Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång. Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i. Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan. Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. / Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education.  The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling. Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools. The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended. The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school. The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.

I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.     Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare.     Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer. Dessutom som formuleringar i punkt- eller verbform, som skrivstafett eller som reflektion utifrån givna frågor och uppgifter; frågor utformas dels med öppna frågor som inleds med Vad, Hur, Varför, Vilka och Var och dels som ja/nej-frågor; samspel utformas i helgrupp, i smågrupper eller enskilt med läraren; intryck utformas med textbaserade och visuellt baserade material, auditivt och audiovisuellt material, dofter och gemensamma upplevelser. / In several theories within the field of Adult learning, as well as in specific documents in Swedish Adult education, reflection is given a front position in relation to students’ learning. However, the concept of reflection is problematic in that it has various meanings that do not necessarily harmonize. Furthermore, school forms in the educational system lack guidelines for the design of teaching. A conflict can be discerned here. A conflict between, on the one hand, explicit demands on reflection in documents relevant to specific school forms, and, on the other hand, a lack of clarity concerning the theory and design of reflection in teaching. The aim of this paper is to identify Folk High School teachers’ descriptions of how they design teaching to facilitate their students’ reflection. The qualitative method is thematic analysis and the empirical material consists of interviews with six Folk High School teachers. The results of the analysis are illustrated in five overall themes of descriptions; discussion is designed as broadening of perspectives and feedback in the virtual, as well as physical class room; writing is designed as online chat or by hand, with poetry and letter writing or as texts of various genres. In addition/moreover, as expressions in point- or verb form, as “writing relay” or as reflection based on given questions or assignments; questions are partly designed open-ended, beginning with What, How, Why, Who, and Where, and partly as yes-no questions; interaction is designed plenary, in small groups, or individually with the teacher; impressions are designed with text-based and visually-based materials, auditory and audiovisual materials, fragrances, and shared experiences.

School leadership and the principal’s important role in implementing national goals, efficiency in economy and administration and school development has gained increasingly interest the last decade. Both among politicians and researchers we find a lot of suggestions what kind of leadership is the most efficient to raise standards and solve the problems of decreasing student results and an increasing inequality between schools.  In the Swedish context, there is a school form that rarely is mentioned in this debate – the folk high school. On its own path, beside the ordinary school system, the folk high schools during 150 years, has brought education to adults from rural - and working class, served as a knowledge centre for the civil society and, during last years, played an important role in the integration of refugees and immigrants. The leadership in this school form is hardly at all investigated and needs to be highlighted.  The aim of this study is to give voice to principals in the Swedish folk high school and describe how they talk, and what they say, about their mission and their leadership.  This work builds upon qualitative interviews with eight principals in different folk high schools. Their stories have been processed by using a discourse-analytic approach. I have also identified the presence of different institutional logics working in their organizations. In the analysis, I have used theories made around the organizational field and the social context in schools.  My respondents describe a mission that is wide and quite open. The schools are small and the board consists of people who work voluntary to befriend the school. The principle has a large ability to design the mission him/herself. The mission also rephrases in the everyday interaction with the staff and the local culture, a culture where teachers, by tradition, has a lot of independence and great influence. This situation affects the principals’ possibilities and range of action. He/she is at the same time free and bounded. I also find that the principals, increasingly, must deal with multiple institutional logics, that affect ways of thinking, talking and acting, in their organizations.

Projektet är baserat i dem Södra delarna av Södertälje Kommuns landsbygd. Projektet är utvecklat från ett grupparbete som ligger till grunden för all analys. Farstanäs är en plats med fler hundra års historia och här har jag skapat en Folkhögskola tillsammans med ett Holkets Hus. Platsen tillhör en gammal mjölkgård, som består av fem lador och ett torg i mitten av dessa. På torget har jag gjort ett tillägg av ett stort växthus och i en av ladorna bedriver folkhögskolan sin verksamhet. / A project based in the rural parts of Södertälje municipality.  Further developed from a group project. Farstanäs is a place dating back a few houndred years, and here I have designed a school along with a Folkets Hus focused on cultivation. The project consists of the barns from an old milk farm and the square between these barns now consisting of a big greenhouse, together creating a Folkhögskola and a Folkets Hus.

I föreliggande studie presenteras vad instrumentallärare på folkhögskolor anser vara viktigt att arbeta med i sin undervisning med tanke på elevers kommande antagningsprov till musikhögskolor. För att belysa studiens forskningsområde läggs tidigare forskning fram samt annan relevant litteratur kring sociala och musikaliska aspekter på folkhögskolan och i instrumentalundervisning. Även antagningskraven för musikhögskolan inom jazzgenren presenteras. Studiens övergripande perspektiv är pragmatismen och dess metodologiska utgångspunkt är kvalitativ. En kvalitativ intervju har gjorts med fyra respondenter bestående av olika instrumentallärare inom jazzgenren på folkhögskolan. Resultatet visar instrumentallärares bild av individualisering som ett centralt verktyg i deras undervisning samt deras olika syn på aspekter som påverkar elevers utveckling, exempelvis övning, motivation och socialt samspel. Respondenterna lyfter även andra relevanta kunskaper och förmågor inför sökningen till musikhögskolan, vilka i korthet är samspel, improvisation och andra musikaliska faktorer. Studien visar att individualiseringsaspekten är en styrka på folkhögskolan. Övning, målsättning och motivation visar sig höra samman med elevers utveckling och läraren kan inta olika roller för att bidra till sina elevers motivation. Det sociala samspelet i folkhögskolans miljö verkar också vara en påverkande faktor. Avslutningsvis diskuteras bland annat musikhögskolornas sökningsinformation på hemsidorna samt huruvida folkhögskollärarnas val av undervisningsinnehåll är relaterat till lärarens egen musikaliska utbildning. / This study is about what instrumental teachers on folk high schools consider to be important aspects in their lessons in order to prepare their students for the admission tests on music colleges. In order to elaborate on the subject and aims of this study, background information such as relevant literature and a discussion of the social and musical aspects of studying in folk high schools and instrumental music education, is presented. A summary of the entry requirements for swedish music colleges specialising in jazz is also included. The study takes a pragmatic scientific approach and is qualitative in its methodology. As such, qualitative interviews were done with four music teachers at a folk high school specialising in jazz. The results of the research show that the teachers use individualisation as a central tool in their music lessons and that their different approaches have a significant impact on the students´ development in terms of practice, motivation, and social relations. The teachers go so far as to include interplay, improvisation and other musical factors in their lessons. The study shows that individualisation is a strength of the folk high school system. Musical exercises, aimed at setting goals and increasing motivation have an important impact on students musical development. In addition, music teachers take on various different roles to contribute to their students development. The social interplay in the environment of the folk high school is another factor that seems to contribute positively to students’ development. This study concludes with a discussion of the information needed to apply to music colleges and how the choice of content of different teachers at the folk high school is related to their own musical education.

Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärares professionella utveckling kan stödjas. Detta har gjorts genom att undersöka vilka konsekvenserna blir av att lärare ser sig själva på videoinspelningar från sin egen undervisning. Resultaten som presenteras bygger på en longitudinell undersökning. I den första studien deltog lärarstudenter som gick sista terminen på folkhögskollärarprogrammet. De spelade in sin undervisning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, ”praktiken” på en folkhögskola. Det som eftersöktes var vilka situationer som överraskade lärarstudenterna när de sedan såg sig själva på film. De skrev ner sina reflektioner och resultatet visade att överraskningarna handlade om bristen på lyhördhet i relation till deltagarna. De formulerade också tankar om hur de skulle vilja agera i klassrummet. I den uppföljande studien spelade några av dessa personer, som nu varit verksamma folkhögskollärare i två år efter avslutad utbildning, återigen in en av sina lektioner. Denna gång beskrev lärarna att de på filmen såg att de hade förändrat eller utvecklat sina handlingsvanor till ett mer deltagarorienterat förhållningssätt. De beskrev också att de agerade på ett mer professionellt sätt. Den teori som legat till grund för analysen har sin grund i ett pragmatiskt synsätt på lärande. Från symbolisk interaktionism har begreppen ”I” och ”me” använts, och för att i det här fallet undersöka den professionella aspekten av ”me” har begreppet ”professionalme” prövats. / The aim of the thesis is to contribute to the understanding of how teacher’s professional development can be supported. What have been investigated are the consequences that result from teachers watching video recordings from their own teaching. The results presented are based on a longitudinal investigation. In the first study, student teachers from the last semester of the folk high school teacher program participated. They recorded their teaching during the school-based part of the program, the practicum at a folk high school. What were investigated were situations that surprised the student teachers when they saw themselves on the video recording. They wrote down their reflections and the result showed that the surprises were about their lack of responsiveness in relation to the participants. The student teachers also formulated ideas about how they would act in the classroom. In the follow-up study, some of these teachers, who now had been working as graduated folk high school teachers for two years, once again video recorded one of their lessons. This time the teachers described in interviews that they, on the video recording, could see that they had changed or developed their habits to a more participatory approach. They also described that they acted in a more professional manner. The theory underlying the analysis is based on a pragmatic theory of learning. From symbolic interactionism, the concepts of "I" and "me" have been used, and in this case, to examine the professional aspect of "me", the concept of "professional-me" has been used.

I denna studie tillämpas translanguaging inom spelbaserad SO- och samhällskunskaps-undervisning. Studien genomfördes i en flerspråkig klass på folkhögskola, där majoriteten av eleverna är emergent flerspråkiga. Syftet är att utveckla elevernas lärande samt att bidra till professionsutveckling genom att utveckla lärarnas praktik, inom flerspråkig vuxenundervisning på gymnasial nivå. I uppsatsen presenteras ett dynamiskt perspektiv på språk där translanguaging används som analytiskt verktyg.  Studien är baserad på aktionsforskning vilken utforskar genomförandet av ett translanguaging-rollspel som har fokus på politik och ideologier. I rollspelet tillämpas ett antal translanguaging-strategier där både modersmål och andraspråksinlärning bidrar till att utveckla elevernas lärande inom samhällskunskap. Analysen visar hur dessa strategier kan hjälpa till att nå olika mål för translanguaging; däribland förmågan att tillägna sig ny kunskap och utvecklandet av nya språkliga praktiker. Genom translanguaging-strategierna förändras elev-lärare relationen så att eleverna även blir språkmäklare och läraren alltmer tar rollen av underlättare av transspråkande moment. Dessutom visar studien på den transformativa aspekten inom translanguaging där undervisningen bidrar till att utmana språkliga hierarkier vilket gett eleverna en ny positionering och sociopolitiskt engagemang.

The purpose of this thesis is to examine the experience of modernity, and how it related to the process of establishing and determining one’s individual identity. By studying the protocols from discussion seminars on contemporary topics attended by students at Swedish folk high school Wiks folkhögskola in the 1920s and 1930s, the study explores how the students defined themselves in relation to societal changes as well as how they evaluated what they considered to be modern versus traditional. The thesis approaches the subject through the theoretical lens of modernity, defined as the experience of living in an uncertain and changeable present, fundamentally different from what is perceived to be the past. This generates paradoxical feelings of both optimism for the future and nostalgic longing for the past. Alongside the concept of modernity, the thesis utilises theories of individualisation and historical research on the making of the modern self to explore how experiences of modernity related to processes of identity formation. The analysis is structured around three themes, urban and rural lifestyles, leisure as opportunity and threat, and changing gender norms, which were present both in the students’ discussions and in Swedish public discourse during the interwar years. Throughout, the experiences of modernity expressed by the students were much more complex and dynamic than what previous historical research on the modernisation of Sweden has suggested. The thesis therefore argues for a pluralistic and experience-based view of modernity. Furthermore, it questions the relevance of theories of modern individualisation, and to what extent the students’ identities were individual and emancipated from traditional hierarchies. Instead, it considers the role of school authorities, and concludes with the assertation that concepts such as modernity and identity should be approached through empirical studies of historical context and with a critical eye towards power dynamics, authorities, and dominant narratives.

Denna studie diskuterar och problematiserar kring hur deltagare i en konstnärlig kurs involverar och delar med sig av personliga erfarenheter och intressen. Studien intresserar sig särskilt för olika sätt som kursdeltagare delar med sig på och vilka förhållanden och förutsättningar som upplevs påverka möjligheterna till detta. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund och ser därför kommunikationen mellan individer och mellan individer och miljöer i olika sammanhang som det som skapar den gemensamma kunskapen och verkligheten. Till studiens teoretiska ramverk hör också ett relationellt perspektiv som visar på relationerna mellan människor som väsentligt för hur vi upplever och skapar identitet och kunskap. Studieobjektet är en nystartad folhögskolekurs och med hjälp av det teoretiska ramverket och kvalitativa intervjuer med kursdeltagare visar studiens resultat fram ett antal sätt och ett antal förhållanden som hänger samman med kursdeltagares delande av erfarenheter och intressen. En produktiv gemenskap i gruppen både skapas av och ger upphov till många och gränsöverkridande samtal mellan deltagarna som på detta sätt skapar ett gemensamt meningsfullt innehåll. Den produktiva gemenskapen i gruppen, det utbredda samtalen mellan deltagare och en tydlig frivillighet som genomsyrar kursen, som delvis kan antas härstamma ur själva skolformen folkhögskola, är de kategorier som sammanfattar studiens resultat.

The aim of this thesis is to describe and review the visual art teaching profession from a wider cultural perspective. This can lead to a better understanding of how teachers in 2000s Sweden manage change and relate to their task. This is a starting point for the formation of question areas that are of concern: the importance of their own specific interests in various visual art media for the development of their professional knowledge; what conditions different types of schools provide for the development of the subject and the strategies visual art teachers (in the study) use to develop their teaching on the theme of contemporary art. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective. Analysis combine cultural semiotic and frame factor models. Institutional art theory focuses on art’s audience and the art institutions which are central to contemporary art manifestations. The thesis is based on two case studies conducted by three separate teacher-training days at Bildmuseet in Umeå. 14 Visual Art teachers from four different types of schools: compulsory school, years 7-9, upper secondary school, folk high school and volountary art school (Swe. kulturskola) participated in the study. The investigations has generated data produced through interviews, observation, self-reports and images. Contemporary Art is involved in society's constant change and mix of new medias. The changes concernes the visual art educational field. The opportunities different school contexts provides for education, has an impact on how knowledge is transformed. Conformity, solid structures, formes of assessment and low legitimacy shape resistance. Teaching in visual art is highly based on teachers' own choices. A fragmented knowledge-culture with focus on manual or digital mediations leads to different knowledge-selection. This study highlights resistances that affect applying contemporary art on its own terms. Contemporary art’s starting points and new perspectives represent other paradigms than traditional art classifications. This sigifies tension between the artworld and the educational field. To reducie the tension, a dialogue and interaction between the fields on equal terms is recommended. The study identifies a lack of procedures and resources for formal continuing professional development. There is a need of developing the collective body of knowledge, covering both the theoretical and practical knowledge in the visual art teacher culture.