20th century. This is done by analyzing Hofstedts lecture on poverty an birth controll called ”Fattigdom- barnalstring”. The tools for the analysis is based on Toulmins method of argumentation analysis, where Hofsteds argumnets för birth control is essential for the result. The result from this study shows that Hofstedts lecture reflects on the contemporary debat while it also was part of a larger movement that would help to change the women’s sexual- and social preconditions fundamentally.

<p>The purpose of this essay is to review the Swedish international development cooperation carried out by Sida to control whether the implementation of the international aid is compatible with the policy. There are a lot of different ways to implement the economic aid that are being used by the donors today. The Swedish method has since the 1960s mainly been focused on attempting to diminish the poverty in the world. In the latest time another goal has been added, that is a focus on supporting the civil rights. This essay will be concentrated to aim on what kind of countries receiving aid from Sweden, and exactly why these countries are being chosen.</p><p>The main question of this essay is: What countries are receiving the international developing aid, and how can this distribution be understood? To answer the main question there are two themes in the essay:</p><p>• What kind of countries is supposed to receive developing aid from Sweden according to the policy?</p><p>• What kind of countries is receiving the aid, and how can this be understood?</p><p>This essay is mainly based on quantitative data obtained from Sida, together with index of corruption and poverty will the different types of Swedish cooperation countries be described.</p><p>The conclusions of this essay are that there are two objectives of the policy: to fight poverty, and to strengthen the civil rights. What is noticeable in this essay is that it seems like there are more recipient of the aid from Sida that are relatively wealthy than there are poor. Still, it is obvious that the poor countries recieve a bigger amount of aid than the wealthy countries do. It is in other words difficult to declare which objective that is the superior one</p>