Dagens förskola är resultat av lång historisk utveckling med början från 1800-talet. Från början inrättades institutioner för barnpassning som en slags välgörenhet till att i dag vara en mer välorganiserad förskola med skollag, läroplan och kommunen som huvudman. I mitt arbete har jag studerat läroplaner och tagit fram skillnaderna mellan de två senaste läroplanerna. De största skillnaderna är förskolechefens ansvar som beskrivs väldigt tydligt och förskollärarns tydligare roll och ansvar i verksamheten. Skollagen (SFS:2010:800) omfattar regler och anvisningar för förskolan och staten reglerar läroplanen. Utifrån läroplansanalys gjorde jag intervjuer med förskollärare från olika förskolor med minst två års och längre tids erfarenhet. Jag ville få fram hur de intervjuade tolkade och uppfattade skillnaderna i den reviderade läroplanen utifrån deras roll som förskollärare och hur de skiljer på omsorg och lärande. Av resultatet kom det fram tydligt att den nya läroplanen förtydligar förskollärarens och arbetslagets ansvar. Förskolechefen har fått ett särskilt ansvar för förskolans kvalitet, delegering och har det yttersta pedagogiska ansvaret. Det har blivit tydligare uppdelningr av arbetsuppgifter. Alla de intervjuvade ansåg att pedagogisk omsorg och lärande är två begrepp som hör ihop i förskolan. Efter den reviderade läroplanens implementering anser de flesta förskollärare att förskolan är strukturerad och kan närma sig skolvärlden.

Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan. Undersökningen visar vikten av att förskollärare är medvetna och har en positiv inställning till matematik för att alla gemensamt i arbetslaget ska kunna sträva mot samma mål och därigenom skapa goda förutsättningar för barnens matematiska förståelse.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras. Den norska och svenska förskolans läroplan har behandlats, och det finns liknande mål inom dessa kring naturvetenskap och teknik. Flera förskollärare nämner dessa som bra, men även diffusa vilket leder till olika tolkningar av målen.

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan. / Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.

<p>Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan.</p> / <p>Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.