Konstnärliga uttryck är centrala för människan och har en potential att beröra oss. Vi kan ge­nom konsten uppleva sådant som vi inte själva har någon erfarenhet av, genom att någon skickligt har fångat en erfarenhet som levandegörs för en annan människa på scen, i ett musikstycke eller i ett konstverk. Att få uttrycka sig konstnärligt kan ta oss ännu närmare en djupare förståelse, för att skapandet är något sinnligt, något vi erfar både med våra kroppar och våra sinnen. Forskning visar att estetiska lärprocesser kan bidra med att skapa mening, att fördjupa och berika förståelsen för det som undervisas och att göra lärandet lustfyllt. Det kan också bidra med en större förståelse, för sig själv och för andra. Trots detta finns det en utveckling inom grundskola och gymnasium där de estetiska ämnena får allt mindre utrymme i läroplanen. Inom folkhögskolan däremot finns en stor mängd kurser i konstnärliga uttrycksformer och eftersom det inte finns någon centralt styrd läroplan finns förutsättningar att arbeta med konstnärliga uttryck på ett fritt sätt. Den här uppsatsen vill undersöka vad konstnärliga uttryck kan bidra med i undervisning på folkhögskola.  Genom fallstudien som metod utforskas estetiska lärprocesser på en teaterlinje. Genom en deltagande observation av ett repetitionsarbete noteras hur läraren undervisar och i en djupintervju delar läraren med sig av sina erfarenheter av undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av framför allt Biestas teorier om subjekttillblivelse. Resultatet visar att läraren erbjuder deltagarna motstånd, hon ställer frågor och borrar hela tiden vidare i vad som driver deras roller och vad de vill, vilket bidrar till en ökad förståelse, för karaktärerna, och för en annan människas livssituation. Hon drar deltagarna in i dialog med världen de möter. De får utrymme att själva formulera sig kring sina karaktärer, samtidigt som läraren driver arbetet framåt genom att utmana och stötta. Hon använder sig av vad Biesta benämner som avbrott, fördröjning och stöttning. I diskussionen diskuteras lärarens sätt att undervisa utifrån den teoretiska bakgrunden. Lärarens berättelse och observationen av repetitionsarbetet visar att hon leds av idéer om vilken slags undervisning som är hjälpsam för deltagarna i sitt praktiska pedagogiska arbete.

En välmående och stressfri miljö för utbildning.  Mitt projekt tar avstamp från Vårdingeby Folkhögskola, i Järna utanför Södertälje, som gjorde ett starkt intryck på mig. Det är framförallt att det ger en möjlighet för unga människor som inte tex fått fullständiga betyg i gymnasiet att få en nystart och börja plugga vidare. De har en ekologist och hållbar strategi för vilken form de vill hålla utbildning inom. De har tex hantverksutbildningar inom konst och trä där de nyttjar skogen för att tillverka stolar och möbler. Detta i samklang med studier i grundämnena för att få behörighet till universitet. Kunskap och utbildning är ett sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle, göra utbildning möjlig för även de som har haft en tuff tid i sin ungdom. Att vara på landsbygden och få natur och lugn runt omkring sig är också en väldigt god förutsättning för studier. Detta vill jag ta vidare till Farstanäs som ägs av Södertälje kommun idag och där det finns en Herrgård, men också flera ekonomibyggnader och ladugård. Så platsen för ett kunskapshus med fokus på lärande och utvecklande för social gemenskap är det jag tittat vidare på. Då min underrubrik är ”En välmående och stressfri miljö för utbildning” så är ett naturrum för vila viktigt och även lugna studieplatser. Likaså utställningsytor för studenterna och övriga att visa sina produktioner på. Hierarkiskt skulle jag säga att naturrummet står först, sedan lugna studieplatser och utställningsytor. Café och restaurang är ett trevligt inslag för besökande och studerande och gör Folketshus till ett utflyktsmål. / A well-being and stress-free environment for Education. My project is based on Vårdingeby Folkhögskola, outside Södertälje in Järna, which made a strong impression on me. It provides an opportunity for young people who, for example have not received full grades in high school. They will get a fresh start. Vårdingeby Folkhögskola have an ecologic and a sustainable strategy. They have, for example, craft training in art and wood where they use the forest to make chairs and furniture. This in line with studies in the mainsubjects to get competence for university. Knowledge and education is a way to create a more equal society, make education possible for even those who have had a tough time in their youth. Being in the countryside and getting nature and peace around you is also a very good condition for studies. I want to take this on to Farstanäs, which is owned by Södertälje municipality today and where there is a mandolin, but also several outbuildings and a barn. So the place for a knowledge house with a focus on learning and development for social community is what I have created.  As my subtitle is "A well -being and stress-free environment for education", a nature room for rest is important and also quiet study places.Also exhibition spaces for students and others to show their works. Hierarchically, I would say that the nature room stands first, then quiet study places and exhibition spaces. Café and restaurant is a nice area for visitors and students and makes Folketshus a destination.

Som snart färdigutbildad gitarr- och ensemblelärare med inriktning mot gymnasiet har jag genomgått många år av ensembleundervisning i flera olika skolformer. Mina första erfarenheter av ämnet fick jag i kulturskolan under barndomen och senare fortsatte ensembleundervisningen på gymnasium och folkhögskola. När jag själv undervisat har det väckts ett intresse för att undersöka om det finns samband mellan elevernas förkunskaper och de musikaliska elementen lärarna väljer att fokusera på i sin undervisning. Denna studies syfte är att undersöka hur två ensemblelärare verksamma vid kulturskola respektive folkhögskola undervisar genom att undersöka vilka kulturella verktyg, definierade enligt den kulturpsykologiska teorin, de använder i sin undervisning. Frågorna kretsar kring vilka verktygen är, hur de använder dem och vilka kunskaper de distribuerar. Vad har lärarna gemensamt i arbetssätt och finns det något som skiljer dem åt? Resultatet visar att det finns likheter i sätt att använda och kombinera verktygen och skillnader i vilka kunskaper de distribuerar och vad lärarna riktar in sig på. Förhoppningsvis kan resultatet leda till fördjupad kunskap om hur ensembleundervisning med elever på olika kunskapsnivåer bedrivs, och väcka nya frågor och ingångar till forskning inom området.

I denna undersökning kan du läsa om hur konstnärliga strategier har använts som didaktiska redskap i bildundervisning och hur dessa kan synliggöra en radikal potential inom bildpedagogik. Studien handlar om konst, om politik och om pedagogik. Med konst menar jag framförallt konstnärligt tänkande, ett undersökande, ett förhållningssätt. Det kan gestaltas i olika uttryck, former, frågor och upplevelser. Genom kursen Gatans Galleri på Södra Stockholms folkhögskola närmar jag mig skapande undervisning från ett praktiskt håll, där jag tar erfarenhet från golvet i ett klassrum/staden in i akademin. Kursen i vilken jag finner min empiri är en terminskurs som undersöker det offentliga rummet i, om och genom konst. Undervisning och teorier undersöks med hjälp av A/R/Tography från tre vinklar: Mig som lärare, ett deltagarperspektiv och också av mig som konstnärlig utövare. En del av empirin består av en konstdagbok med egna experiment som gestaltas i uppsatsen genom bilder och gröna texter. De är tänkta att läsas ihop med sidan de gestaltas mot. Som en störning (dissensus) mellan olika sorts texter. I dagboken ingår egna experiment, textfragment, sparade exempel från genomgångar, gestaltande av teorier och minnen från tidigare uppgifter jag gjort i klassrummet. I bearbetningen av materialet framträder strategierna förflyttning, förskjutning och omförhandling som används för att dekonstruera materialet. Foucaults teorier om disciplinering och makt ligger sedan som en grundpremiss för analysen som tillsammans med teoretikerna Hannah Arendt och Jaques Rancière diskuterar hur ovisshet, skapandet av dissensus, och ett subjektskapande via handling (agens) kan ses som politiska och har potential till motstånd. Dessa handlingar och metoder utmanar strukturer inom den nyliberala skoldiskursen som mätbarhet, linjärt tänkande, hierarkiska strukturer och individualism. Radikaliteten visar sig finnas i metoden och inte i uttrycket, ett kollaborativt och experimentellt förhållningssätt i kombination med ett handlande kan skapa agens, utmana normer i skolan, offentligheten och vad vi gör och inte gör inom bildundervisning. Jag hoppas att denna uppsats fungerar både som en störning och inspiration i tänkandet kring bildundervisning.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, skapa en djupareförståelse för hur unga vuxnas väg till studier på Fryshusets folkhögskola ser ut. Därtill ämnarstudien få en förståelse för de unga vuxnas upplevelser av sina studier på Fryshusetsfolkhögskola samt den betydelse dessa studier har för dem i deras liv och framtid.​ Utifråndetta syfte formulerades dessa frågeställningar: 1) Hur såg de unga vuxnas väg till Fryshusetsfolkhögskola ut? 2) Hur upplevde de sin studietid på Fryshusets folkhögskola? 3) Vilkenbetydelse tillskriver de sin tid på folkhögskolan efter sina avslutade studier? Studiens empirisamlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem tidigare deltagare på Fryshusetsfolkhögskola som idag studerar på högskola eller universitet. Uppsatsen har ettsocialpsykologiskt perspektiv med ett teoretisk ramverk som utgår från ett symboliskinteraktionistiskt perspektiv. Ramverket består av dessa teorier: Berger och Luckmanns teoriom att individen tillsammans med samhället skapas som en social konstruktion. Främstkommer deras begrepp primär och sekundär socialisation användas, men även begreppensignifikanta andra och resocialisation. I det teoretiska ramverket ingår även Cooleys teorierom spegeljaget och primärgruppen och Goffmans teori om identitetstypologi. Resultatenvisade att Fryshusets folkhögskola har haft en betydande roll för de unga vuxna. De ungavuxna hade gått igenom en förändringsprocess under deras tid på Fryshusets folkhögskola. Deunga vuxna upplevde att relationerna på skolan hade haft en stor betydelse för dem, främsthade lärarnas uppmuntran haft en stor påverkan för deras självförtroende. Slutligen visadeäven en positiv förändring hos de unga vuxnas självkänsla och identitet. Innan deras studierpå folkhögskolan hade samtliga av informanterna oavslutade gymnasiebetyg och enupplevelse av att sakna mål. Idag studerar de vuxna på högskola eller universitet och de ungavuxna har en positiv syn på framtiden och en känsla av tillhörighet i samhället.