Författaren utforskar möjligheterna att lagföra den ryska ledningen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Främst analyseras de utmaningar som uppstår rörande jurisdiktion och immunitet vid lagföring av aggressionsbrottet. Utredningen grundar sig till stor del på redan etablerade internationella domstolar och tribunaler.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida betydelsen av FN-stadgans centrala principer angående våldsanvändning, artikel 2(4), 2(7) och 51, kan förändras i och med staters agerande och isåfall på vilket sätt. Uppsatsen innehåller en teoretisk genomgång av icke-våldsprincipen och självförsvarsrätten. Vidare fokuserar uppsatsen på interventioner, med betoning på humanitära interventioner för att knyta an till Mänskliga Rättigheter som ämne. Till sist består uppsatsen av en tillämpning av den teoretiska delen genom en studie av Irakkonflikten 2003. Uppsatsen tar bland annat upp hur framtiden kan komma att se ut när det gäller användandet av preventivt självförsvar och humanitära interventioner, och hur USA:s agerande i Irakkonflikten 2003 kan påverka detta. Min slutsats är att tolkningen av folkrätten kan förändras bland annat genom staters agerande (om agerandet utvecklas till en praxis), men att tolkningen av grundläggande principer som våldsförbudet inte förändras så lätt utan istället är fortsatt omdebatterade. Den princip som kan komma att förändras i framtiden, bland annat i och med Irakkonflikten 2003, är rätten till självförsvar. / The purpose with this paper is to analyse whether the meaning of the central principles according to the use of force, article 2(4), 2(7) and 51, in the UN charter could be changed due to how states act. The paper contains of a teoretical review of the non-violence as a principle and the right to self-defence. Further, the paper focuses on interventions, with the emphasis on humanitarian interventions to put the paper in relation to the Human Right subject. Finally, the paper contains of an application of the teoretical part through a study of the Iraqi conflict 2003. The paper, among other things, brings up the issue about the use of preventive self-defence and humanitarian interventions for the future, and how the US governments acting in the Iraqi conflict 2003 effect this issue. My conclusion is that the interpretation of international law can be changed through states acting (if the acting developes into states practice), but central principles like non-force is not that easily changed, instead it contitiues to be an matter of deliberation. One principle that might be changed through, among other things, the Iraqi conflict is the right to self-defence.

I Sverige råder omfattande lagstiftning både vad gäller gruvverksamhet, tillhörandetillståndsprocesser och de rättsregler som skyddar samers rätt till mark i syfte att bedrivarennäring. Rättsområdena är båda dynamiska och beroende av utvecklingen i internationellrätt. Samer åtnjuter genom grundlag och andra lagar rättigheter, i egenskap av urfolk ochnationell minoritet, att utöva rennäring. Aktörer som önskar bedriva gruvverksamhet behövergenomgå flera tillståndsprocesser innan en sådan verksamhet kan startas, i syfte att säkerställaatt inga andra avgörande intressen påverkas och att miljön inte tar skada. Gruvverksamhet ären tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Gemensamt för de båda rättsområdena är att de regleras i flera olika lagar och tangerar fleragånger varandras lagstiftningar. Miljöbalken som till stora delar reglerar gruvverksamhetinnehåller exempelvis även bestämmelser om i vilken utsträckning områden som används förrennäring ska skyddas. Samerna erhåller också skydd genom internationella deklarationer ochkonventioner. Trots flera lagar, förordningar och internationella bestämmelser som reglerarovan nämnda rättsområden har rättsläget bitvis ansetts oklart. Sverige har fått kritik för attsamernas rättigheter inte beaktas i tillräcklig mån, både generellt och i förhållande tillgruvverksamhet. I en jämförelse med Kanada, som också är en stor gruvnation, går det att urskilja vissaskillnader där Sverige skulle kunna hämta inspiration. Det går även att hävda att samernasrättigheter skulle utökas i det fall Sverige skulle välja att instifta en lag som bygger på FN:surfolksdeklaration, alternativt ratificera ILO:s konvention nr 169. Rådande gruvkonflikter iSverige ger vid handen att samer inte känner att deras åsikter tas i beaktning när områden deanvänder för rennäring exploateras för gruvverksamhet. Aktörer aktiva inom gruvverksamhetanser emellertid att det system som reglerar gruvprocessen är allt för omfattande ochkomplicerat och kan hämma Sveriges position som stor gruvaktör.

No description available.

Konsultationslagen infördes för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden, främst gällande internationella mänskliga rättigheter men också för att man har planerat att tillträda en nordisk samekonvention. Lagen behövde alltså införas eftersom samerna har en särställning som urfolk i landet och med det följer vissa särskilda rättigheter. En av dessa rättigheter är rätten till inflytande i frågor som berör dem. Den svenska konsultationslagen ställer dock upp en rad begränsningar i skyldigheten att konsultera – både gällande vem som är konsultationsskyldig, vem som ska konsulteras och i vilka ärenden konsultationer ska hållas. Eftersom den svenska konsultationslagen i viss mån är baserad på de norska konsultations-reglerna finns det skäl att göra en utblick mot motsvarande norska lagstiftning och dess bakgrund för att förstå vilka överväganden man har gjort och varför man i vissa fall har gjort olika ställningstaganden i respektive land. Att lagstiftaren valt att ställa upp så många begränsningar av konsultationsskyldigheten innebär dock att det går att ifrågasätta om slutres-ultatet innebär att Sverige – genom konsultationslagen – klarar av att uppfylla de internationella åtaganden man föresatte sig i och med antagandet av lagen.

<p>Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades ”Responsibility to protect” rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.</p><p> </p><p>Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.</p> / <p> </p><p>Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades "Responsibility to protect" rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.</p><p> </p><p>Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.</p>

Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades ”Responsibility to protect” rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.   Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur. / Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades "Responsibility to protect" rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.   Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.

<p>I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen <em>Jus ad Bellum, </em>och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim<em> </em>appliceras CNA?</p><p>De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra <em>våld </em>eller <em>hot om våld</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra <em>väpnat angrepp</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007.</p><p>Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om <em>association, effekt, aktör </em>och <em>mål</em> tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.</p>

I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen Jus ad Bellum, och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim appliceras CNA? De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra våld eller hot om våld i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra väpnat angrepp i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007. Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om association, effekt, aktör och mål tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.

No description available.