En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen. Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer. Frågor skickades i förväg till respondenterna så att de kunde förbereda sig inför intervjun och sedan besöktes respondenterna på företagen för att utföra intervjuerna där. I den teoretiska referensramen behandlas en närmare beskrivning av olika typer av leasing samt fördelar respektive nackdelar med leasing.

<p>En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen.</p><p>Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.</p><p>I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer. Frågor skickades i förväg till respondenterna så att de kunde förbereda sig inför intervjun och sedan besöktes respondenterna på företagen för att utföra intervjuerna där.</p><p>I den teoretiska referensramen behandlas en närmare beskrivning av olika typer av leasing samt fördelar respektive nackdelar med leasing.</p>

<p>Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing.</p><p>Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.</p>

Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing. Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.

No description available.

Bakgrund och problematisering: Enligt IAS 17 skall leasingavtal redovisas som ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal, men med IFRS 16 kommer alla leasingavtal att redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Problemet med IAS 17 är att operationella leasingavtal gör att risker i den finansiella rapporten ej synliggörs, då det inte redovisas som en skuld vilket är ett undantag från IASB:s definition av skuld. Detta innebär att det inte redovisas på balansräkningen och leder till förbättrade nyckeltal. I de statliga bolagen eftersträvas det att den finansiella informationen uppvisar en lika god transparens som börsnoterade bolag, men att transparensen skulle förbättras med IFRS 16. Syfte: Syftet med denna undersökning är att visa en mer rättvis bild av de statliga bolagens finansiella ställning och resultat genom att kapitalisera operationella leasingavtal. Då operationella leasingavtal undanhåller tillgångar och skulder från balansräkningen vill vi undersöka vilka effekter som uppstår för statliga bolags finansiella ställning och resultat i och med införandet av IFRS 16.  Frågeställning: Vad blir effekterna i den finansiella ställningen och resultatet vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag? Metod: För denna undersökning har en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff, Lipe, och Wright (1991, 1997) och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) tillämpats. Med kapitaliseringsmodellen undersöktes påverkan i resultaträkningen, balansräkningen och nyckeltalen vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag.  Därefter jämfördes förändringarna med tidigare forskning. Empiri och analys: Efter en kapitalisering av operationella leasingavtal ökade tillgångarna och skulderna i alla bolag. Rörelseresultatet fick en positiv effekt, medan årets resultat blev både negativt och positivt påverkad. För de nyckeltal som undersöktes uppstod både mindre märkbara förändringar och väldigt stora förändringar. I analysen fann vi att resultaten i vår undersökning i vissa fall både överensstämde och avvek jämfört med tidigare forskning. Avvikelserna berodde på vårt urval och andra faktorer som påverkar förändringarna vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Slutsats: Med denna undersökning har vi dragit slutsatsen att en tillämpning av IFRS 16 är anpassat efter IASB:s definition av skuld och att det därmed inte kan förekomma dolda skulder avseende leasing i den finansiella rapporten. Därmed visar IFRS 16 en mer rättvis bild då det synliggör de risker som inte tas med i den finansiella rapporten när IAS 17 tillämpas. Vi har konstaterat att de svenska statligt ägda bolagen står inför liknande effekter vid en kapitalisering av operationella leasingavtal som har framhållits i tidigare forskning.

Koncerner som redovisar enligt IFRS ska från och med 1 januari 2019 tillämpa den nya leasingstandarden IFRS 16. Den traditionella och vedertagna uppdelningen av leasing har länge varit operationell och finansiell leasing. Den nya standarden innebär emellertid att uppdelningen mellan operationell och finansiell leasing försvinner. Istället ska företag enligt IFRS 16 redovisa merparten av sin leasing som en tillgång och en skuld på balansräkningen. K3 regelverket använder däremot fortfarande uppdelningen i de två olika kategorierna där ett operationellt leasingavtal likställs med ett hyresavtal och finansiell leasing med ett lånefinansierat förvärv. Ett moderföretag som tillämpar K3 regelverket kan välja att istället frivilligt tillämpa IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning. Skillnaden i klassificering och redovisning av leasingavtal mellan de olika regelverken leder till att de finansiella rapporterna påverkas på olika sätt. Dessa skillnader påverkar företags nyckeltal, vilka ofta är relevanta mått och beslutsunderlag för företags olika intressenter såsom investerare och långivare. Syftet med studien är att undersöka vilket av de två regelverken K3 eller IFRS som en företagsledare kommer välja att tillämpa vid upprättande av koncernredovisning, om företaget är ett stort onoterat moderföretag med väsentligt värde i leasade tillgångar. Syftet är även att undersöka vilket regelverk som är mest förmånligt att tillämpa utifrån vilka effekter det medför på företagets redovisning och nyckeltal, med hänsyn tagen även till investerare och kreditgivare. För att kunna undersöka detta krävs en jämförelse av de två regelverken, vilket i denna studie görs med hjälp av konstruerade typfall som applicerar väsentliga lagrum och normer från respektive regelverk. Typfallen analyseras med stöd av IASBs kvalitativa egenskaper samt väsentliga nyckeltal och ekonomiska teorier. Resultatet av studien visar att när ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen på ett sätt som är ofördelaktigt för företaget. Således är slutsatsen att ett företag som redovisar operationell leasing kommer att välja att tillämpa K3 som regelverk vid upprättande av koncernredovisning. Om ett företag som redovisar finansiell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen i princip inte alls. Ett företag som redovisar finansiell leasing kommer enligt vår slutsats istället välja att upprätta koncernredovisning enligt IFRS, eftersom nyckeltalen inte förändras men IFRS medför ökad legitimitet. Resultatet visar även att om ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, med ett avtal som löper under 12 månader, istället tillämpar IFRS, förändras nyckeltalen inte alls, eftersom leasingen redovisas på samma sätt enligt båda regelverken. Även vid detta scenario är slutsatsen att ett företag kommer välja att redovisa enligt IFRS i sin koncernredovisning, för att få ökad legitimitet. Utöver detta har vi i studien även kommit fram till att IFRS överlag visar en mer rättvisande bild av företags leasade tillgångar i de finansiella rapporterna, eftersom den redovisas enligt den ekonomiska innebörden före den juridiska formen. / January 1 2019, companies who are reporting according to IFRS will apply the new lease standard IFRS 16. The traditional and more commonly recognized form of leases has long been operating and financial leases. The new standard implicates that the split between operating and financial leases disappears, and companies should rather account for leased assets as an asset and a liability in their balance sheet. The legal framework K3, on the other hand, still separates them in two different categories, were an operating lease is equated with a rental agreement and financial lease is equal to a leveraged acquisition. A parent company that applies the K3 regulation may choose to apply IFRS voluntarily when preparing its consolidated financial statements. The difference between the classification and accounting of leasing contracts in the two different frameworks causes the financial statements to be affected differently. These differences are directly affecting the companies financial ratios, which are often relevant measures in decision making for companies' different stakeholders such as investors and lenders. The purpose of this study is to examine which of the two financial frameworks K3 or IFRS a business leader will choose to apply when establishing its consolidated financial statements, if the company is a large unlisted parent company with substantial value of its assets being leased. The purpose is also to examine which financial framework is most beneficial to apply based on the effects it entails on the company's accounting and key ratios, also considering investors and lenders. The result of this study shows that when a company reporting operating lease accounting according to K3, is reporting according to IFRS instead, its financial ratios are changed in an unfavorable way. The conclusion is that a company that is utilizing operating leases will choose to apply K3 as financial framework, when establishing its consolidated financial statements. If a company that is using financial leases applies IFRS instead of K3 its financial ratios are barely affected. A company who is using financial leasing will rather choose to use IFRS when establishing its consolidated financial statements, since the financial ratios don’t change and IFRS entail for increased legitimity. The results also show that if a company who is reporting operating lease according to K3, with a contract that last 12 months, applies IFRS instead of K3, its financial ratios don’t change, since the lease is accounted for in the same way between the two different frameworks. The conclusion for this scenario shows that a company will choose to report in accordance with IFRS in its consolidated financial statements. We also conclude that IFRS is showing a more fair presentation of companies leased assets in their financial reports, because the accounting is in accordance with substance over form.

Syfte: Tidigare användes IAS 17 vid redovisning av leasingavtal där operationella leasingavtal uteslöts från balansräkningen. Detta bidrog till en felaktig bild av företagens finansiella ställning. Standarden IFRS 16 infördes då som inte längre behandlar avtalen olika. Tidigare studier behandlar endast fiktiva siffror vilket har gjort det svårt att se den verkliga påverkan. Syftet med studien är att beskriva hur införandet av IFRS 16 har påverkat företags nyckeltal för publika bolag samt hur effekten sett ut mellan branscherna.   Metod: Studien baseras på en positivistisk forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien antar en kvantitativ strategi som baseras på sekundärdata från Thomson Reuters Eikon. Datamaterialet presenterar data från två år, 2018 respektive 2020, i 235 publika företag vilket resulterade i 2036 observationer. Insamlad data analyserades i ett statistikprogram, SPSS, och sammanställdes sedan i tabeller.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar bevis för ett samband mellan implementeringen av IFRS 16 och påverkan på nyckeltal, där vissa nyckeltal påverkades mer än andra. Resultatet för sambandet mellan nyckeltalen och branscherna påvisar att vissa branscher påverkas mer av införandet än andra. Studiens slutsats är därför att nyckeltalen påverkas i och med implementeringen men inte i den utsträckning som förväntades samt att branscherna påverkades olika av implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till reella siffror vilket inte tidigare varit möjligt. Den beskriver även vilka branscher som drabbats mer än andra samt hur den egentliga påverkan ser ut. Studien bidrar till sist till att se hur nyckeltal kan komma att påverkas av framtida redovisningsregleringar.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning på ämnet är att inkludera fler länder, branscher och andra nyckeltal för att få fler perspektiv på hur den reella påverkan ser ut. Ett ytterligare förslag hade varit att gå in djupare på de påverkade branscherna för att skapa en större förståelse för påverkan av implementeringen och hur denna påverkan ser ut för enskilda företag. / Aim: Previously, IAS 17 was used in accounting for leases where operating leases were excluded from the balance sheet. This contributed to an inaccurate picture of the financial position of enterprises. The IFRS 16 standard was introduced at the time, which no longer treated the contracts differently. Previous studies only process fictitious numbers which makes it difficult to see the real impact. The purpose of the study is to describe how the introduction of IFRS 16 has affected public companies´ financial ratios and if the transformation has influences industries differently.   Method: The study assumes positivistic research with a deductive approach. The study adopts a quantitative strategy based on secondary data from the database Thomson Reuters Eikon. The material presents data from two years, 2018 and 2020, in 235 listed companies in Sweden and Germany which resulted in 2036 observations. The collected data has been analysed in one statistical program, SPSS, and then compiled into tables.  Results and conclusions: The results of the study gives some evidence that the implementation of IFRS 16 has a connection with the influence on financial ratios, where some financial ratios had a more significant impact than others. The results for the relationship between the financial ratios and the industries show that some industries are more affected by the introduction than others. The study's conclusion is therefore that the ratios are affected by the implementation but not to the extent that was expected and that the industries were affected differently by the implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to real numbers, which has not previously been possible. It also describes which industries that have been affected more than others and what the actual impact looks like for companies in these industries. The study ultimately helps to see how financial ratios may be affected by future accounting regulations.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include more countries, industries, and other financial ratios to get more perspectives on what the real impact looks like. A further suggestion would have been to go deeper into the affected industries to create a greater comprehension of the impact of the implementation and what the impact looks like for individual companies.

Leasing means that a company rents out an asset to another company and is increasingly used as a source of financing. The standard provider International Accounting Standards Board, together with the Financial Accounting Standards Board, published a new standard in 2016, IFRS 16 Leases, which replaced the previous standard IAS 17 Leases. The main change is to eliminate the difference between financial leases and operational leases by reporting the assets and liabilities in the balance sheet, with the exception of the agreements that run for one year and are of little value. The standard is expected to affect the companies balance sheet, income statement and cash flow analysis. The purpose of the study is to give an account on the current standard, to investigate the extent to which the financial reports of Swedish listed companies are affected and to examine how sectors at Nasdaq Stockholm are affected by the transition. The study is based on 2019 financial reports for the first quarter of the 11 Swedish GICS sectors listed on Nasdaq Stockholm to calculate the key financial ratios; EBIT, EBITDA, ROA and debt/equity ratio. The results of the survey showed that the sectors as a whole received a minimal change after the transition, however, some sectors were affected more than the general change. The key financial ratios EBIT, EBITDA and debt/equity ratio were positively impacted, while ROA was negatively affected by the transition. EBIT median increased by 1,21 percent, EBITDA increased in the median by 6,95 percent, debt/equity ratio increased in the median by 9,38 percent and ROA decreased by 1,74 percent in the median. The consumer discretionary sector was most affected, while the utilities sector was least affected by the transition to the new lease standard. / Leasing innebär att ett företag hyr ut en tillgång till ett annat företag och används alltmer som en finansieringskälla. Normgivaren International Accounting Standards Board har tillsammans med Financial Accounting Standards Board publicerat en ny standard år 2016, IFRS 16 Leasing, vilket ersatte den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal. Den huvudsakliga förändringen är att eliminera skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing genom att redovisa samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen, med undantag för de avtal som löper under ett år och är av ringa värde. Standarden förväntas påverka företagens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys. Syftet med studien är att redogöra kring den nuvarande standarden, undersöka i vilken utsträckning finansiella rapporterna hos svenska börsnoterade företag påverkas samt undersöka hur sektorerna på Nasdaq Stockholm påverkas av övergången. Studien har utgått från 2019 års finansiella rapporter för första kvartalet hos de 11 svenska GICS sektorerna som är listade på Nasdaq Stockholm för att beräkna nyckeltalen; EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad. Resultatet av undersökningen visade att sektorerna i helhet fick en minimal förändring efter övergången, dock påverkades vissa sektorer mer än den generella förändringen. Nyckeltalen EBIT, EBITDA och skuldsättningsgrad påverkades positivt, medan ROA påverkades negativt av övergången. EBIT ökade i median med 1,21 procent, EBITDA ökade i median med 6,95 procent, skuldsättningsgrad ökade i median med 9,38 procent och ROA minskade med 1,74 procent i median. Sektorn sällanköpsvaror påverkades mest medan sektorn kraftförsörjning påverkades minst av övergången till den nya leasingstandarden.

No description available.