The purpose of this thesis is to present, contextualize and interpret the educational philosophy of Natanael Beskow between 1920–1932. The examined source material consists of articles published in the journal Studiekamraten which ordinated from Birkagården folk high school (Birkagårdens folkhögskola) where Beskow served as principal. The content of the articles is related to previous research and to a historical context. This historical context deals primarily with the modernization of the Swedish society. The basic theoretical perspectives are theories about Bildung and liberal adult education presented by Bernt Gustavsson. This thesis finds that Beskow regarded education as an inner process that gradually raised and developed the individual’s moral capacity. Such neo-humanist views dominated pedagogical philosophy of the time. In addition, Beskow saw education as an instrument that could initiate a spiritual awakening. A challenging alternative to the established liberal adult education movement (folkbildningsrörelsen) was the class struggle education (klasskampsbildningen) that was formed within SKP. Its advocates regularly attacked Birkagården folk high school. Beskow was critical of the movement. He represented a contrasting ideal built around mutuality and democracy which partly originated from the foreign settlement movement.

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman</p><p>påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller</p><p>avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig</p><p>parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn</p><p>kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.</p><p>Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien</p><p>extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska</p><p>folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt</p><p>respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer</p><p>dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade</p><p>profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande</p><p>förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen</p><p>diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia. Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet. Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans. I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjumetoden för att kunna anpassa mig efter respondenterna och få så uttömmande svar som möjligt. Slutsatsen blev att dialogen mellan elever har betydelse för inlärningen. Man kan som lärare i distansutbildningen påverka dialogen mellan elever genom att ge dem diskussionsuppgifter eller uppgifter som de måste lösa gruppvis. Grupperna bör dock ej vara för stora. Det är viktigt att lärarna förbereder dessa uppgifter noga så att de känns relevanta för eleverna. Det är även bra om diskussionerna ingår som ett obligatoriskt moment som eleverna görs medvetna om vid kursstart. För att uppnå en spontan dialog mellan elever på distans bör man ge dem utrymme för fysiska träffar. Huruvida dessa träffar skall vara obligatoriska är svårt att säga då man då riskerar att utesluta några elever. / The dialogue is the core of teaching at the folk high school. The teachers want to give their students the opportunity to discuss what they acquired, to increase the students’ understanding and knowledge. When the folk high school, a few years ago, began exploring the field of distance education, they wanted the dialogue to be a part of their distance education as well. The purpose of this essay is to give the reader a greater knowledge of the importance of the dialogue between students and to give tangible proposals for how teachers can give stimulus to the students’ dialogues in distance education. The conclusion is that the dialogue between students has importance for the students’ learning. As a teacher in distance education you can give stimulus to the students’ dialogue by giving the students discussion exercises or creating group-exercises. The groups should however not consist of too many students. It is important that the teacher prepare these exercises well so that the students find them relevant. It is also preferable that the discussion exercises are compulsory and that the students are aware of this from the start of the course. To achieve a spontaneous dialogue between students in distance education you should give the students the opportunity of physical meetings. Whether these meetings should be compulsory or not is hard to say, as you risk excluding a few students if they are.

Denna studie har till syfte att ur ett genusperspektiv analysera likheter och skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män och undervisningen på Sunderby folkhögskola mellan läsåren 1896-1950. Sunderby folkhögskola valdes på grund av att det var den första folkhögskolan som var en samskola i Norrbotten. I undersökningen beskrivs hur samskolan fungerade, hur undervisningen såg ut för de manliga och kvinnliga eleverna samt hur många manliga samt kvinnliga elever som gick på skolan. Resultatet har sedan analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genussystemteori där syftet är att genom teorin kunna utläsa orsakssamband till likheter och skillnader mellan könen och om det finns ett genuskontrakt och hur det kommer till känna. Resultatet visar att undervisningen sett olika ut för kvinnor och män genom att undervisningen varit tydligt segregerande men att den även skett tillsammans. Resultatet visar även att föreställningar om ”manligt” och kvinnligt” tydligt har genomsyrat verksamheten genom tid samt att skolan bara fungerade som samskola i viss bemärkelse men inte i all bemärkelse.

Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Ett utbildningssystem som kan hjälpa dessa individer med att klara skolan och försätta med sina studier är folkhögskolans mål. Vidare för att hitta folkhögskolans miljö, framför de står en yrkesgrupp som studie-yrkevägsledare som kan hjälpa de. Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Resultaten av denna studie är baserad på tolv intervjuer med studie-yrkevägsledare från gymnasier och yrkevägsledningscentrum i Halland. Analysen av materialet visar att studie-och yrkevägsledare förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Deras arbete med att erbjuda elever folkhögskolan som ett alternativ, istället för andra utbildningar visar att de förstår vikten med folkhögskola för att minska samhällsklyftor. Det visar sig även att studie-och yrkevägsledare kan implementera sitt arbete eftersom de har kännedom och kunskap om lärande processer som finns inom folkhögskolan. Vilket kan leda till att de kan erbjuda elever möjligheten till rätt utbildning. Resultaten har prövats utifrån tidigare forskning samt de material som har hämtats från folkbildningsrådet.     Nyckelord: Utbildning, Folkhögskola, Studie-och yrkevägsledare, Implementering, Samhällsklyftor   Antal ord: 11 698

Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton &amp; McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson &amp; Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

No description available.

För att belysa frågan om vilka kunskaper elever behöver för att klara antagningsprov till musikhögskola är syftet med föreliggande uppsats att utforska hur tre musikhögskolestudenter ser på sina högskolförberedande studier i ämnet musik. Forskningsfrågan är: Hur uppfattar studenterna att gymnasieskolans estetiska program och/eller folkhögskolans estetiska kurser förberett dem inför högskolestudier i musik? Studien ramas in av hermeneutisk perspektiv och metoden är kvalitativa intervjuer med tre högskolestuderande i musik. Resultatet är indelat i två teman: Gymnasieskolans högskoleförberedelser och folkhögskolans högskoleförberedelser. Under temat gymnasieskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att gymnasieskolan inspirerar dem till fortsatta studier i musik på folkhögskola, att brist på information gällande högskoleutbildningar i musik förekommer och att det föreligger en avsaknad av förberedelser inför högskolestudier i musik. Under temat folkhögskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att musicerande i grupp förekommer på folkhögskolor och att dessa förbereder dem inför högskolestudier, att även musikteoretisk undervisning förekommer som förbereder dem för högskolestudier och att träning i auditions och prov förekommer och förbereder dem inför antagningsprov. I sista kapitlet diskuteras det gap som framkommer i de intervjuade studenternas uppfattningar gällande skillnaden mellan gymnasiets kurser och musikhögskolornas antagningsprov, gymnasiets undervisning i musikteori och notläsning, folkhögskolans roll i elevernas musikutveckling, artistdiskurs visavi skoldiskurs samt frågan om alla elever som läser estetisk inrikning på gymnasiet vill bli musiklärare eller musiker. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och några förslag på fortsatt forskning ges.