Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos ungdomar utifrån ett transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet. / This study was aimed at examining the relationship between co-existing psychological problems and catastrophizing in adolescents from a transdiagnostic perspective. The role of catastrophizing for the change of social anxiety and depression was analyzed in an internet based CBT-treatment for social phobia (N=18). The results indicate that adolescents with high initial level of catastrophizing have a larger reduction of depression than adolescents with low initial level of catastrophizing. This suggests that catastrophizing should be considered when specifying treatment for social phobia, especially if it co-occurs with depression. The relationship between catastrophizing and comorbidity was analyzed in a cross-sectional study of adolescents (N=713). The result suggests that catastrophizing is associated with the level of social fear, sleep problems and depression.

The purpose of the study was to investigate the relationship betweensocial anxiety disorder and problematic internet use. Individuals withsocial anxiety disorder might prefer online interaction compared toface-to-face interaction. This could develop into problematic internetuse (PIU). PIU is when an individual uses the internet to the degreethat it negatively affects the individual’s life, based on Davis’ (2001)model of problematic internet use. The data was collected using anonline survey. There was a total of 484 participants in the finalanalyses, with 26.1% males, 71.5% females (Mage=27.99, SD= 10.1).First, a correlation analysis was done between social anxiety and PIU.The results showed that there was a positive correlation between socialanxiety and problematic internet use (r=.53). We then used age as amoderator to investigate if age had a moderating effect on socialanxiety and problematic internet use, using a moderation analysis. Theanalysis revealed a significant moderation effect of age, but a low leveloverall of PIU in the sample. This meant that even at high levels ofsocial anxiety, the sample did not display PIU-behaviors. Furtherresearch is needed to investigate the relationship between socialanxiety, PIU and what it looks like for different age groups. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan social fobioch problematisk internetanvändning och hur detta modererar medålder. Individer med social fobi kan uppleva det mer bekvämt attinteragera genom internet i jämförelse med i verkligheten. Detta kanleda till att individen utvecklar problematiskt internetanvändande(PIU). PIU innebär att en individ använder internet på ett sätt somnegativt påverkar individens liv, utifrån Davis (2001) modell förproblematiskt internetanvändande. Datainsamlingen skedde genom enwebbenkät. Totalt var det 484 deltagare i studien (Målder=27.99,SD=10.1), med 26.1% män och 71.5% kvinnor. Först genomfördes enkorrelationsanalys mellan social fobi och PIU. Resultaten visar att detfinns en positiv korrelation mellan social fobi och problematisktinternetanvändande (r=.53). Vi använde ålder som en variabel i vårforskning för att undersöka om ålder har en moderationseffekt påsocial fobi och problematiskt internetanvändande. För att undersökadetta genomförde vi en moderationsanalys. Resultaten visade att ålderhar en signifikant effekt på social fobi och PIU, men att det inte fannsen särskilt hög nivå av PIU hos deltagarna. Detta innebar att även vidhöga nivåer av social fobi uppvisade inte deltagarna PIU-beteenden.Framtida forskning är nödvändigt för att etablera hur förhållandetmellan social fobi och problematiskt internetanvändande ser ut mellanolika åldrar.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld. Utöver dessa perspektiv berörs även ett filosofiskt synsätt, härlett från Aristoteles och tanken om att varje människa strävar efter att leva upp till sin fulla potential, självförverkligande. Vad studien kommer fram till är att det i ämnet svenska i gymnasieskolan inte finns något speciellt stöd för den talrädda eleven, och det finns inga pedagogiska riktlinjer för lärarna att förhålla sig till. Lärarna arbetar utefter egen förmåga med talrädda elever och de tycker överlag att det fungerar, att talrädda elever inte utgör ett så stort problem. Detta resultat diskuteras i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna samt det filosofiska synsättet, vilket genererar i antagandet om att talrädda elever faktiskt ändå utgör ett problem, ett problem för sin demokratiska rätt, för sin kunskapsutveckling och för sitt självförverkligande. / The purpose of this study was to examine what kind of support a student in fear of speaking gets in the Swedish subject in an upper secondary school, and this was done through interviews with four teachers at secondary level. The interest was based primarily on the fact that social phobia is a common problem among young adults in Sweden and the fact that it is in youth that phobia for social situations develops. A part of social phobia is fear of speaking in public, and toward to what the curriculum for the Swedish subject in the upper secondary school says about oral language and its meaning to every human being and its development, a student in fear of speaking becomes problematized in regards to learning and development. The perspective of this study is not based on the problem concerning social phobia, but about the democratic perspective and the fact that the upper secondary school is based on democratic grounds, where every student should get opportunities to develop their speaking skills and their ability to have the courage to speak out loud. The social-cultural perspective is another base for this study, where the oral language, communication, has a significant role in learning and knowledge, as well as in self-understanding and in understanding the world. Besides these perspectives, the study also takes a philosophic approach derived from Aristotle and the idea that every human being strives to reach their full potential, self-fulfillment. This study concludes that the Swedish subject in upper secondary school doesn’t offer any support for students with fear of speaking and there is no educational guidelines for the teachers to follow. The teachers work along their own ability with students with fear of speaking and they think in general it works, they think that students with fear of speaking is not such a big problem. These results are discussed in relation to the theoretical starting points and the philosophical approach, which generates in the assumption that students with fear of speaking actually is a problem, a problem for their democratic rights, to their knowledge and their self-fulfillment.

Bakgrund: För att halitosis ska tas på större allvar och för att de drabbade individerna ska få rätt sorts stöd är det av stor vikt att identifiera samt uppmärksamma halitosis eventuella effekter på livskvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att identifiera och sammanställa kunskap kring halitosis eventuella effekter på upplevd livskvalitet med speciellt avseende på oralhälsorelaterad livskvalitet, social ångest och sociala relationer. Metod:Examensarbetet är en allmän litteraturstudie där systematiska och manuella sökningar användes för att finna artiklar. Resultat: Studiens resultat är baserat på 17 vetenskapliga originalartiklar. Gemensamt visar artiklarna en negativ korrelation mellan halitosis och oralhälsorelaterad livskvalitet, halitosis och social ångest eller halitosis och sociala relationer. Majoriteten av artiklarna visar att individer med halitosis anpassar sina sociala liv efter symptomet. Slutsats: Halitosis kan konstateras vara mer än bara dålig andedräkt. Genom att bland annat ha en negativ påverkan på en individs självförtroende kan halitosis leda till psykisk ohälsa i form av social ångest, försvårade sociala relationer och försämrad oral hälsorelaterad livskvalitet vilket kan påverka livskvaliteten. Det är därför av stor vikt att tandvårdspersonal beaktar den orala hälsan ur ett bredare perspektiv där halitosis kan uppmärksammas. / Background: In order for halitosis to be taken more seriously and for the affected individuals to receive the right kind of support, it is important to identify and pay attention to halitosis's possible effects on the quality of life. Aim:The aim of the study was to identify and compile knowledge about halitosis possible impact on perceived quality of life particulary regarding oral health related quality of life, social anxiety and social relationships. Method: The study was a general literature study where systematic and manual searches, in three different databases, were used to find articles. The selection of articles where made in three steps. Results: The study results is based on 17 scientific original articles. The articles mutually show a negative correlation between halitosis and oral health-related quality of life, halitosis and social anxiety or halitosis and social relationships. Conclusion:By affecting an individual's self- esteem, halitosis can lead to psychological distress in terms of social anxiety, impaired social relationships and impaired oral health related quality of life, which can affect the general quality of life. It is therefore at the utmost importance that dental professionals take oral health into account from a broader perspective where halitosis can be noted.

Social fobi är en ångeststörning som i stor utsträckning påverkar livet hos den som är diagnostiserad. Kärnan i social fobi ligger i rädslan att bli granskad och riskera att göra bort sig eller bli förlöjligad. Den behandlingsmetod som visats vara mest effektiv i behandling mot social fobi är kognitiv beteendeterapi (KBT). Det är en tidsbegränsad och nutidsorienterad psykoterapi där patienten lär sig både kognitiva och beteenderelaterade färdigheter som behövs för att denne adaptivt ska kunna fungera i både inter- och intrapersonella världar. I takt med att teknologin utvecklas blir det möjligt att flytta terapin till en virtuell miljö, där patienten kan exponeras för de stimuli som de anser vara ångestframkallande. Denna behandingsform kallas för Virtual Reality Exposure Therapy (VRET) och tar terorier inom KBT och förflyttar dem till en miljö i virtual reality. User experience-mål beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne interagerar med interaktiva system. UX-mål delas upp i pragmatiska och hedoniska aspekter. Resultatet av studien blev två pragmatiska och två hedoniska UX-mål som beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne behandlas med VRET mot social fobi. De framtagna målen visar att känslor av kontroll, realism, belöningar och utmaningar är det som användarna anser vara de viktigaste aspekterna när en mjukvara för behandling av social fobi ska designas.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman. Resultatet visade också på två typer av social fobi där rädslan bottnade i olika upplevelser vilka utgjorde grunden till respektive sociala fobi. Den första typen av social fobi verkade bottna i en överjagsproblematik bestående av ointegrerade representationer av själv och andra, och behandlades med tolkande interventioner. För den andra typen verkade upplevelser av trauma utgöra grunden för fobin, och behandlingen av denna grupp baserades på stödjande inslag.

Studiens syfte var att undersöka huruvida gymnasieelevers uppfattningar skiljde sig baserat på ifall en karaktär beskrevs ha den psykiatriska diagnosen social fobi, eller som blyg; ifall uppfattningar skiljde sig baserat på ifall karaktären beskrevs som en kille eller tjej; samt ifall deltagarens kön hade en påverkan på utfallet.Studien utfördes med en experimentell mellangruppsdesign, och inkluderade totalt 461 elever från 4 olika gymnasieskolor och 23 klassrum. Deltagarna fördelades digitalt till fyra olika versioner av korta beskrivningar som antingen framställde en karaktär som kille med social fobi; tjej med social fobi; kille som blyg; eller tjej som blyg. Efter att ha läst den tilldelade vinjettbeskrivningen tog deltagarna ställning till 20 påståenden om den beskrivna karaktären. Mellangruppsanalyser indikerade att elevernas uppfattningar skilde sig beroende på ifall karaktären beskrevs som socialt fobisk eller blyg, och som kille eller tjej. Mer specifikt verkar det som att eleverna hade ett mer negativt förhållningsätt gentemot blyghetsversionerna än gentemot social fobi-versionerna, samt gentemot killar än tjejer. Därutöver påvisades det även att deltagarens kön kan påverka utfallet: tjejer verkar ha haft ett mer accepterande förhållningssätt gentemot vinjettbeskrivningarna än vad killar hade, medan killarna verkar ha haft ett mer negativt förhållningssätt än vad tjejerna hade. Dessutom verkar eleverna ha haft en mindre förståelse för karaktären som beskrevs som blyg, än för karaktären som beskrevs ha social fobi, vilket är intressant eftersom tidigare forskning generellt belyser att de som beskrivs ha en psykisk problematik också tenderar att vara mindre omtyckta och accepterade av andra. Effekterna som uppmättes var dock svaga, vilket innebär att det bör tolkas med försiktighet. Resultatet belyser att det kan vara av betydelse för framtida studier att undersöka ungas uppfattningar experimentellt, och då också involvera problemtyp, kön på karaktärsbeskrivning, och kön på deltagare som faktorer.

Specifik fobi är en vanlig psykiatrisk åkomma som kan leda till stora individuella begränsningar. Symtomen kan framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi där 85–90 % blir kliniskt signifikant förbättrade. Forskning påvisar lovande behandlingsutfall för virtuell exponeringsbehandling (VRET) mot spindelfobi. Tekniken är intressant då den kringgår de problem med anskaffning och förvaring av fobiska stimuli som sedvanlig behandling medför och dessutom kan innebära ökad tillgänglighet och flexibilitet vid behandling. Syftet med föreliggande studie är att jämföra behandlingseffekten av ensessionsbehandling (OST) med en nyutvecklad spelifierad virtuell exponeringsbehandling (VIMSE), som sker under en fristående behandlingssession. Totalt randomiserades 73 deltagare mellan de två behandlingsmetoderna. Båda behandlingarna medförde statistiskt signifikanta förbättringar med stora effektstorlekar för såväl det beteendetest (BAT), som utgjorde det primära utfallsmåttet (OST d = 1,94; VIMSE d = 1,41), som för de sekundära utfallsmåtten Spider Phobia Questionnaire och Fear of Spiders Questionnaire. OST resulterade i signifikant fler kliniskt signifikant förbättrade än VIMSE. / VIMSE (VIrtual reality Method for Spider phobia Exposure therapy)

Denna studie tar sin grund i fyra förskollärares erfarenheter av selektiv mutism i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan. Föreliggande studies metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenologisk inriktning. Empiriinsamlingen grundas i semistrukturerade intervjuer med de fyra utvalda förskollärarna. Resultatet av studien påvisar att förskollärarnas upplevelser i arbetet med selektiv mutism är ytterst likvärdigt, både när det kommer till fördelaktiga arbetsmetoder samt den bristfälliga samverkan som bedrivs i detta arbete. Resultatet påvisar även att intervjuade förskollärare upplever att det finns en utbredd okunskap om selektiv mutism inom både förskolan och hälso- och sjukvården, förskollärarna förtydligar att det krävs utveckling inom detta område.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.