Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

Background and problem The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits. There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public. Purpose The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject. Methodology We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach. Theory Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance. Conclusion Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness. / Problembakgrund Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare. Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området. Metod Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen. Teori I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått. Slutsats Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i IASB:s föreställningsram (“Conceptual Framework”, 2018) med tillhörande ambition och synsätt på redovisning. IASB tog 2016 fram en ny standard för redovisning av leasingtillgångar, som trädde i kraft räkenskapsåret 2019. Regeln är en produkt av det nya ramverket som ämnar att göra redovisning och finansiell rapportering balansorienterad. Företagets finansiella ställning ska utläsas genom balansräkningen. Tidigare regelverk har givit företag möjlighet att investera i leasingavtal “off-balance”, alltså utan att kapitalisera avtalen i balansräkningen. Enligt tidigare forskning och debattörer kommer den nya standarden medföra stora förändringar i företags centrala nyckeltal och potentiell vilseledning gentemot dess intressenter.  Studien ämnar därför att söka svar på om företagens reaktion på detta är mindre leasing i förhållande till tidigare och andra finansieringsmetoder, samt om de kvalitativa egenskaperna inom korrekt återgivning (“faithful representation”) är harmoniserade. Det är två effekter av IFRS 16 där tidigare forskning saknas. Studien antar en kvalitativ metod, där insamling av data skett genom en innehållsanalys, där 16 företags årsredovisningar har granskats och analyserats från perioden 2018 till 2020.  Det empiriska materialet ger en tydlig indikation på att förekomsten av leasing har minskat efter införandet av IFRS 16. Författarna analyserar, med hjälp av tidigare forskning och redovisningsteori, fram potentiella förklaringar till varför förändringen ser ut som den gör. Dessutom går det att konstatera att den kvalitativa delen av IFRS 16 som handlar om upplysning i finansiella rapporter, inte efterlevs i full utsträckning. Summan av införandet är minskad grad av leasing, men inte fullt harmoniserade finansiella rapporter vad gäller den kvalitativa ambitionen.

Ekonomiska kriser är incitament till ökad användning av earnings management på grund av företagens osäkra omvärld. Sambandet mellan earnings management och ekonomiska kriser varierar mellan att vara positivt eller negativt utan slutsatser om vad tidigare motstridiga resultat egentligen beror på. Institutionella och miljömässiga faktorer har visat sig spela roll i företagens tillämpning av earnings management. Syftet med studien är därför att undersöka om användningen av earnings management i olika marknadsekonomier påverkas under en kris. Studien finner inga samband mellan earnings management, ekonomisk kris och marknadsekonomier. Däremot visar studien ett signifikant samband mellan earnings management och marknadsekonomier. LME-länder uppvisar högre nivåer av earnings management än CME-länder. Studiens slutsats är därför att landspecifika egenskaper påverkar användningen av earnings management och förklaras av institutionell agentteori. Studien finner ett signifikant positivt samband mellan earnings management och företagsstorlek. Studien bidrar till forskningen genom att visa ett icke-existerande samband mellan earnings management och ekonomiska kriser. Studien kommer med en möjlig förklaring till tidigare motstridig forskning på området genom att visa på ett samband mellan marknadsekonomier och earnings management. / Economic crises are incentives for increased use of earnings management, due to companies’ uncertain environment. The relation between earnings management and economic crises varies between being positive and negative, without conclusions about what previous inconsistent results are actually due to. Institutional and environmental factors have shown to play a role in companies’ application of earnings management. The purpose of this study is therefore to examine if the use of earnings management in different market economies is affected during a crisis. This study does not show a relationship between earnings management, economic crisis, and market economies. However, this study shows a significant relationship between earnings management and market economies. LME countries show higher levels of earnings management than CME countries. The conclusion of the study is therefore that country-specific characteristics affect the usage of earnings management and is explained by the institutionalized agency theory. This study finds a significant positive relationship between earnings management and company size. This study contributes to existing literature by showing a non-existent relationship between earnings management and economic crisis. This study provides a possible explanation of previous contradictory research on this field by showing a relationship between market economies and earnings management.

Hållbarhet är idag ett högaktuellt ämne och svenska bolag är bland de bättre i världen på att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredovisning har länge varit frivilligt och det kan vara svårt att se de bakomliggande motiven till bolagens frivilliga redovisning. Om motiven bakom den frivilliga redovisningen är svårbedömda minskar möjligheterna för intressenter att ta välinformerade investeringsbeslut. Genom en kvantitativ undersökning på svenska börsnoterade bolag är syftet med studien att undersöka hur branschtillhörighet, storlek och lönsamhet påverkar mängd hållbarhetsrelaterad information bolaget förmedlar. I den multivariata regressionsanalysen finner vi positiva samband mellan mängd hållbarhetsredovisning och de faktorer som undersökts vilket ligger i linje med tidigare forskning. Det starkaste variabelsambandet är det mellan storlek och mängd hållbarhetsredovisning. Däremot uppmättes inte signifikant samband för variabeln lönsamhet.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet med inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Vårterminen 2023. Titel: Sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning: En studie om hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kom till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Författare: Alma Ekström & Ida Thuresson Examinator: Jan Alpenberg Handledare: Martin Holgersson Bakgrund: Det finns omfattande tidigare forskning som har studerat ekonomistyrning och bolagsstyrning som två skilda fenomen. Även om det har identifierats att det finns ett samband mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning finns det begränsat med studier som utforskar hur detta samband kommer till uttryck. Det finns dock tidigare forskning som har belyst riktningen på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, men även detta är något som har utforskats i begränsad utsträckning. Slutligen är det ännu färre som har studerat hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kommer till uttryck vid en större företagsskandal. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till den övergripande förståelsen för sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning genom att undersöka hur sambandet kommer till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien utgörs av en enfallsstudie av kollapsen av HQ Bank där det empiriska materialet till största del utgår från sekundärdata. Denna sekundärdata består av rättegångsmaterial, böcker, tidningsartiklar och olika rapporter. Inom ramen för den empiriska materialinsamlingen har det även genomförts två intervjuer. Slutligen har det empiriska materialet analyserats utifrån studiens konceptuella modell för att kunna presentera studiens slutsatser. Slutsats: Studien har identifierat att sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, vid kollapsen av HQ Bank, kom till uttryck som ett dubbelriktat och indirekt samband med ett inbördes samband mellan olika modererande faktorer (organisationskultur, intern kontroll och finansiell rapportering) som hade en förstärkande effekt på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning. Studien identifierade även hur riskhantering har dubbla roller vilket kan orsaka viss förvirring gällande riskhanteringens roll inom bolagsstyrning respektive riskhanteringens roll inom ekonomistyrning. Slutligen har denna studie identifierat en svårighet med att skilja på ekonomistyrning och bolagsstyrning som innebär att det kan finnas en nytta av att i relevanta delar av ekonomistyrningen ta hänsyn till gällande redovisningsregelverk. / Master thesis, Degree of Master of Science in Business and Economics, Controller, School of Business and Economics, Linnaeus University in Växjö, Spring term 2023. Title: The relationship between management accounting and corporate governance: A study on how the relationship between management accounting and corporate governance was expressed in the collapse of HQ Bank. Authors: Alma Ekström & Ida Thuresson Examiner: Jan Alpenberg Supervisor: Martin Holgersson Background: There is extensive previous research that has studied management accounting and corporate governance as two separate phenomena. Although it has been identified that there is a relationship between management accounting and corporate governance, there are limited studies that explore how this relationship is expressed. There is, however, previous research that has shed light on the direction of the relationship between management accounting and corporate governance, but this too is something that has been explored to a limited extent. Finally, even fewer have studied how this relationship between management accounting and corporate governance is expressed in a major corporate scandal. Purpose: The purpose of this study is to contribute to the overall understanding of the relationship between management accounting and corporate governance by examining how the relationship is expressed in the collapse of HQ Bank. Method: In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy with a deductive approach. This study is a one-case study of the collapse of HQ Bank with empirical material mostly based on secondary data. This secondary data consists of court materials, books, newspaper articles and different reports. Within the framework of the empirical material collection, two interviews were conducted. Finally, the empirical material has been analyzed based on the study’s conceptual model in order to present the study’s conclusions. Conclusion: This study has identified that the relationship between management accounting and corporate governance, at the time of the collapse of HQ Bank, was expressed as a bidirectional and indirect relationship with a interrelational relationship between differentmoderating factors (organizational culture, internal control and financial reporting) which had a reinforcing effect on the relationship between management accounting and corporate governance. The study also identified how risk management has dual roles, which can cause some confusion regarding the role of risk management in corporate governance and the role of risk management in management accounting. Finally, this study has identified a difficulty in differentiating between management accounting and corporate governance which means that there may be a benefit in taking accounting regulations into account in relevant parts of the management accounting