Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.   Frågeställningar: Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst? Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa? Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?   Metod Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester. Resultat Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet. Slutsats Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.

Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor. I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan. Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen (Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.   Nyckelord: Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar

No description available.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hälsan påverkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försämra hälsan. BMI kan användas för att sätta gränser för övervikt och fetma. BMI för barn är ålders- och könsberoende. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år med övervikt och fetma. Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration från innehållsanalys. Sökorden som identifierades utifrån syftet var övervikt, fetma och viktminskning. Databaserna som användes var Cinahl och Medline. Litteraturstudien baserades på åtta studier. Resultat De omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar mellan åldrarna 10- 18 år som framkom i resultatet var olika former av utbildning, fysisk aktivitet, nutrition och motivation. Slutsatser Det beskrevs flera olika omvårdnadsåtgärder som stämde överens med övrig litteratur. Sjuksköterskan kan använda sig av Orems hjälpmetoder vid arbete med denna patientgrupp. Ett stort behov av ökad forskning finns inom området.

Bakgrund: 1.4 miljarder människor i världen har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Viktnedgång har positiv inverkan på hälsan men trots det har många personer med övervikt och fetma svårt att gå ned i vikt. Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgång hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier hälsa, skönhet och stöd. Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjälp för sjuksköterskor då de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gå ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i.

Fetma är en sjukdom som är allt mer förekommande i världen och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen är drabbad. Sjukdomen är förknippad med känslor av skam och skuld och sjukdomen framställs ofta som att det är individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen när det gäller rådgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvårdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Sju artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet. Det som framkom i resultatet påvisar positiva, neutrala och negativa attityder hos sjuksköterskor till patienter med fetma och sjuksköterskans attityder påverkar omvårdnadshandlingarna. För att kunna ge patienter med fetma ett optimalt omhändertagande måste sjuksköterskan vara professionell och ta upp viktfrågan med patienten vid patientmötet dels för att kunna arbeta förebyggande och dels för att främja hälsa. Sjuksköterskan bör arbeta aktivt med att förebygga negativa attityder mot patientgruppen då de förtjänar god omvårdnad och ett respektfullt bemötande. Implikation för omvårdnadsarbete och forskning är att det krävs ytterligare studier i ämnet, både av kvalitativ och kvantitativ natur.