Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

n-3 fettsyror har en avgörande roll som komponent av plasmamembranets fosfolipider och tillhör gruppen fleromättade fettsyror. n- 3 fettsyrorna har en inverkan på cellstruktur och funktion och viktiga fettsyror är dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA). DHA och EPA bildas från Alfalinolensyra (ALA) som är essentiell, det vill säga att den måste tillföras via kosten därför att kroppen inte kan tillverka den själv. ALA måste därför tillföras antingen genom fisk-och skaldjursintag och då framförallt fet fisk eller genom kosttillskott. EPA och DHA finns främst i hjärnan som till 60 % består av fett. Förlossningsdepression är en åkomma som drabbar ungefär 10-20 % av barnafödande kvinnor. Det är en komplex åkomma som kan bero på olika miljöfaktorer, genetiska anlag men kan även bero på kosten. Förlossningsdepression kan bli allvarligt både för modern och för barnet. Syftet med den här studien var att genom vetenskapliga artiklar undersöka om n-3 fettsyror kan ha en inverkan vid förlossningsdepression och isåfall genom vilka mekanismer. Det finns idag inget konkret svar på om n-3 fettsyror kan hjälpa vid förlossningsdepression samtidigt som många studier inom området har gjorts. Denna studie hade därför som syfte att eventuellt kunna bidra med ytterligare kunskap om n-3 fettsyror och förlossningsdepression och om fettsyrorna verkligen hjälper. Resultaten från de sex artiklar i studien som undersöktes visade inte på någon tydlig koppling mellan halten av n-3 fettsyror och förlossningsdepression. I tre av de sex studierna kunde dock en liten effekt observeras. En studie visade också att en högre snarare än en lägre nivå av fettsyror kunde öka risken för depression. Det behövs fler studier inom området för att få ett konkret svar.

No description available.

EPA and DHA are among the long-chain omega-3 fatty acids. Polyunsaturated fatty acids, including EPA and DHA, are fatty acids that are part of the diet and they are important structural molecules that include forming membrane membranes and. They are involved in the function of nerve cells and the brain. EPA and DHA are also necessary during early fetal development.  It can be difficult to get enough intake of EPA and DHA through diet alone. The daily recommendation for omega-3 fatty acids is 2.5-3 grams, but this amount is also include the omega-3 fatty acid, linolenic acid (ALA) which has a shorter carbon chain. It is an important component of our diet, as it is found in many common food plants but ALA does not provide the health benefits seen with EPA and DHA. The body can convert ALA from dietary sources to EPA and DHA via the enzymes enlongase and desaturase; however, enzyme capacity is low and research shows that only a small amount of DHA and EPA can be synthesized in the body. Therefore, dietary intake of EPA and DHA is important. In recent years, studies have shown that omega-3 fatty acids have health-promoting properties. This study summarizes the structural properties and dietary sources of omega-3 fatty acids and their effect on hyperactivity symptoms in children with ASD. The PubMed database was used to search for studies. Four published RCT studies were evaluated. The participants in the four studies were children between 2.5 and 8 years old. The effect of an average dose of 1,075 g of omega-3 fatty acids per day and its effects were investigated. Although the results of the four studies showed that the daily intake of omega-3 fatty acids reduced hyperactivity symptoms in children with autism, the results were not statistically significant. The conclusion is that although a decrease in hyperactivity was observed in children with ASD who received omega-3 fatty acids as a dietary supplement, there was not a statistically significant reduction in hyperactivity symptoms. More studies are needed to confirm whether treatment with omega-3 fatty acids reduces hyperactivity in children with ASD.

In Sweden you will find the coot chiefly in the southern parts. The species winters in the southern part of the Baltic Sea and along the coasts of northern Europe. The number of coots is heavily decreased by harsh winters. The population of the coots in Sweden is estimated to 20 000 to 30 000 pairs. The region of Dalarna is the random zone for the breeding of coots in Sweden . During the summer of 2006 the coot was reported to reproduce in at least 31 lakes and rivers preferably in the southern part of the Dalarna region. From Lake Brunnsjön at least 50 pairs of coots were reported. Lake Brunnsjön is by far the most nutrient rich lake in Dalarna.From the three lakes that are included in the study, namely Lake Glistjärn, Lake Limsjön and Lake Kyrkbytjärn, the water analysis shows high pH values, well-buffered waters and meso- trophic waters.The number of successful breedings was eleven. Lake Glistjärn zero breeding, Lake Limsjön four and Lake Kyrkbytjärn seven breedings. The northernmost lake in Dalarna where breeding occurred is Lake Limsjön.

The aim of this thesis was to examine possible effects of omega-3 fatty acids on children’s cognition and behavior. Longitudinal as well as cross-sectional comparisons were made among children with typical development and children with ADHD /at risk developing ADHD. The specific purposes were to examine (1) breast-feeding in relation to cognition; (2) relation between long chain poly unsaturated fatty acids (LCPUFAs) in mothers breast-milk and children´s cognition; (3) effects of EPA supplementation on cognition and behavior in children with ADHD; (4) if LCPUFAs have differential effects on working memory, inhibition, problem-solving and theory of mind (ToM). The main conclusions were as follows; (1) duration of breast-feeding was positively correlated to children levels of intelligence (IQ); (2) LCPUFAs in breast-milk was related to children’s ToM and IQ, the quotient DHA/AA, together with length of breastfeeding and gestation week explained 76% of the variance of total IQ; (3) subtypes of children with ADHD responded to EPA supplementation with significant reductions in symptoms, but there were no effects in the whole group with ADHD; (4) ToM ability was related to LCPUFAs, but not to any other cognitive measures as working memory, inhibition and problem-solving. To conclude, these results indicate that fatty acid status in breast-milk at birth affect general cognitive function in children at 6.5 years of age, including ToM. Short-term intervention with omega-3 fatty acids does not affect cognition in children with ADHD, but improves clinical symptoms as assessed by means of teacher ratings. These results further indicate that hot executive function and social cognition may be an area of interest for future research. / Syftet med denna avhandling var att undersöka möjliga effekter av omega-3 fettsyror för barns kognition och beteende. Både kortsiktiga och långsiktiga effekter undersöktes och studierna involverade både barn med typisk utveckling och barn med ADHD. De specifika syftena var att undersöka; (1) amning i relation till barns kognitiva utveckling; (2), relationen mellan långa fleromättade fettsyror (LCPUFA) i mammans bröstmjölk och barns kognition; (3) effekter på kognition och beteenden hos barn med ADHD av ett EPA tillskott; (4) om LCPUFA hade några differentiella effekter på arbetsminne, inhibering eller Theory of Mind (ToM). De huvudsakliga slutsatserna var följande; (1) amningslängden var positivt korrelerad med barnens intelligenskvot (IK); (2) LCPUFA i bröstmjölken var associerad med barnens ToM och IK, kvoten DHA/AA, tillsammans med amningslängd och graviditetslängd förklarade 76% av variansen i totala IK; (3) subgrupper av barn med ADHD svarade på EPA behandlingen med signifikant reducerade symptom, men för hela gruppen med ADHD hittades inga effekter; (4) ToM var relaterat till LCPUFA, men inga andra kognitiva mått som arbetsminne, inhibering eller problemlösning. Sammanfattningsvis indikerar dessa resultat att fettsyrestatus i bröstmjölk påverkar generell kognitiv förmåga, samt ToM, hos barn 6,5 år gamla. Korttidsintervention med omega-3 fetter påverkar inte kognition hos skolbarn med ADHD, men minskar kliniska symptom skattade i lärarskattningsskalor. Vidare indikerar resultaten att ”heta” exekutiva funktioner och social kognition kan vara av intresse för framtida forskning.

Syfte: Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka om tillskott av omega-3 har någon positiv påverkan på torra ögon och ögats främre delar. Kan denna fleromättade fettsyra lindra symtomen samt de kliniska tecknen av torra ögon? Metod: Artiklarna i litteraturstudien baserades på tidigare kliniska studier och vetenskapliga publikationer. De sökmotorer som användes var PubMed och Web of Science, sökningarna utfördes mellan 2020-03-30 och 2020-04-15. För att göra urvalsprocessen sattes inklusionskriterier och exklusionskriterier upp. Begränsningarna var att artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext och vara publicerade från år 2015-2020. Sökorden som användes var “dry eye + omega” och “dry eye and omega”. Litteraturstudier/reviews exkluderades samt studier med färre än 50 deltagare. Utifrån resultatet av sökningarna valdes de fem mest relevanta artiklarna ut för att ingå i studien. Resultat: Studierna involverade totalt 2569 deltagare. Tillskotten som användes i studierna var omega-3 i olika sammansättningar. De subjektiva mätningarna gjordes med Ocular Surface Disease Index (OSDI) och Dry Eye Questionnaire and Scoring System (DESS) och visade statistiskt signifikant förbättring på symtompoäng i tre av fem studier. De objektiva mätningarna visade statistiskt signifikant förbättring på bland annat TBUT i fyra av fem studier och Schirmertest i två av fem studier. Slutsats: Det finns en positiv effekt på torra ögon, torra ögonsymtom och främre ytan av ögat med ett dagligt tillskott av omega-3-fettsyror, men en viss placeboeffekt kan inte uteslutas. Fler studier med fler deltagare under en längre period krävs för att fastställa den optimala dosen, behandlingsperioden samt sammansättningen av tillskottet av omega-3. / The aim of this study was through a literature review, investigate whether a dietary supplement of omega-3 has a positive effect on dry eye symptoms and the anterior surface of the eye. Can this polyunsaturated fatty acid relieve the symptoms and the clinical signs of dry eyes? The articles included in the literature study were based on previous clinical studies and scientific publications. The search engines used were PubMed and Web of Science. The searches were conducted between 2020-03-30 and 2020-04-15. Inclusion criteria and exclusion criteria were determined in advance. The restrictions were that the articles should be available in full text and be published from 2015-2020. The keywords used were “dry eye + omega” and “dry eye and omega”. Other literature reviews were excluded as well as studies with fewer than 50 participants in the randomized clinical trials (RCTs). Based on the results on the searches, 30 articles were selected that related to the topic dry eyes and omega-3. Subsequently, the articles abstracts were reviewed, and the least relevant articles were excluded. The remaining 13 articles were read in more detail and of these, the 5 most relevant articles were selected to be included in the study. The five selected studies involved a total of 2569 participants. The supplements used in the studies contained omega-3 in various compositions. The subjective measurements were made using the Ocular Surface Disease Index (OSDI) and the Dry Eye Questionnaire and Scoring System (DESS) and showed statistically significant improvement in symptom scores in three out of five studies. The objective clinical tests showed statistically significant improvement on for example TBUT in four out of five studies and Schirmer’s test in two out of five studies. The conclusion is that there is a positive effect on dry eyes, dry eye symptoms and the ocular surface of the eye with a daily supplement of omega-3 fatty acids, however a placebo effect cannot be ruled out. More studies with more participants over a longer period of time are required to determine the optimal dose, treatment period and composition of the supplement of omega-3.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om orala tillskott av omega-3 har någon effekt på torra ögon. Metod. Den här litteraturstudien baserades på fem utvalda artiklar som söktes fram via sökmotorn Pubmed den 28 mars. Sökorden var “omega 3 supplement AND dry eye”. Olika begränsningar gjordes såsom tidsgräns för utgivning: mellan år 2015 till 2022 och Peer-reviewed randomiserad kontrollerade studier. Artiklar som inte gick i linje med den här litteraturstudiens syfte valdes bort, kvar fanns fyra artiklar. Den sista utvalda artikeln var en av tre ”given som förslag på citatmatchning” av sökmotorn Pubmed, vid angiven sökning ovan. Resultat. Av de fem artiklarna kunde två artiklar stödja en främjande effekt av omega-3 på dry eye disease (DED) och en artikel visade en statistisk signifikant positiv effekt på symtom i OSDI poäng i en subgrupp med svåra DED-symtom ≥ 52. Två av artiklarna kunde inte som slutsats stödja en positiv effekt av omega-3 på DED trots positiva effekter på korneal infärgning, Schirmer´s test, konjunktival infärgning samt TBUT, så var de inte statistiskt signifikanta, jämfört med placebogruppen. I de två artiklarna där en främjande effekt av omega-3 sågs på DED kunde det ses en positiv statistisk signifikant effekt på Ocular Surface Disease Index (OSDI) poäng, tårosmolaritet, TBUT med mera. Mängden deltagare varierade mellan studierna, även ålder, region, sammansättningen på fettsyrorna och biotillgängligheten av supplementen varierade, vilket kan ha påverkat studiernas resultat.Slutsats. Effekten av omega-3 på DED varierade mellan studierna. Själva sammansättningen på fettsyrorna påverkade resultaten där ökad biotillgänglighet hos omega-3, i återförestrad form och i form av krillolja (triglyceridform) visades ha en större effekt än omega-3 i etylesterform vid DED. Även addition av GLA till omega-3 supplementen hade en positiv effekt på symtom hos personer med svåra DED symtom. Fler studier behövs för en fullständig förståelse vad gäller dos och form av omega-3 samt för att utreda vilken svårighetsgrad av DED som kan dra nytta av omega-3-behandling. Framtida studier behöver även undersöka huruvida individanpassad terapi med Omega-3 kan användas vid DED. / Purpose. This literature study aimed to investigate whether oral omega-3 supplements affect dry eyes. Method. This literature review was based on five selected articles from the search engine Pubmed on 28 March. The keywords were "omega 3 supplement AND dry eye". There was inclusion criteria such as articles published between the years 2015 and 2022 and the articles needed to be Peer-reviewed randomized controlled trials. Articles in line with the purpose of this literature study were selected, and the outcome was four articles. The last article selected was one out of three included in the “suggestions for citation matching” by Pubmed, using the above-mentioned criteria. Results. Of the five articles, two articles could support a promoting effect of omega-3 on DED. One article showed a statistically significant positive impact on symptoms in OSDI scores in a subgroup with severe symptoms ≥ 52. In the two articles that could support a promoting effect of omega-3 on DED, a positive, statistically significant impact could be seen on OSDI scores, tear osmolarity, TBUT, and more. Two of the articles could not support a positive effect of omega-3 on DED. Even though there were positive effects on corneal staining, Schirmer´s test, conjunctival staining, and TBUT, they were not statistically significant compared with the placebo group. However, the number of participants varied between studies, which also varied for age, region, the composition of the fatty acids, and bioavailability of the supplement.Conclusion. The effect of omega-3 on DED varies between studies. The actual composition of the fatty acids seems to impact the result where increased bioavailability of omega-3, which is in re-esterified form, and krill oil that is in triglyceride form has a more significant effect than omega-3 in ethyl ester form. The addition of GLA to the omega-3 supplement also positively impacted symptoms in people with severe symptoms. More studies are needed to thoroughly understand the dose and form of omega-3, and severity of DED. But studies are also required to learn about individualized therapy, and if it can be applicable using omega-3 on DED.

Inledning: Uthållighetsträning definieras som den typ av träning där flertalet stora muskelgrupper används och är i behov av hjärt-kärlsystemets kapacitet för att transportera syre till musklerna. Att fasta innebär i de flesta studier att ingen typ av föda intas före träningspassen medan att inte fasta vanligtvis innebär att 90 minuter före ett träningspass intas en kolhydratrik måltid. Insulin är viktig i fett-, protein- och kolhydratmetabolismen samt i uppsamlingen av socker i blodet. Glykogen fungerar som en energireserv i skelettmusklerna. Fria fettsyror är viktiga för att ge energi till den cellulära metabolismen som ska kunna fortgå. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om kroppen påverkas på olika sätt av uthållighetsträning på fastande respektive icke-fastande mage vad gäller insulin, muskelglykogen samt fria fettsyror hos människor. Metod: Litteratursökning i OneSearch med sökorden training* AND fasted state där sex artiklar valdes ut. Cohen’s D användes för att ge studiernas resultat en effektstorlek. Konfidensintervall användes för att bestämma om studierna var statistiskt signifikanta. Resultat: Tre studier undersökte insulin där resultaten visade att samtliga grupper som inte fastade före träningspassen hade lägst koncentration av insulin i viloperioden efter eftertestet. Samtliga sex studier undersökte muskelglykogen där resultaten visade att koncentrationen av muskelglykogen var högst efter eftertestet i gruppen som fastade före träningspassen i fem av sex studier. Tre studier undersökte fria fettsyror där resultaten visade att koncentrationen av fria fettsyror var lägst i eftertestet i gruppen som fastade före träningspassen i två av tre studier. Diskussion: Träning i icke-fastat tillstånd leder till att glykogennivåerna sparas vilket i sin tur leder till att oxidationen av insulin ökar vilket resulterar i lägre koncentrationer av insulin efter eftertestet. Träning i fastat tillstånd resulterar i ökad koncentration av muskelglykogen till energiunderhåll samt högre nivåer av β-hydroxyacyl coenzym A dehydrogenas (β-HAD), citratsyntasaktiviteten (CS-aktiviteten) samt succinatdehydrogenasaktiviteten vilket leder till ökad muskulär oxidativ kapacitet. Intag av kolhydrater före ett träningspass leder till ökat glykogenbesparande vilket resulterar i lägre koncentrationer av muskelglykogen jämfört med icke-fastat tillstånd. Högre koncentration av muskelglykogen före förtestet leder till högre koncentrationer av muskelglykogen i eftertestet. Träning i fastat tillstånd resulterar i lägre koncentrationer av fria fettsyror på grund av ökad FATmax (den maximala hastigheten av fettförbränning), ökad maximal oxidativ enzymaktivitet, uppreglering av hormonkänsligt lipas (HSL), ökat proteinuttryck av fettsyra-translokas / CD36 (FAT / CD36) samt ökat membranbundet proteinbindande protein som leder till ökad fettförbränning. Koncentrationen av fria fettsyror höjdes även i en studie på grund av att insulinutsöndringen inte skulle sjunka för lågt i gruppen som fastade före träningspassen. Konklusion: Resultaten visade att i tre av tre studier var insulinkoncentrationen lägst efter eftertestet i gruppen som intog en kolhydratrik måltid före träningspassen. I fem av sex studier var koncentrationen av muskelglykogen högst efter eftertestet i gruppen som fastade före träningspassen. I två av tre studier var koncentrationen av fria fettsyror lägst efter eftertestet i gruppen som fastade före träningspassen. Dessa resultat ökar förståelsen av hur träning på fastande respektive icke-fastande mage påverkar kroppen med avseende på insulin, muskelglykogen samt fria fettsyror. Vidare forskning skulle kunna undersöka dessa tre fysiologiska markörer under sex månader för att se om resultaten blir desamma i dessa två grupper. / Introduction: Endurance training is defined as the type of exercise where most major muscle groups are used in need of the cardiovascular system’s ability to transport oxygen to the muscles. Fasting means in most studies that no type of food is taken before the workout while not fasting usually means that a carbohydrate meal is taken 90 minutes before a workout. Insulin is important in fat, protein and carbohydrate metabolism as well as in the collection of sugar in the blood. Glycogen acts as an energy reserve in the skeletal muscles. Free fatty acids are important to provide energy for the cellular metabolism that can continue. Aim of the study: The aim of the study was to find out if the body is affected in different ways by endurance training exerted in fasted respectively non-fasting state regarding insulin, muscle glycogen and free fatty acids in humans. Methods: Literature search in OneSearch with the words training* AND fasted state where six articles were selected. Cohen’s D was used to give the results of the studies an effect size. Confidence interval was used to determine if the studies were statistically significant. Results: Three studies investigated insulin, where the results showed that all groups that did not fast before the workouts had the lowest concentration of insulin during the rest period after the test. All six studies investigated muscle glycogen, where the results showed that the concentration of muscle glycogen was highest after post-test in the group that fasted before the workouts in five out of six studies. Three studies investigated free fatty acids where the results showed that the concentration of free fatty acids were lowest in the post-test in the group that fasted before the workouts in two of three studies. Discussion: Training in the non-fasting state causes the glycogen levels to be saved, which in turn leads to increased oxidation of insulin resulting in lower concentrations of insulin after the post-test. Training in the fasted state results in increased concentration of muscle glycogen for energy maintenance and higher levels of β-hydroxyacyl coenzyme A dehydrogenase (β-HAD), citrate synthase activity (CS activity) and succinate dehydrogenase activity, leading to increased muscular oxidative capacity. Intake of carbohydrates prior to a workout leads to increased glycogen saving, resulting in lower concentrations of muscle glycogen compared to non-fasted state. Higher concentration of muscle glycogen before the pretest leads to higher concentrations of muscle glycogen in the post-test. Training in fasted state results in lower concentrations of free fatty acids due to increased FATmax (maximum rate of fat burning), increased maximal oxidative enzyme activity, hormone sensitive lipase (HSL) upset, increased fatty acid translocase / CD36 protein expression (FAT / CD36) as well as increased membrane bound protein binding protein which leads to increased fat burning. The concentration of free fatty acids was also increased in a study due to the fact that insulin secretion should not fall too low in the group that fasted before the workouts. Conclusion: The results showed that in three out of three studies, the insulin concentration was lowest after the post-test in the group who took a carbohydrate meal before the workouts. In five out of six studies, the concentration of muscle glycogen was highest after the post-test in the group that fasted before the workouts. In two out of three studies, the concentration of free fatty acids was lowest after the post-test in the group that fasted before the workouts. These results increase the understanding of how exercise in the fasted state and non-fasted state affects the body with regard to insulin, muscle glycogen and free fatty acids. Further research could investigate these three physiological markers for six months to see if the results are the same in these two groups.

I Sverige förekommer strikta krav på fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fällning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. Fällningskemikalier är dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ påverkan på miljön vid tillverkning och transport. Strängare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan rena avloppsvatten från näringsämnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en väl fungerande biologisk fosforavskiljning är tillgången till kolkälla i form av flyktiga fettsyror (VFA). Kommunalt avloppsvatten innehåller vanligen för lite VFA för att tillgodose bio-P-processens behov. Den totala tillgången på organiskt material i avloppsvattnet är dock ofta stor och möjligheten finns därmed att genom biologisk slamhydrolys internt producera VFA. Vid biologisk hydrolys av slam utnyttjas mikroorganismers naturliga förmåga att under anaeroba förhållanden bryta ned organiskt material till mer lättomsättliga föreningar. Duvbackens avloppsreningsverk i Gävle tillämpar biologisk fosforavskiljning och producerar VFA till bio-P-processen genom primärslamshydrolys och sidoströmshydrolys av returslam. I detta examensarbete har hydrolysprocesserna vid reningsverket utvärderats med avseende på processernas förmåga att producera VFA till det biologiska reningssteget. Utvärderingen gjordes genom att mäta förändringen i halten organiskt material över hydrolysbassängerna samt genom att bedöma effektiviteten i bio-P-processen i fullskala och vid labskaleförsök. Möjligheten att stänga av primärslamshydrolysen vid verket undersöktes. Ett försök till att optimera driften av sidoströmshydrolysen gjordes genom att utföra hydrolysförsök i laboratorieskala. Resultaten indikerade att produktionen av VFA i primärslamshydrolysen var begränsad och att processen därmed bör kunna stängas av. Innan detta görs bör dock kompletterande mätningar av halten löst COD över primärslamshydrolysen utföras. Vid samtliga mättillfällen uppmättes en betydande ökning i halten organiskt material över sidoströmshydrolysen. Baserat på detta och den i examensarbetet konstaterade effektiviteten i bio-P-processen drogs slutsatsen att sidoströmshydrolysprocessen vid Duvbackens reningsverk var välfungerande. Hydrolysförsöken pekade på att ett större utbyte av VFA skulle erhållas om en kortare uppehållstid än den nuvarande användes i sidoströmshydrolysen. Detta bör vidare undersökas genom fullskaleförsök vid verket. / The strong regulations concerning phosphorus removal from wastewater in Sweden has resulted in chemical precipitation being the most common treatment method for phosphorus at Swedish wastewater treatment plants (WWTP). Precipitation chemicals are expensive and have a negative environmental impact when produced and transported. More stringent wastewater treatment requirements have increased the need of new, eco-friendly treatment methods that effectively can remove nutrients from wastewater without being too expensive. Enhanced biological phosphorus removal (EBPR) utilizes microorganisms that have the natural capability of accumulating phosphorus in their cells. A critical factor for a well-functioning EBPR-process is the availability of carbon source in form of volatile fatty acids (VFA). Municipal wastewater normally contains too small amounts of VFA to satisfy the need of the EBPR-process. The total amount of organic matter in the wastewater is on the other hand large and the possibility consequently exists to internally produce VFA through sludge hydrolysis. Biological sludge hydrolysis takes advantage of the natural capability of microorganisms to degrade complex organic compounds into easily degradable organics. Duvbacken WWTP in Gävle uses EBRP for phosphorus removal and produces carbon source through hydrolysis of primary sludge and sidestream hydrolysis of return sludge. In this master thesis the hydrolysis processes at the WWTP was evaluated with regard to the capacity of the processes to produce VFA to the biological treatment step. The evaluation was performed by measuring the change in organic material content over the hydrolysis basins and by estimating the effectiveness of the EBPR-process in full scale and by laboratory experiments. The possibility to turn off the primary sludge hydrolysis process was examined. An attempt to optimize the operation of the sidestream hydrolysis process was made by conducting hydrolysis experiments in laboratory scale. The results indicated that the production of VFA by primary sludge hydrolysis was limited and that it thus would be possible to turn off the process. Before this is done complementary measurements of COD levels over the primary hydrolysis basin should be performed. At all times considerable increments in COD content was measured over the sidestream hydrolysis basin. Based on this and the in the thesis confirmed effectiveness of the EBRP-process the conclusion was drawn that the sidestream hydrolysis of return sludge at Duvbacken WWTP was well functioning. The hydrolysis experiments indicated that a larger VFA yield would be obtained if a shorter retention time than the present was used in the sidestream hydrolysis process. This should further be investigated by experiments in full scale at the WWTP.