The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning. In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section. In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.

The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in e.g. decision making and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This will be conducted through an analysis of new research pertaining to neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics; evolutionary theory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006) which will enjoy special scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level conscious cognition to use where it's most effective and this is on a different level than the canonized one. Meta decision making is decision making pertaining to which decisions ought to be made consciously. It is the area where the largest amount of freedom can be obtained wherein the largest amount of thought effort ought to be invested. There also seems to be no basis to assume that non-conscious decisions or for that matter emotively based decisions would be less "rational" than conscious ones. The strategy is also analyzed via happiness research to examine how to make decisions render happiness rather than other values. The result stresses that one ought not to use economic or other measures in decision making, rather trust one's visceral intuitions to a larger extent since those are representations of one's wishes. Empirical results established a connection between, decision making, creativity and problem solving pertaining to the evidence showing that also the latter benefits from unconscious thought rather than conscious thought. This new evidence ought to change our view of problem solving  at large. Rather than it being a purely conscious process one would reach better results in relying to a larger extent also to non-conscious processes.

The purpose of this paper is to exam the philosophical development of Emanuel Swedenborg's doctrine of correspondence and to note some of the more important parallels between Swedenborg's doctrine and the three contemporary most debated theories concerning the mind-body problem. These three theories was pre-established harmony, its opponent physical influx and finally occasionalism. Especially occasionalism has close connections to Descartes' dualism, but neither pre-established harmony or physical influxus, which in some ways can be dated before Descartes, would have looked the same, if it were not for the Cartesian way of thinking. Also Swedenborg initially inherited major influences from Descartes and that is the first approach in this paper. From there on the paper follows the development of the doctrine of correspondence and the parallels according Swedenborg's more contemporary philosophical writers, until Swedenborg gets to a point where he underwent a profound spiritual crisis and turned his focus on an all together theological approach.

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions. Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years. Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction. The policy has become more a ques-tion of utility maximization, generating partly with signs of the Rational-choice theories, than a question of trust between citizens and common interests in society. Considerably fewer reforms today, than earlier, rest on components as accountability and co-operation. One exception is the family policy, which rather shows a mixture of different values, found in each of the three studied political theories. Freedom to choose among childcare alternatives is here fighting with more conservative values.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna – eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  – och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.  Studieobjektet är i första hand Unescos rapporter om filosofi. Unesco har under hela verksamhetens historia gjort undersökningar och släppt rapporter om filosofins ställning i världen och skolsystemen, och under 2000-talet har ett omfattande arbete  gjorts  i hopp om att  öka filosofi och filosofins roll i utbildningsväsendet världen över.  Unescos svar på legitimitetsfrågan blir enligt undersökningen att filosofiundervisning är ett redskap för att skapa fritänkande individer och en mer demokratisk värld. Detta svar på legitimitetsfrågan problematiseras avslutningsvis.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i. Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes.

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ”Landskapet”, nittonde kapitlet ”Dovres häxa” och tjugotredje kapitlet ”Patron Julius”. Resultatet av studien visar på att naturbeskrivningarna i Gösta Berlings saga är mångfacetterade och att denna mångfald av naturbeskrivningar leder till att romankaraktärerna påverkas olika av naturen beroende på naturens skiftande framtoning samt att den hierarkiska ordningen mellan människa och natur ter sig mer jämbördigt i romanen än vad som åberopas i den första Moseboken och av cartesianismen. Analysen visar också på att beroendeförhållandet mellan människa och djur är mer problematiskt att fastslå i romanen eftersom tamdjur och vilddjur porträtteras olika och där de senare beskrivs som mer jämbördiga gentemot människan än vad de tidigare gör.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn. Iarbetet tar jag förutom detta upp pedagogisk dokumentation, föräldrar, miljö i genusperspektiv,miljöns anpassning för barn med särskilda behov och mycket mer.