In this paper I am going to examine and discuss Martin Heideggers concept ”Das Man” and the closely related ”Man-Selbst” as they appear in his work Being and Time. My main goal is to argue for a normative understanding of these concepts and the overall theory surrounding them, i.e., argue for a reading in which Being and Time is not understood merely as a descriptive investigation of fundamental-ontological existentials, but also as arguing for a certain way we ought to exist, or rather: arguing for that we ought not to be in the way of ”Man-Selbst.” In order to do this, however, I need to introduce some of the key concepts of the work, such as ”Dasein” and ”In-der-Welt-sein”, and this is what the first part of the paper is dedicated to. In the second part I examine the methodology in Being and Time and how it necessitates a special kind of semantics called "formal indication." In the third part I more closely examine the passages of the work in which the key concepts ”Das Man” and ”Man-Selbst” appear. In the fourth I will lay out my arguments for the normative reading. / <p>Läsår Höstterminen 2018</p>

This study aims to search for patterns that demonstrate power relations. It specifically seeks to identify patterns in the power relations in the Rohingya conflict and understand the established power relations at different levels in society, which could provide a picture of the social world within the context of historical, ethnic, cultural, religious and political circumstances. Moreover, this study illustrates the Rohingya population’s experience with relations of power. The ongoing conflict in Myanmar, which is based on religion, ethnicity and politics, is seemingly without any solution. Myanmar is depicted as a country that has lost both hope and legitimacy for the political system and has reduced chances to establish a society in which all the minorities are included across the spheres of society. Finding a bright future for the Rohingya population might be difficult; nevertheless, this study seeks to enhance the understanding of the ongoing conflict and the underlying power relations.

No description available.

In this essay, I discuss the merits of contestability in contrast with consent as a meansof legitimizing the state. Particularly I have been concerned with problematiccontracts: Contracts with undefined obligations and their implications on thelegitimacy of voluntarist consent. Through my argumentation, I have shown thatvoluntarist consent to political mandates has a hard time legitimizing politicalauthority in the presence of problematic contracts – and instead, that legitimationbased on the the ability to contest decisions may provide a better degree of politicallegitimacy. Contestability can seemingly also be combined with elements of voluntaristconsent to further cement the legitimacy of decisions.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

<p>The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning.</p><p>In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section.</p><p>In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.</p>

<p>Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta. Med detta som utgångspunkt tar uppsatsförfattaren reda på varför argumentet misslyckas med att skada Michael Huemers moraliska realism.</p>

<p>Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.</p>

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.