No description available.

The Folk high school as an institution is not governed by the same legislation and policy frame work as the Swedish public schools. The study show that one of the outcomes of a less governed education form seems to be a less goal oriented educational environment, which enables teachers and participants to elaborate with different didactic/ learning techniques to foster an including and tolerant learning environment.  Another key factor to engage participants with low self-confidence and motivation is the low number of participants in each class. In combination, these factors constitute a solid platform when trying to regain a lost trust for the educational system among the participant. In the study teachers answered a series of question related to their work in the subject History in the Folk High School. The study brings insights on the teacher´s role in engaging participant with low self-confidence and motivation in the learning process and which didactic techniques are used to facilitate it.

<p>Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.</p><p>Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.</p><p>I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjumetoden för att kunna anpassa mig efter respondenterna och få så uttömmande svar som möjligt.</p><p>Slutsatsen blev att dialogen mellan elever har betydelse för inlärningen. Man kan som lärare i distansutbildningen påverka dialogen mellan elever genom att ge dem diskussionsuppgifter eller uppgifter som de måste lösa gruppvis. Grupperna bör dock ej vara för stora. Det är viktigt att lärarna förbereder dessa uppgifter noga så att de känns relevanta för eleverna. Det är även bra om diskussionerna ingår som ett obligatoriskt moment som eleverna görs medvetna om vid kursstart.</p><p>För att uppnå en spontan dialog mellan elever på distans bör man ge dem utrymme för fysiska träffar. Huruvida dessa träffar skall vara obligatoriska är svårt att säga då man då riskerar att utesluta några elever.</p> / <p>The dialogue is the core of teaching at the folk high school. The teachers want to give their students the opportunity to discuss what they acquired, to increase the students’ understanding and knowledge. When the folk high school, a few years ago, began exploring the field of distance education, they wanted the dialogue to be a part of their distance education as well.</p><p>The purpose of this essay is to give the reader a greater knowledge of the importance of the dialogue between students and to give tangible proposals for how teachers can give stimulus to the students’ dialogues in distance education.</p><p>The conclusion is that the dialogue between students has importance for the students’ learning. As a teacher in distance education you can give stimulus to the students’ dialogue by giving the students discussion exercises or creating group-exercises. The groups should however not consist of too many students. It is important that the teacher prepare these exercises well so that the students find them relevant. It is also preferable that the discussion exercises are compulsory and that the students are aware of this from the start of the course.</p><p>To achieve a spontaneous dialogue between students in distance education you should give the students the opportunity of physical meetings. Whether these meetings should be compulsory or not is hard to say, as you risk excluding a few students if they are.</p>

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

The project focuses on a new production of a Community College with a Physical Education program in a forest area north of Alberga. It will be a facility with multiple gyms which are used during daytime by students and during night by the citizens of Alberga and the close by neighborhoods for organized sports. The main focus for the building is to serve as a "House of sports" for the people but also as a space which can be used for other activities that requires larger open interior spaces such as community markets during fall, evening courses for adults etc. Open spaces for studies on the top floor will also enable self studies, both for the students at the community college but also for the youths of Alberga who go to school at a different location. It will give the opportunity for group projects and homework in a neutral environment that doesn't require the student to have a desk, computer etc. at home which can be a great help for those in a tight economic situation. The strategy for the project builds on an understanding for Physical Education on a Community college level for different types of active professions and which types of facilities they require. Apart from that it requires synergies for a space to be used for different activities to be able to fit different people and different purpose. All spaces in this project need to be multi-functional and well planned to fit their purposes but maily to be able to change for future use. / Projektet fokuserar på nybyggnaden av en folkhögskola med idrottsinriktad utbildning i skogsområdet norr om Alberga. Det kommer vara en anläggning med flera idrottshallar som på dagen nyttjas av studenter och på kvällen används av befolkningen i Alberga och närliggande samhällen för organiserad träning. Tanken är att byggnaden ska kunna fungera som ett idrottens hus för folket men också en plats som kan nyttjas till ortens andra aktiviteter som kräver större interiöra ytor så som loppis på hösten, kvällskurser för vuxna mm. Öppna studieytor på översta våningen ska även möjliggöra självstudier både för folkhögskolans studenter men även för de ungdomar som bor i Alberta men studerar på annan plats. Då finns möjlighet att göra grupprojekt och läxor här i en neutral miljö som inte sätter krav på att eleven själv behöver ex skrivbord, dator mm och kan vara en enorm möjlighet för de som befinner sig i en svår ekonomisk situation.Strategin för projektet bygger på en förståelse för idrottsutbildning på högskolenivå för olika typer av aktiva yrken samt vilka typer av faciliteter detta kräver. Utöver detta är det viktigt med synergier där en yta ska kunna användas till olika aktiviteter för att passa olika människor och syften. Samtliga ytor i projektet behöver vara multifunktionella och väl planerade för att passa till sina planerade ändamål men framförallt kunna förändras för framtida bruk.

En kvalitativ studie av folkhögskolerektorers uppfattningar om folkhögskolans verksamhet idag i jämförelse med det traditionella gymnasieskolan och folkhögskolans histotiska traditioner och pedagogiska arbetssätt.

The aims of the thesis are to describe ways to obtain information needed for teaching andlearning practical and artistic subjects at a folk high school, to look into which part the library plays in this search for information, and finally, to see what the library can do to meet the information needs existing arnong teachers and students of arts and craft.Qualitative interviews were made with four teachers, seven students and one librarian atone folk high school, providing data for the thesis. The results indicate five main ways to obtain information among the persons interviewed:through books, by their own work process, by sensuous experience, throughcommunication with other people, and by the master of the craft passing on his/herknowledge to the apprentice.In this thesis some suggestions are also given for helping the library to meet the information needs of people involved in arts and craft work.

Examensarbetets syfte är att undersöka individers upplevelse av att ha genomgått allmän kurspå folkhögskola. De områden som forskningsfrågorna kommer beröra är folkhögskolansinverkan på kursdeltagarna, deras reflektioner kring övergången från folkhögskola till högrestudier och kursdeltagarnas upplevelser kring det stöd som fanns tillhanda på folkhögskolan.Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson &amp; Sparkes med fokuspå begreppen habitus, som utvecklats vidare från Pierre Bourdieus, handlingshorisont,pragmatiskt rationella beslut och brytpunkter. Vi går även in på Bourdieus begrepp socialt fältoch kulturellt kapital.Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter. Fokus ligger på attfå en förståelse om de allmänna kursdeltagarnas erfarenheter kring folkhögskolan.Undersökningens resultat visar på att tidigare kursdeltagare känner att folkhögskolan haften positiv inverkan på dem, och hur deras övergång från folkhögskolan till högre studier gick.Det visar sig att två av sex informanter är kvar på sina högre studier. Informanterna förklararatt det kändes bra och viktigt med en studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan och att deförstår vad en studie- och yrkesvägledare på plats hade kunnat betyda för framtida val.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa metoden använde vi oss av enkäter som vi delade ut till elever på två folkhögskolors allmänna linje. Den kvalitativa metoden bestod i semistrukturerad intervju med lärare på de två skolorna.

Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv? Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser. Majoriteten av informanterna betraktar sig numera som hörselskadade, endast en betraktar sig själv som Döv. De yngre informanterna visade sig ha lättare att interagera med dövkulturen under perioden på Västanviks Folkhögskola men att de inte känner sig fullt accepterade i dövgruppen utanför skolan. / The study aims to describe and understand how a possible change of identity/self-perception might happen of people with hard of hearing, who has had spoken Swedish as its first language but as an adult comes in contact with sign language and interact with the deaf culture in Sweden. The characteristic categories are used to create a spread in the rapprochement of the description and understandings of the meeting with deaf culture are gender, age and cochlear implants. This is to reflect the spread that exists within the heterogeneous group of hard of hearing people. The questions used are: Does gender, age and cochlear implants have any significance of any change on how people with hearing loss interact before, during and after the meeting with the deaf culture? And how have these changes affected the individual's way of looking at itself? The results show that the informants described how their identity and self-perception has changed in a positive direction during and after the meeting with the deaf culture. Before meeting with the deaf culture the informants have viewed themselves as hearing and the meeting with the deaf culture has brought an awareness of the effects of a hearing loss. The majority of the informants regard themselves now as hard of hearing, only one considers himself deaf. The younger informants turned out to have an easier time interacting with the deaf culture whilst attending Västanvik Folkhögskola but they do not feel fully accepted in the deaf culture outside the school.