Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.     Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.    Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan.

Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.

Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.

No description available.

The study´s purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion. Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the study´s intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language. The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher. It is the concept of communication that sets the language in relation with development and learning. Communication should be seen as both method and content of preschool aim to give children a development and learning. Pre-school teachers must possess an attitude that says that all communication, both verbal and non-verbal, is important to give children a development and learning.

Den här kvalitativa studien behandlar de för studien aktuella förskollärarnas uppfattningar om och planering av verksamheten utifrån de riktlinjer som finns i förskolans läroplan. Studien behandlar en kvalitativ metod där fokus främst handlar om att undersöka respondenternas uppfattningar. För att ta reda på detta har semi-strukturerade intervjuer använts. Studiens respondenter består av tre förskollärare som arbetar på tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har ett stort ansvar vad gäller att följa de mål och riktlinjer som presenteras i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att tolkningsfriheten i förskolans läroplan uppfattas på olika sätt. En av förskollärarna anser att det är enklare att följa läroplanen på grund av att den står som föremål för tolkning. En annan förskollärare gör jämförelser med skolans läroplan och menar att den är enklare på grund av att det i den står hur lärarna ska arbeta. Det framkommer i resultatet att barnens intressen är i fokus vid planering av samtliga verksamheter i studien. Om barnen befinner sig i konkreta och relevanta sammanhang blir det inte för svårt för dem att förstå, lära sig och ta till sig av de mål och riktlinjer i förskolans läroplan som behandlar genus.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet – mästersignifikanten – Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ”det ofärdiga barnet”, ”det kompetenta barnet”, ”det situerade barnet”, ”barnet som natur” samt ”det individuella barnet” skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna. Med hjälp av läroplansteori och tidigare forskning om den svenska förskolans dominerande idétraditioner analyseras det empiriska materialet, förskolans läroplan, utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Den gren av diskursteori som ligger till grund för undersökningens teoretiska utgångspunkter är de tankar och teorier som har utvecklats av Laclau och Mouffe med den bredaste definitionen av diskurs – ingenting går att förstå utanför diskursen, samhället existerar inte som objekt. Min förhoppning med undersökningen har varit att bidra till den kritiska forskningen om makt och maktrelationer inom institutionen förskolan. Denna forskning anser jag är avgörande för att förskolan ska kunna garantera att de barn som befinner sig inom institutionens väggar behandlas med respekt och att deras demokratiska rättigheter uppfylls.

Syftet med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv ta reda på hur förskollärarna använder sig av högläsningen i sin verksamhet. I den här studien undersöks om högläsningen får samma prioritet som den övriga pedagogiska aktiviteten och hur förskollärarna arbetar utifrån läroplanens mål när de planerar en högläsningsaktivitet. Undersökningen visar även på hur de ser på högläsningen och hur den kan främja barns språkutveckling. För att få svar på min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna är medvetna om högläsningens betydelse för språkutveckling hos barnen men trots denna vetskap så är oftast högläsningen inte planerad utefter läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna arbetar med högläsningen varje dag men det skiljer sig åt i vilka sammanhang den används och hur planerad denna aktivitet är.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Vår studie handlar om skogen som pedagogisk miljö. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på varför förskollärarna gör pedagogiska överväganden om att använda skogen i sin undervisning i förskolan. Vi har redogjort för tidigare forskning som visar på skäl till att gå till skogen och kopplat ihop de skälen med förskolans läroplan. Vår litteraturgenomgång redogör för mål utifrån förskolans läroplan, förskollärares pedagogiska överväganden samt skogen som pedagogisk miljö. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie åt det narrativa hållet vilket innebär att använda sig av berättelser i sig som källa. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom de är flexibla och möjliggör till att få fylliga och detaljerade svar. Utifrån den tidigare forskningen utformade vi en intervjuguide med frågor som uppmuntrade respondenterna till att berätta om sina erfarenheter och upplevelser. I studien deltog fem förskollärare från fyra olika förskolor som alla har någon typ av inriktning mot utomhuspedagogik. Resultatet redovisar vi genom narrativa sammanfattningar av intervjuerna. Utifrån dessa har vi gjort en tematisk analys, för att hitta de skäl som respondenterna tycker finns för att använda skogen som en pedagogisk miljö i förskolan. Det insamlade teoretiska materialet används som ett tolkningsverktyg i analysen av resultaten. Resultatet visar på att förskollärarna i studien ser många positiva skäl till att använda skogen som en pedagogisk miljö. Förskollärarna i studien hade flera liknande upplevelser och tankar om skogen som pedagogisk miljö. Deras upplevelser och motiv till att använda sig av skogen som pedagogisk miljö stämde överens med de positiva skäl som den tidigare forskningen visat på, det tolkar vi som ett bevis på att forskningen är en aktiv del i utformandet av verksamheten. De motiv förskollärarna har till att bedriva undervisning i skogen som pedagogisk miljö har vi kategoriseras under följande rubriker: lärande och utveckling, rörelse och hälsa, delaktighet och inflytande och skogen som miljö. De skäl som förskollärarna uttryckte är motiv till deras användning av skogen som pedagogisk miljö, utgår alla ifrån att skogen är en miljö som är givande för barn på många olika sätt kopplat till förskolans läroplan.