Studiens syfte är att beskriva hur lärare i grundskolan F-3 arbetar med de fem förmågorna som grundar sig i kursplanen för matematik i sin matematikundervisning för att stödja elevers lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med sex behöriga och verksamma lärare i grundskolan F-3. Insamlade data har transkriberats och sorterats i fem kategorier som är kopplade till forskningsfrågorna. Därefter analyserades data utifrån studiens teoretiska perspektiv, som är det didaktiska kontraktet och beliefs. Det framkommer i resultatet att lärare har skilda uppfattningar och visar osäkerhet över de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Läromedlen dominerar lärares planering och undervisning i matematik. Vidare framkom att bedömningen är övervägande summativ utifrån färdiga diagnoser och lärarna tar inte alltid hänsyn till alla fem förmågor. Studiens slutsats är att lärarna har goda kunskaper och uppfattningar om vad matematik är och hur elever lär sig matematik, men trots det har lärarna svårt att omsätta det i matematikundervisningen för att stödja alla elevers lärande. / The aim of this study is to describe how teachers in primary class up to grade 3 works with the five competencies that the curricula in mathematics are based on, to support pupils' learning. The study was conducted with individual qualitative semi-structured interviews with six primary school teachers. The collected data has been transcribed and sorted into five categories linked to the research questions. The data were then analyzed from the theoretical perspective of the study, which is the didactic contract and beliefs. The result shows that teachers have different views and show uncertainty about the five competencies in the mathematics curricula. Textbooks dominate teachers' planning and teaching in mathematics. Furthermore, it was found that the assessment is mostly summative, based on completed diagnoses where the teachers don’t always consider all five competencies. The conclusion of this study is that teachers have good knowledge and perceptions of what mathematics is and how students learn mathematics, but despite this, teachers find it difficult to convert it into mathematics education to support all pupils' learning.

No description available.

This thesis aims to analyze the rules of competition of the commercial launch industry between the years 2010-2020 to better understand the market and gain strategic insights for market share captivation or profitability. The industry is analyzed quantitively within the theoretical framework of Porter's five competitive forces. By the means of a Pooled OLS model, we conduct a regression analysis with five industry proxies that closely relate to Porter’s five forces to explain competition in the industry. The results provided us with enough evidence that quantitively applying Porter’s five forces with industry specific proxies leads us to a better understanding of competition in the commercial launch industry. Furthermore, the analysis reveals that the strongest competitive force is the threat of buyers. While the threat of competitive rivalry, power of suppliers and new entrants are relatively weak but highly significant, the threat of substitutes is of very low significance to affect market competition. The result of the analysis is then used as a tool to provide strategic insights for industry actors for optimal positioning in the market. Finally, we present some suggestions for future research on the subject, as well as other industry analysis using the theoretical framework.

Från tidigare perspektiv om intelligens har en ny form av synsätt växt fram; emotionell intelligens (EI). Fokus ligger på att förstå och hantera sina och andras känsloförnimmelser. Två grenar av EI har formats för hur man kan tolka begreppet. EI som förmåga (AEI: Ability emotional intelligence) och EI som personlighet (TEI: Trait emotional intelligence). Femfaktorteorin delar in personlighet i fem olika dimensioner (utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet). Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Studien är en sambandsstudie med tvärsnittsdata, där 78 deltagare (33 män och 45 kvinnor) besvarade ett frågeformulär, som innehöll mätinstrumentet Mini-IPIP, som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin och the assessing emotions scale, som mäter AEI. Resultatet visade att dimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet hade ett positivt samband med EI. En slutsats som dras är att det finns ett begränsat samband mellan EI och personlighet i denna studie. Framtida forskning bör fortsätta undersöka relationen för att få ett definitivt svar om begreppens samröre. / From previous perspectives on intelligence, a new form of approach has emerged; emotional intelligence (EI). The focus is on understanding and managing one´s and other´s emotional sensations. Two branches of EI have shaped on how to interpret the concept. EI as ability (AEI: Ability emotional intelligence) and EI as personality (TEI: Trait emotional intelligence). The five-factor theory divides personality into five different dimensions (extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness). The purpose of this study is to investigate the relationship between emotional intelligence and personality. The study is a correlation study with cross-sectional data, where 78 participants (33 men and 45 women) answered a questionnaire containing the Mini-IPIP, which measures the dimensions from the five-factor theory, and the assessing emotions scale, which measures AEI. The results showedthat the dimensions agreeableness, conscientiousness and openness had a positive connectionwith EI. There is limited connection between EI and personality in this study. Future research should continue to examine the relationship in order to get a definitive answer about the concepts' connection with each other.

Background: KAM has received a lot of attention over the last decade, where organizations acknowledge the benefits, and choose to implement KAM programs within their companies. Research shows that the individual in a KAM manager role has a huge impact on the outcomes of KAM, crucially responsible for the relationships with the key accounts. Furthermore, there is a clear link between the selection of the right candidate in order to succeed with KAM, and the personality traits of a KAM manager.    Problem: Limited research has been carried out on the personality traits of KAM managers connected to the FFM, yet scholars indicate that the individual has a large effect on the outcomes of KAM. Also, few researchers study both the buyer´s and the supplier's side within KAM relationships, even though mutual benefits are an essential part of KAM.   Purpose: The purpose of the study is to identify if there is an existing mutual understanding between the buyer and supplier regarding valuable traits of a KAM manager to benefit KAM outcomes.    Method: The study utilizes a qualitative research approach, collecting primary data through six semi-structured interviews. The number of participants was equally distributed between buyers and suppliers, all experienced working with KAM. A thematic analysis was then used to analyze the empirical findings.     Conclusion: Based on the results, a conclusion is drawn that there is no mutual understanding between the buyer and supplier regarding valuable traits of a KAM manager. Aligning with previous research, all participants shared the view concerning the individual's importance in KAM, however having divided opinions about which personality traits would contribute to the valuable outcomes. The buyers emphasized the importance of structure and planning relating to the personality trait conscientiousness to optimize KAM outcomes, while the suppliers rather placed focus on aspects connecting to the personality trait extraversion.

Sammanfattning Titel: Mäklarveteraners motivation och personlighet Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johanna Linder och Arshia Motamedi Handledare: Jonas Kågström Datum: Maj 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att analysera mäklarveteraners motivation och personlighet. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats och ett deduktivt förhållningssätt har praktiserats. En webbaserad onlineundersökning har använts och 215 fastighetsmäklare verksamma i Sverige har svarat på undersökningen. Datainsamlingen har behandlats i analys- och statistikprogrammet JASP. I JASP utfördes ett cronbach´s alfa test, korrelationsanalys samt en deskriptiv analys av de demografiska variablerna samt medelvärde för motivationsorienteringarna. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns någon signifikant skillnad gällande motivation mellan mäklarveteraner och andra fastighetsmäklare utifrån GCOS, general causality orientations scale. GCOS är ett verktyg för att mäta motivation utifrån motivationsorienteringar. Vi kunde se tendenser som påvisar att opersonlig orientering var något mer förekommande hos de fastighetsmäklarna med mindre erfarenhet. Resultatet visar att fastighetsmäklarna har en hög grad av autonom motivationsorientering överlag. Studien visar också att personlighetsdimensionen neuroticism är lägre hos mäklarveteraner jämfört med andra fastighetsmäklare. I övrigt påvisades inga signifikanta skillnader gällande personlighetsdimensioner och erfarenhet. Kandidatuppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till ökad förståelse avseende fastighetsmäklares motivation och behov av självbestämmande. Denna insikt är viktigdels vid rekrytering samt kring ledarskap inom branschen. Det är väsentligt att skapa förutsättningar för samt arbeta med fastighetsmäklarnas inre driv och motivation på arbetsplatsen. Gällande resultatet kring personlighetsdimensionerna så kan detta också användas vid rekrytering där det föredras att hitta personer med personlighetsdrag som påvisar låg neuroticism. Förslag till vidare forskning: Utifrån upptäckterna i denna studie skulle det varaintressant att studera GCOS inom en icke säljande yrkesgrupp för att kunna jämföra resultaten med fastighetsmäklarna i denna studies resultat. Det hade också varit intressant att studera samma syfte och forskningsfrågor utifrån en kvalitativ studie och förhållningssätt. I vårt empiriska material kunde vi se andra intressanta korrelationer som vi intebehandlar i denna studie utifrån aktuell syftesformulering, vilket gör att vi finner detintressant att undersöka GCOS utifrån andra beroendevariabler än erfarenhet,exempelvis kön.

The aim of the study was to investigate correctional employees’ attitudes towards prisoners and correctional clients in relation to the employees’ own personality, as well as other factors, such as gender, age and years of employment. Using the big-five-inventory-10 and attitudes towards prisoners-scale to study 83 Swedish correctional employees, a correlation(r = 0.352, p = 0.001) was found between the personality trait agreeableness and a more positive attitude towards prisoners. It was also found that female correctional employees in general had a more positive attitude than males (Cohen’s d = 0.755, p < 0.001), and preliminary findings suggested that younger correctional employees might be more likely to hold either extremely positive or extremely negative views of prisoners, compared to older correctional employees.

The relationship between qualitative data analysis software (QDAS) and the development of new methods remains underexplored. While scholars argue that software tactics are used only to implement analytic strategies, some strategies are made possible only with new software developments. Aligned with the Five-Level QDA method, we aim to address the gap in the literature by thoroughly presenting the methodological aspects of an existing narrative inquiry. To be systematic in our explanation of QDAS integration, we begin by offering background information about the original project, followed by an analytical plan, which was informed by our researcher’s subjectivity and generativity theory. We then introduce our translational process that merges our subjective narrative strategy with objective ATLAS.ti tactics into a comprehensive framework for analysis. The findings, presented as a conceptual mapping of the data, informed deeper metaphorical exploration of generativity which is discussed as a life-long process of intergenerational connectedness.

Studiens syfte var att studera politiskt ställningstagandes och personlighetsdrags samband med politisk tolerans, på en svensk population. Tidigare forskning har visat att individer på den politiska vänstern uppvisar mer tolerans än högern. Nyare fynd har dock visat att vänstern och högern uppvisar ömsesidig intolerans för varandra. Personlighetsdrag inom the Big Five har visats kunna predicera politiskt ställningstagande, och vissa drag har även uppvisat samband med tolerans. 166 individer besvarade en enkät med frågor som mätte personlighetsdrag, politiskt ställningstagande och politisk tolerans. Politisk tolerans delades upp i två: generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot vänster- och högergrupper. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att starkare politiskt ställningstagande åt höger, vänlighet/ sympatiskhet och neuroticism signifikant predicerade generell politisk tolerans;  att öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot vänstergrupper; och att starkare politiskt ställningstagande åt höger, öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot högergrupper. Starkare politiskt ställningstagande åt höger verkar predicera högre generell politisk tolerans och politisk tolerans mot högergrupper. Politiskt ställningstagande verkade inte ha något samband med politisk tolerans mot vänstergrupper. Resultatet i denna studie har gått emot vad tidigare forskning visat då högern snarare än vänstern uppvisat mer politisk tolerans. Det skulle kunna innebära att vänstern och högern har olika grunder för sin uppfattning. Vänsterindivider kan ha visat lägre politisk tolerans på grund av upplevda hot mot framsteg i social jämlikhet, medan högerindivider inte upplevde ett lika stort hot.

The use of social networking sites, such as Facebook, in the job application screening process has changed the recruitment landscape. Many human resource (HR) professionals and recruiters have begun to use social networking sites as a tool to attract, source and screen potential candidates. When screening candidates’ Facebook profiles, recruiters make personality judgements that have important consequences for hiring decisions. However, little is known about what makes a good judge of personality in the world of online screening for recruitment. This study investigated the relationship between recruiters’ Big Five personality traits (extraversion, agreeableness, conscientiousness, openness to experience and neuroticism) and their ability to judge accurately candidates’ personality traits from their Facebook profiles. In particular, distinctive accuracy measures were employed which account for personality profile normativeness, or the degree to which applicants being rated are generally alike – an important limitation of earlier profile accuracy measures. Results from 456 university students who judged five actual Facebook profiles for which ‘true score’ estimates on personality traits were possible, revealed that recruiters were generally able to infer applicants’ personality traits from their Facebook profiles. However, recruiter personality was not an important factor in their judgement accuracy, neither when accuracy was operationalised as traditional profile accuracy measures, nor as distinctive accuracy.