Syftet med arbetet är att undersöka modersmålsstöd i förskolan, vilka reflektioner det finns kring modersmålsstöd samt hur modersmåltränare, förskollärare och barn upplever att det fungerar i förskolans verksamhet i Malmö stad. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, detta genom att intervjua tre förskollärare och tre modersmålstränare. Vi har även varit ute och observerat barn i verksamheten under tillfällen då modersmålsträning skett. Resultatet av undersökningen visar att modersmålsstöd i förskolan överlag fungerar bra men att det finns områden som kan förbättras. Modersmålstränarna upplever att de blir bättre bemötta idag och förskollärarna anser att samarbetet fungerar bättre nu än det gjort tidigare. Observationerna visar tydligt att barnen tycker att det är roligt att få lära sig sitt modersmål.

<p>I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.</p>

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur pedagoger arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolans verksamhet. Mer specifikt hur pedagogers arbete ser ut i praktiken och hur detta visar sig i förskolans fysiska miljö. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskrivs ett interkulturellt förhållningssätt av pedagoger i förskolan? Hur beskriver pedagoger i förskolan att deras interkulturella arbete utförs i praktiken? Hur beskriver pedagoger i förskolan att det interkulturella förhållningssättet synliggörs i förskolans miljö? Studien är kvalitativ och de metoder som använts är, gruppintervjuer med arbetslag samt observationer av förskolans fysiska miljö. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella begreppet artefakter samt Stier och Sandströms (2017) fyra förhållningssätt. Dessa består av; instrumentellt mångkulturellt förhållningssätt, medvetet mångkulturellt förhållningssätt, interkulturellt förhållningssätt samt transkulturellt förhållningssätt. I studiens resultat framkommer bland annat att pedagogerna beskriver nyfikenhet, intresse och öppenhet som grundläggande för ett interkulturellt förhållningssätt. Det interkulturella arbetet beskrivs bestå av reflektion, samtal med barn, språk, och andra kulturella uttrycksformer så som dans och musik. Samverkan med vårdnadshavarna beskrivs både som en svårighet och en viktig tillgång i det interkulturella arbetet. I förskolornas miljö är det språk som får störst utrymme.