Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

<p>Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer. Syftet med dessa tillämpningar är dock inte att modellera mänskliga mentala förmågor utan att finna lösningar på praktiska problem. Avsikten med detta arbete är att undersöka kopplingsförhållandet mellan filosofisk och kommersiell AI samt att finna indikationer på huruvida det kan finnas information inom filosofisk AI som kan vara av betydelse vid skapande av kommersiella AI-system. Metoderna som används för att finna svar på dessa frågor är litteraturstudier och intervjuer, båda av kvalitativ natur</p>

<p>Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.</p>

<p>The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in e.g. decision making and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This will be conducted through an analysis of new research pertaining to neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics; evolutionary theory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006) which will enjoy special scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level conscious cognition to use where it's most effective and this is on a different level than the canonized one. Meta decision making is decision making pertaining to which decisions ought to be made consciously. It is the area where the largest amount of freedom can be obtained wherein the largest amount of thought effort ought to be invested. There also seems to be no basis to assume that non-conscious decisions or for that matter emotively based decisions would be less "rational" than conscious ones. The strategy is also analyzed via happiness research to examine how to make decisions render happiness rather than other values. The result stresses that one ought not to use economic or other measures in decision making, rather trust one's visceral intuitions to a larger extent since those are representations of one's wishes. Empirical results established a connection between, decision making, creativity and problem solving pertaining to the evidence showing that also the latter benefits from unconscious thought rather than conscious thought. This new evidence ought to change our view of problem solving  at large. Rather than it being a purely conscious process one would reach better results in relying to a larger extent also to non-conscious processes.</p>

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2001.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

<p> </p><p> </p><p>The purpose of this paper is to exam the philosophical development of Emanuel Swedenborg's doctrine of correspondence and to note some of the more important parallels between Swedenborg's doctrine and the three contemporary most debated theories concerning the mind-body problem. These three theories was pre-established harmony, its opponent physical influx and finally occasionalism. Especially occasionalism has close connections to Descartes' dualism, but neither pre-established harmony or physical influxus, which in some ways can be dated before Descartes, would have looked the same, if it were not for the Cartesian way of thinking. Also Swedenborg initially inherited major influences from Descartes and that is the first approach in this paper. From there on the paper follows the development of the doctrine of correspondence and the parallels according Swedenborg's more contemporary philosophical writers, until Swedenborg gets to a point where he underwent a profound spiritual crisis and turned his focus on an all together theological approach.</p><p> </p>

Studiens syfte är att inom ramen för livsåskådningsvetenskapen undersöka om handarbete upplevs som en meningsfull aktivitet. Detta har undersökts via kvalitativa intervjuer baserade på fenomenologisk grund. Fem personer deltog som informanter och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet delades upp tematiskt utifrån innehållet i deltagarnas svar och visade att handarbete upplevs som meningsfullt av samtliga deltagare, men att vad som utgjorde meningsfullhet skiljer sig åt mellan deltagarna. De teman som resultatet delats upp i fick rubrikerna ”Den skapande processen och slutprodukten”, ”Att ge till sig själv och andra” samt ”Avslappning”. Deltagarnas svar kopplades i studiens analys samman med välbefinnande som en viktig aspekt i upplevelsen av meningsfullhet vid handarbete, vilket också är  studiens slutsats.