Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn. Syfte: Syftet med denna studie är att genom litteraturstudier belysa stickrädsla och undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att lindra lidandet hos stickrädda patienter såväl barn som vuxna. Design/ Teoretisk Referensram: Beskrivande litteraturstudie valdes som metod för denna studie, granskning skedde av 13 artiklar vilka presenteras i resultatet. Katie Erikssons teori om lidande användes som teoretisk referensram. Resultatet: I resultatet visas hur lidandet kan lindras av sjuksköterskans förhållningssätt genom: bemötande, stöd, delaktighet, miljö, farmakologiska metoder, icke farmakologiska metoder och reaktioner hos barn och vuxna. I de olika kategorierna framkommer vad som kan lindra rädslan respektive vad som bidrar till en ökad rädsla för dessa patienter. Exponering för nålar kan bidra till både en ökad rädsla. Design på den medicinsk tekniska utrustningen kan bidra till en minskad rädsla. Det gäller att se den unika patienten och vad som lindrar dennes rädsla. Slutsats: Stickrädsla innebär för många patienter ett stort lidande. Sjuksköterskor bör uppmärksamma detta lidande och lindra det genom att vidta omvårdnadsåtgärder. / Background: Needle Fear is a problem in children and adults so painful for these patients. Fear and anxiety cause some patients also to develop a phobia. While some patients are so afraid of needles it implies that care is not appealed or absent, although some patients were in need of treatment, although it may go so far that women avoid having children. Aim: The purpose of this study is, by studying literature, to highlight needle fear and examine what the nurse can do to alleviate the suffering of the needle fear patients both children and adults. Design/ Theoretical Frame of reference: Descriptive design was chosen as the method of this study, examination was done of 13 articles which are presented in the results. Katie Erikssons theory and her view of the suffering were used as a theoretical frame work. Result: The result shows how suffering can be alleviated by the nurses´ attitudes: attitude, support, participation, environment, non- pharmacological approaches, pharmacological methods and reactions in children and adults. In each category is found as can alleviate fear and in contributing to an increased fear of these patients. Exposure to needles can contribute to both an increased fear. Design of the medical technical equipment can help to reduce any fear. You have to see the unique patient and what relieves his fear. Conclusion: Needle Fear means for many patients a great deal of suffering. Nurses should pay attention to alleviate this suffering and by providing care and empathy for the patients.

<p>Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek.</p>

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga. Skalan föreslås preliminärt som komplement till andra skattningsformulär vid utvärdering av behandling vid social fobi.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie. Behandlingen uppvisade ej effekt på behandlingsdeltagarnas upplevelse av skam. Studien visar således att TOSCA:s reliabilitet är god men att dess validitet behöver utredas vidare.

No description available.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud. Personer med social fobi förutspåddes använda mindre mobiltelefoni, men mer portabelt ljud, än personer utan social fobi. Neurotiker förutspåddes använda portabelt ljud i större utsträckning än de brukar mobiltelefoni. En skillnad förutspåddes finnas mellan män och kvinnor gällande användande av mobiltelefoni och portabelt ljud. Resultaten visade inte på något samband mellan extraversion eller social fobi och användningsfrekvens gällande mobiltelefon, eller portabelt ljud vilket inte stöder hypotesen, däremot så fanns ett samband mellan neuroticism och användningsfrekvens vilket delvis stöder hypotesen och förövrigt indikerar resultaten att kvinnor jämfört med män föredrar mobiltelefon framför portabelt ljud i detta avseende. / Previous studies have indicated that extroverts use mobile cell phones more than introverts (Inyang et al. 2010). A survey was carried out to test the relationship between personality type and frequency preference for mobile cell phones and portable sound use. A hundred individuals participated in the survey containing three parts of questions. It was predicted that extroverts will be more active users of mobile phones than introverts, while introverts were predicted to be more active users of portable sound. People with social phobia were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than people lacking social phobia. Neurotics were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than non-neuritics. A gender effect was also predicted. The result did not show any relation between extraversion or social fobia, and mobile phone or portable sound usage, which doesn’t support the hypothesis, on the other hand a relation between neuroticism and mobile phone usage and portable sound usage was supported and women compared to men were also shown to prefer mobile phone to portable sound.

I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg. / <p>Svenska</p>

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen. De använder sig utav både verbala och inte verbala signaler för att uttrycka sin rädsla. Det svåraste är att känna igen de patienter som inte ger alls några signaler på sin rädsla. Patienter som lider av stickrädsla upplever otillräcklig empati, respekt och stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Kontakten med patienten är absolut grundläggande för att kunna skapa ett förtroende som är plattformen till ett vidare arbete i rädslareduceringen. Forskning inom området behövs. / Today, it is not unusual to meet patients in healthcare who are afraid for needles. The purpose of this examination paper is to illustrate needle fear in adult patients. A literature review has been performed for the purpose of this study with focus on dental care, which has involved a review and synthesis of results from scientific publications. The results show that there are different methods to reduce needle fear. Many of these patients relate their fear to current or earlier traumatic experiences from childhood involving needles. They use both verbal and non verbal signals to express their fear. The most problematic is to recognize needle fear with patients that show no signals. It is found that patients who suffer from needle fear do not experience enough empathy, respect or support from healthcare staff. When dealing with such patients it is absolutely fundamental to create trust as a platform in order to reduce needle fear. The field is under researched.