Syftet med denna studie är att undersöka: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Att synliggöra vilka mål det är. Litteraturdelen presenterar en kort historisk tillbakablick på skolträdgårdens utveckling i Sverige samt olika perspektiv från tidigare forskning inom skolträdgård och utomhuspedagogik. Det är en observationsstudie som bygger på kvalitativforskning. Materialet har samlats in via observationer för att sedan bearbetas och analyseras. Det är fyra barn i 2 årsåldern och trevuxna som har deltagit i studien. Resultat och analys och tidigare forskning ger svar på frågan: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Det visar sig att barnet i huvudsak utforskar alla mål i förskolans läroplan under normer och värden, utveckling och lärande och barns inflytande. Genomgående i observationerna är att det är entusiasmen och glädjen som kännetecknar aktiviteterna i trädgårdslandet. Det är själva trädgårdslandet som skapar nyfikenhet och ett utforskande arbetssätt både för barnen och läraren vilket är ett arbetssätt som läroplanen förespråkar.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera den svenska läroplanens och den nya zeeländska läroplanens innehåll för att synliggöra hur förskolläraryrkets professionalism framträder samt diskutera vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Dessa länders läroplaner valdes då initiativet till läroplanerna tillkommit på olika sätt samt att innehållet och utformningen av innehållet skiljer sig åt. Den svenska läroplanen har tillkommit på initiativ av staten och den nya zeeländska har tillkommit internt på initiativ av verksamma förskollärare. Först analyserades respektive lands läroplan utifrån hur den professionella förskolläraren konstrueras utifrån studiens fyra kriterier för professionalism som grundar sig i den funktionalistiska professionsteorin. Sedan jämfördes likheter och skillnader utifrån vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Båda läroplanerna beskriver att den professionella förskolläraren ska med sin förvärvade kompetens dokumentera och analysera för att kunna tillämpa lämpliga metoder utifrån alla barns intresse och behov samt utifrån föräldrars inflytande. Den svenska läroplanens mål är kort beskrivna utan förslag på metoder och den nya zeeländska läroplanens mål är utförligt beskrivna men utan förslag på metoder. Det är professionaliserande att förskollärarna i den svenska läroplanen har förtydligade arbetsuppgifter och ansvar medan det är deprofessionaliserande att förskollärarna inte är utskrivna i den nya zeeländska läroplanen. Båda läroplanerna innehåller omsorg och lärande men de beskrivs på olika sätt och läroplanerna kan ses som dokument som beskriver förskollärarnas yrkesetiska regler.

Syftet med studien är att vinna kunskap om förskollärares uppfattning om undervisning i utomhusmiljön på förskolan. Kvalitativa data bearbetas för att skapa ett sammanhang och en förståelse. Resultatet delas in i olika kategorier som visar variation av uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön samt av förskollärarens roll. Huvudkategorierna utgörs av uppfattning om undervisning utomhus och om förskollärarens roll utomhus. Utvecklingspedagogikens begrepp: lärandets objekt och lärandets akt utgör studiens teoretiska ramverk, där begreppen används för att förstå och tolka studiens insamlade data (Asplund Carlsson & Pramling Samuelsson 2014).  Resultatet i denna studie visar att förskollärarnas erfarenheter och syn på undervisning i utomhusmiljön på förskolan varierar, samt att förskollärarnas uppfattning om sin roll kan se olika ut beroende på situation. Förskollärarna uppfattar att undervisning i förskolans utomhusmiljö handlar om de förutsättningar som förskollärarna skapar för att ge barnen det bästa möjliga lärandet. De uppfattar sin roll som betydelsefull för att kunna utveckla barnen mot de mål som är utvalda i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning är att de ska skapa olika lärmiljöer och utveckla barnen men en problematik synliggörs. Studien visar på att förskollärare vill bedriva undervisning i alla miljöer men att de saknar vissa förutsättningar.

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande. Även de förväntningar som vårdnadshavare hade på förskoleverksamheten var varierande, en tanke om att ”barn ska få vara barn” och att det är viktigt att de får ”bara leka också” förekom dock hos flera av respondenterna. Angående samverkan med förskolan är respondenterna i undersökningen relativt nöjda med den samverkan som finns och den information de får via olika sorters kommunikation, hos en respondent finns det dock en vilja av att vilja veta mer om förskoleverksamheten, något som förskolan inte vet om.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om möjligheterna att arbeta med integrering av barn med svenska som andraspråk i verksamheten. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer, både enskilda- och par-intervjuer. Resultatet visar på att språket har en stor betydelse i integreringen av barn med svenska som andraspråk och många aktiviteter behöver struktureras annorlunda och anpassas för att skapa samhörighet. Arbetet ser även annorlunda ut beroende på antalet barn med svenska som andraspråk i gruppen. Förskollärarna anser sig ha bristande resurser i arbetet och det är en svårighet att få de barn som inte vill tala det svenska språket att bli integrerade i verksamheten. En av slutsatserna som kan dras i studien är att språket har stor betydelse för barn med svenska som andraspråks integrering i förskolan. Förskollärarna anser sig behöva mer resurser i arbetet än vad som finns idag med barn med svenska som andraspråk. Trots de svårigheter förskollärarna möter är de positivt inställda och ser fler möjligheter än svårigheter.

This essay is a study of the core values of the Swedish preschool curriculum. The national preschool curriculum begins by outlining the foundation of core values which the preschool education rests on. In the new national preschool curriculum Lpfö18, which takes effect in the summer of 2019, the core values have been changed to some extent. This raises the questions: where do these core values come from and how different are they from previous core values? Therefore, the main research questions of this study are: what core values discourse is created in Lpfö18 and how does it compare to core values discourses from previous preschool curricula? The empirical data used for this study consists of extracts from different national preschool curricula and similar pedagogical texts in which core values are presented. To process the empirical data, the study used discourse analysis. In particular, the study used the terms “nodal points” and “floating signifiers” from theorists Laclau & Mouffe (2008) and was also inspired by the practices of text analysis outlined by Fairclough (2013). Through the use of discourse analysis, it has been possible to study continuity and change in the core value discourses as expressed in preschool curricular texts. The results show that the values most central to the core value discourse in the new national curriculum, such as democracy and human rights, can be traced back to the core value discourses in previous curricula and also to an international children’s rights discourse. The study also found that some core values from earlier curricula were still left as traces in the new text. Core values related to human rights in particular were found to be important in every version of core values discourse studied. However, there were also values which had been included in the discourse more recently or which had been excluded, which shows that there is both continuity and change in the preschool core values discourse.

The preschool should lay the foundations for lifelong learning in a good educational activity. Preschool curriculum is designed to enhance the quality of the educational activities. To translate the curriculum in business, the importance of early childhood special education knowledge. With regard to the completion of theoretical knowledge requires the ability to translate theory into real action. Professionalism is essential to anchor the curriculum in daily operations.The study's purpose was to investigate preschool teachers' perception of professionalism and how the implementation of the preschool curriculum in their daily business functions.The study was an interview with four pre-school professionals with the spread in age and experience. The questions in the interviews have been based on state regulation of preschool, preschool teacher, preschool teaching profession professionalization and teacher parent interaction.The conclusions of the study show that preschool curriculum is the basis for pre-school teacher professionalism in the business. Professionalism in the profession was depicted by an educational work, parental interaction and anchoring of curriculum. Preschool teacher was seen as a step to professionalism and as proof of training. The study revealed similarities and differences in respondents' description of the business in which experience can be perceived as a basis for a critical approach. / Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en god pedagogisk verksamhet. Förskolans läroplan har till syfte att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. För att omsätta läroplanens innehåll i verksamheten betonas vikten av speciella förskolepedagogiska kunskaper. När det gäller att förverkliga teoretisk kunskap krävs förmåga att omsätta teori i verklig handling. Professionalitet blir avgörande för att förankra läroplanen i den dagliga verksamheten. Studiens syfte var att undersöka förskollärarens uppfattning om professionalitet och hur implementering av förskolans läroplan i den dagliga verksamheten fungerar. Studien var en intervjustudie med fyra yrkesverksamma förskollärare med spridning i ålder och yrkeserfarenhet. Frågeställningarna i intervjuerna har utgått ifrån statlig reglering av förskolans verksamhet, förskollärarlegitimation, förskolläraryrkets professionalisering och pedagogens föräldrasamverkan. Slutsatsen av studien visar att förskolans läroplan ligger som grund för förskollärarens professionalitet i verksamheten. Professionalitet i yrket skildrades av ett pedagogiskt arbete, föräldrasamverkan och förankring av läroplan. Förskollärarlegitimation sågs som ett led till professionalitet och som ett bevis på utbildning. I studien framkom likheter och skillnader i respondenternas skildring av verksamheten där yrkeserfarenhet kan uppfattas ligga till grund för ett kritiskt förhållningssätt.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work. In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire. The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum. In one of the preschools, portfolios were used to collect and present the documentation, whereas the other preschool used a so called BUL-wall (Barn, Utveckling, Lärande, i.e., Children, Development, Learning). Both preschools carried out their systematic documentations preferentially as specific projects. The documentations were then used for dialogue and reflections with the colleagues and/or feed-back with the children; this is how the pedagogical documentation is formed, which allows the pedagogues to perceive the learning process of the children as well as their own. In this way, the pedagogical documentation forms the basis for evaluation and analysis of the preschool activities, and results in shared decisions for improvements to accomplish the children’s needs and challenges. From the findings in this study, it appears that different techniques for collecting and presenting the documentations may be feasible to attain the main objectives of the pedagogical documentation.

The purpose of the study is to highlight and analyse the discursive representations of culture and cultural heritage of the Swedish preschool curriculum and five local development plans where these concepts are used. The theoretical understanding is based on social constructionism. The theory regard the world as socially constructed and that the language is a creator of our reality. Our experiences help create our identity, and is seen as something mutable. The study also has a discourse analytical approach both as a theory and a method. Our empirical data consists of the preschool curriculum and five local development plans that contains culture and cultural heritage. The results present two different themes regarding how culture and cultural heritage are constructed. We named the first theme “children as bearers of culture in a national discourse”, and the other “children as creators in an aesthetic discourse.” In the discourse of the first theme, culture is portrayed as an object we can study and comprehend. These discourses have handed us the opportunity to demonstrate how children become culture bearers although they do not mention that they are creating culture – in contrast to how the second theme demonstrates how children are attributed to the position of cultural creators. The conclusions of the study show how culture and cultural heritage are presented in an unreflective way. Therefore, we highlight the need of reflection in preschool on how we – in both speech and writing – construct children with culture. It is important that children of any cultural discourses, both those identified as “children as cultural creators” and those identified as “children as bearers of culture,” as having the power to play a part in the creation of culture. The study intends to contribute to a greater awareness of how the concepts of culture and cultural heritage are constructed and reproduced in preschool.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.