Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i – och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet. Metoden som jag använt är att reflektera och att skriva utifrån mina funderingar samt relatera till relevant litteratur. Texten belyser hur rätten och möjligheten till inflytande och delaktighet ser ut för barnen i deras vardag och relaterar även till förskolans läroplan och dess tolkningsmöjligheter. Jag reflekterar även kring det demokratiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska genomsyra våra förskolor. Ett av de huvudsakliga resultaten är betydelsen av att man som pedagog kommunicerar och är villig att ta del av andras tankar. Texten behandlar också att barnens intressen bör ses som en som grund för deras inlärning. Lekens betydelse för barnens lärande och pedagogernas vilja att skapa struktur och ordning över dagarna är också frågor som jag reflekterar över i essän. Resultaten går inte att generalisera till pedagogers arbete i allmänhet utan det är mina egna tankar och kunskaper som fått ett större djup. / This essay is based on events in my career that I have not really reflected on before. The purpose has been to make visible the consequences of pedagogues’ attitudes and approaches to children and their parents, especially with respect to the impact on the children at preschool. The aim has also been to highlight children's rights to influence their daily life at preschool. I believe that these issues affect each other and that they influence how children’s play- and learning processes develop. The major questions discussed in this essay are the following: how children's participation is manifested in terms of free play at preschool, the way in which children's participation is expressed, the way in which pedagogues provide opportunities for children's influence, and how preschool works with the concept of democracy. The method I have used is to reflect on my own thoughts, based on my experiences, and to relate these thoughts to some of the relevant literature. The text illustrates what the rights and opportunities to influence and participate look like for the children in their everyday lives at preschool. I also relate these issues to the preschool curriculum and its interpretation and reflect on the democratic approach that is supposed to permeate our preschool. One of the main results of this essay is the importance of pedagogues’ communication and their willingness to take advantage of each other’s thoughts. The essay also addresses the fact that the children’s interest should be seen as a basis for their learning and reflects on the importance of play for children’s learning, as well as the ambition of pedagogues to impose structure and order on the activities. However, the results cannot be generalized to pedagogues’ work in general but they represent my own thoughts and knowledge that has acquired a greater depth.

The purpose of this study was to investigate pre-schooler teachers interpretation and preception of building and construction in technology together with the children. The preschool curriculum states that preschoolers should stive for each child to ''develop their ability to build and construct using differnt techniques, materials and tools'' (Skolverket, 2016, p. 10). To meet answer this purpose, the follwing questions have been the starting point: How do educators interpret the curriculum goal regarding building and construction? And how can the goal be concretized in the activities of the educators? In order to answer the question, interviews have been held at two different preschools with six different legitimized preschool teachers. The results of these interviews show how the pre-schoolers teachers reflected what building and construction were in their activities and what individual preschool teachers perceive is building and construction, how they see their role in involvement in activities is building and construction and the approach to the curriculum goals. The result also takes up the pre-school teachers' thoughts on continuing education on technology in the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tolkning och uppfattning av att bygga och konsturera i teknik tillsammans med barngruppen. Förskolans läroplan skriver att verksamheten ska sträva efter varje barn ska '' utveckla sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap '' (Skolverket, 2016 s.10). För att nå detta syftet har följade frågeställningar varit utgångspunkten: Hur tolkar pedagogerna läroplansmålet rörande, bygg och konsturera? Och hur kan målet konkritiseras i verksamheten enligt pedagogerna? För att besvara frågeställningen har intervjuer skett på två olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Resultatet av dessa intervjuer visar hur förskollärarna refelkterar över vad bygg och konstruktion var i deras verksamhet och vad enskilda förskollärare upplever är bygg och konstruktion, hur förskollärarna ser på sin roll vid involveringen under aktiviteter vid bygg och konstruktion samt förhållningsättet till läroplanens mål. Resultatet tar även upp förskollärarnas tankar kring fortutbildning gällande teknik i verksamheten.

Förskolans verksamhet ska arbeta med att ge barnen kunskap om naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur bilderböcker med bondgårdsmiljöer kan bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling genom exemplet hållbar livsmedelsproduktion. Genom ett tillfällighetsurval har sex bilderböcker som skildrar bondgårdsmiljöer valts ut. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera bilderböckernas text och bild. Resultatet visar att bilderboken kan användas i undervisning med barnen som ett pedagogiskt verktyg för att bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling. Samtidigt ställer det krav på förskollärarens kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att synliggöra och fläta samman de sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna. Som stöd rekommenderas att förskollärare använder undersökande boksamtal. / The preschool's activities should include giving the children knowledge about science and sustainable development. The purpose of the study has been to investigate whether picturebooks with a farm context can contribute to achieving the learning goal for sustainable development through the example sustainable food production. Through a random selection, six picturebooks depicting farm context was selected. A conventional content analysis was used to analyze the texts and images of the picturebooks. The results show that picturebooks with a farm context can be used as a pedagogical tool to help achieve the learning goal education for sustainable development. At the same time, it puts demands on the educator's knowledge of sustainable development and their ability to make visible the social-, economic- and environmental dimensions. As support, it is recommended that preschool teachers use investigative book conversations.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare. Utifrån en tematisk analys har sex teman framkommit, dessa utgör studiens resultat. Resultatet visar att förskollärare använder sig av olika arbetssätt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Detta sker genom både planerad och spontan undervisning samt med hjälp av olika språkfrämjande verktyg. Även förskollärares förhållningssätt lyfts i resultatet som en viktig aspekt för att kunna bedriva och planera en undervisning som gynnar barnens språkutveckling.

The purpose of this essay is to find out if there is a general understanding of what the concept of ”a competent child” is in the writings of Maria Montessori, as well as in books written about Loris Malaguzzi. The essay then compares this with the answers from pre-school teachers in two Montessori and two Reggio Emilia pre-schools about their understanding of what a competent child is, how that shows in their behaviours and attitudes towards the children and in how they use this to arrange the pre-school physical environment. The essay also takes a look at how the teachers work with documentation, how they perceive their chosen pedagogy helps them in their work with the pre-school curriculum and with the requirement that the pre-school teachings should be grounded in the scientific method, and also explores what does the teachers think about their role as a teacher. The essay then tries to analyse why Reggio Emilia has grown to be the predominant pedagogy   in the Swedish pre-schools and why Montessori has not. The investigation is based on qualitative interviews as well as observations made by the author. The study is based on Vygotskijs socio-cultural theory, which could be summarised that we all learn in social relations.   The conclusion of the study is that there is a general understanding about the competent child in the books written by Maria Montessori and Loris Malaguzzi, as well as in the teacher’s answers to interview questions and in their acting in teaching situations. The study could see some differences in the design of the physical environments, theteachers’ views of their roles in their answers about the curriculum and that the pre-school should be based on the scientific method. These answers combined with the authors’ observations, the literature used for reference and the socio-cultural theory written by Vygotskij brings the author to the conclusion that Reggio Emilia could be seen as modern version of Montessori. Reggio Emilia is more up to date with a modern take on the role of teachers in advancing children’s learning and development, and the pedagogy also has the socio-cultural theory as a base for understanding how both adults and children learn. The Reggio Emilia pre-schools visited by the author also work with aesthetic expressions in a way that the pre- schools based in the Montessori pree-schools don´t. Reggio Emilia also ”gave” the Swedish pree-schools a tool for seeing the children, the teacher´s and the pree-school itself. It gave us pedagogic documentation.

Vår vetenskapliga essä handlar om vilan bland de äldre barnen i förskolan. Den vänder sig till studenter inom förskoleutbildningar, alla verksamma inom förskolan och andra som vilar med barn. Inledningsvis får vi möta Marlen som ställs inför dilemmat när ett barn som inte får somna, somnar. Vi möter även Maria som får en väldigt stressad vila när organisationen kring vilan brister. Vi upplever att vilan är en av de mest oreflekterade delarna av förskolans verksamhet, ändå har många väldigt starka åsikter om hur den ska gå till. Vi vill med denna essä undersöka hur vi ser på vilan i förskolan idag. Frågor vi undersöker är vad vila är och varför den behövs? Hur kan förskollärare möta barns, föräldrars och pedagogers olika perspektiv kring vilan? Vilka möjligheter ges barn i förskolan till medbestämmande i sin egen vila? Reflekteras det över vilans betydelse i förskolan och hur kan reflektionen i så fall påverka verksamheten kring vilan? Detta undersöker vi genom en hermeneutisk forskningsansats och vi använder hela tiden skrivandet som en metod för att kunna reflektera vidare och söka svar i vår praktiska kunskap. Genom olika teoretiska perspektiv, främst inom etik och reflektion med inspiration från bland annat Eva Johansson och Maria Hammaren får läsaren en bättre förståelse kring problematiken som beskrivs i våra berättelser. Genom reflektion kring detta tittar vi även närmare på barnkonventionen och förskolans läroplan. Vi beskriver hur stressen ökar hos dagens förskolebarn och tittar över olika alternativ till den traditionella vilan som kan motverka detta, så som yoga, massage och miljö. Essän kommer inte fram till något optimalt sätt att vila med äldre barn, vilket inte heller var vårt syfte, utan den undersöker olika alternativ. Vi kommer fram till en förnyad förståelse över hur viktigt det är med tid för återhämtning och att pedagoger reflekterar över vilan och sitt förhållningsätt kring detta.

No description available.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling. Barns språkutveckling, att barn förstår olika sammanhang och att de utvecklar sin grovmotorik är särskilda kunskaper som pedagogerna menar utvecklas genom mobil förskola. / Mobile Preschool is a phenomenon that has begun to take place and is growing rapidly as a supplement to the ordinary preschool pedagogy. It has risen as a result of the changes in society which requires preschools and schools to meet children´s and student´s needs in learning. There are many opinions about what is good or less good for children's learning and development, but there is a lack of all-embracing research about Mobile Preschool that supports new assumptions, thoughts, and ideas. To understand the actual learning, I have chosen to highlight the theoretical musings from a socio-cultural perspective that has been paired with research about both preschools and schools. The results show that teachers see the Mobile Preschool as a tool that makes it easier for them to carry out their mission to make sure the children learn and develop. Children's language development, their understanding of different contexts and the development of their gross motor skills are things that educators say are specifically developed through Mobile Preschool.

Jag har valt att skriva en diskursanalys om, och i så fall hur, representativa begrepp i förskolans läroplan Lpfö 98:18 speglar maktförhållandet i majoritetssamhällets normer. Jag har genom att anta ett poststrukturalistiskt perspektiv belyst och analyserat konstruktionen av begreppen demokrati, norm, språk och identitet i förskolans läroplan Lpfö 98:18. Den postkoloniala teorin, vithetsstudier och Foucaults maktteorier har skapat en historisk länk till hur den västerländska konstruktionen av “vithet” och därmed “svenskhet” och den dominerande diskursen “den andre” skapades som en del av kolonialtidens tänkande och som reproduceras idag genom olika maktstrukturer. Resultatet av min analys av ovan angivna begrepp visar att det finns utrymme för att tolka det som att förskolans läroplan reproducerar diskurser om “den andre” och att språkbruket kan kopplas till ett normativt tänkande om “svenskhet”. Pedagogen, är enligt Foucault, en aktör som i sitt arbete implicit kan utöva makt och styra mot den prioriterade “svenskheten”.

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.