BAKGRUND  De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna.  REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.

Före Sverige hade hårda regleringskrav såsom Baselöverenskommelsen var det tydligt att banker tog stora risker som inte var det bästa för samhället. När finansiella kriser inträffats har staten behövt gå in med pengar för att ge räddningspaket till bankerna. Detta betyder att vanliga skattebetalares pengar har gått till banker för att de inte har hållit tillräckligt med kapital vid finansiella kriser. Basel I är det första försöket av Baselkommittén som försökte skapa hårdare reglering. Denna har utvecklats till först Basel II som tar upp fler perspektiv, och sedan Basel III som införde ännu hårdare regleringar.    Grunden till att varför banker måste ha hårda regleringar är för att de är nödvändiga i samhället. Utan banker kan vi inte snabbt och säkert betala vår hyra eller köpa mat. Banker tar bevisligen stora risker om det inte finns tydliga regleringar, vilket kan skapa stora finansiella kriser såsom 1991 samt 2008.    Implementeringsprocessen av Baselöverenskommelsen är resurs- och tidskrävande för banker. Detta skapar ett problem då det inte finns stor kompetens inom området och mindre banker måste köpa in denna kompetens. Större banker måste även spendera lång tid för att hitta rätt modeller inom rätt tidsram för att kunna implementera Baselöverenskommelsen.   Något som är en viktig innebörd för Baselöverenskommelsen är att riskhanteringen sköts på rätt sätt. Går en större bank i konkurs på grund av att de tar för stora risker innebär det stora samhälleliga konsekvenser. Detta betyder att Baselöverenskommelsen kräver att banker har transparens och jobbar med fler utfall av sina risker för att det säkrare ska kunna hantera en potentiell finansiell kris.   I denna studie framkommer det att Baselöverenskommelsen påverkar svenska bankers riskhantering genom att göra investeringar dyrare. Det framkommer även att det finns befogad kritik mot EU att småbanker omfattas av Baselöverenskommelsen. / Before Sweden had high regulatory requirements like the Basel Accords it was clear that banks took hefty risks that was not the best for the society. When financial crises have occurred the government or central banks have had to bailout the banks. This means that the average person's tax money has gone to the banks because they did not have enough capital during financial crisis. Basel I was the first attempt that the Basel committee created in order to have higher regulations. It has then later evolved into Basel II that brings in more perspective, and later Basel III that created even higher regulatory requirements.    The basis of why banks needs more regulations is because they are necessary for the society. We cannot pay our rent or buy food in a fast and secure way without banks. Banks evidently take big risks if there are not any clear regulations, which can create major financial crisis like 1991 or 2008.   The implementation process of the Basel Accords are resource and time consuming for banks. This creates a problem when there is no great competence within the area and small banks must buy that competence. Large banks must spend a great amount of time to find the right models within the right time frame in order to implement the Basel Accords.    Something that is of great meaning for the Basel Accords is that their risk management is being conducted in the right manner. If a large bank fails because they take large risks, it will result in great social consequences. This means that the Basel Accords demands that banks have transparency and works with more outcomes of their risks in order to safer manage a potential financial crisis.    In this study it is revealed that the Basel Accords affects Swedish banks risk management by making investments more expensive. It is also revealed that there is legitimate criticism against EU for making lesser banks affected by the Basel Accords.

Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

The combination of regulatory pressure and rare but impactful defaults together comprise the domain of low default portfolios, which is a central and complex topic that lacks clear industry standards. A novel approach that utilizes external data to create a Shadow Rating model has been proposed by Ulrich Erlenmaier. It addresses the lack of data by estimating a probability of default curve from an external rating scale and subsequently training a statistical model to estimate the credit rating of obligors. The thesis intends to first explore the capabilities of the Cohort model and the Pluto and Tasche model to estimate the probability of default associated with banks and financial institutions through the use of external data. Secondly, the thesis will implement a multinomial logistic regression model, an ordinal logistic regression model, Classification and Regression Trees, and a Random Forest model. Subsequently, their performance to correctly estimate the credit rating of companies in a portfolio of banks and financial institutions using financial data is evaluated. Results suggest that the Cohort model is superior in modelling the underlying data, given a Gini coefficient of 0.730 for the base case, as opposed to Pluto and Tasche's 0.260. Moreover, the Random Forest model displays marginally higher performance across all metrics (such as an accuracy of 57%, a mean absolute error of 0.67 and a multiclass receiver operating characteristic of 0.83). However, given a lower degree of interpretability, the more simplistic ordinal logistic regression model (50%, 0.80 and 0.81, respectively) can be preferred due to its clear interpretability and explainability. / Kombinationen av regulatoriskt påtryck och få men påverkande fallissemang utgör tillsammans området lågfallissemangsportföljer, vilket är ett centralt men komplext ämne med avsaknad av tydliga industristandarder. En metod som använder extern data för att skapa en skuggrating-modell har föreslagits av Ulrich Erlenmaier. Den adresserar problemet av bristande data genom att använda externa ratings för att estimera en kurva över sannolikheten. Sedermera implementeras en statistisk modell som estimerar kreditratingen av låntagare. Denna uppsats ämnar för det första att utforska möjligheterna för kohortmodellen samt Pluto-och-Tasche-modellen att estimera sannolikheten för fallissemang associerat med banker och finansiella institutioner genom användandet av extern data. För det andra implementeras statistiska modeller genom nominell logistisk regression, ordinal logistisk regression, klassificerings- och regressionsträd samt Random Forest. Sedermera utvärderas modellernas förmåga att förutse kreditratings för företag från en portfölj av banker och finansiella institutioner. Resultat föreslår att kohortmodellen är att föredra vid modellering av underliggande data, givet en Ginikoefficient på 0.730 för grundfallet, till skillnad från Pluto och Tasches resultat på 0.260. Vidare genererade Random Forest marginellt bättre resultat över alla utvärderingskriterier (till exempel, 57% träffsäkerhet, 0.67 mean absolute error och 0.83 multiclass receiver operating characteristic). Däremot har den en lägre tolkningsbarhet så att ordinal logistisk regression (med respektive värden 50%, 0.80 och 0.81) skulle kunna föredras, givet dess tydlighet och transparens.