Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through  non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn.   Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte. / Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och förstå hur arbetet med kompetensutveckling utförs på ett medelstort företag inom kommunikationsbranschen i Sverige. Mer specifikt syftade studien att skapa en ökad förståelse för de problem och möjligheter gällande kompetensutveckling samt hur arbetet kan optimeras och effektiviseras för att öka och upprätthålla personalens kompetens/professionella utveckling. Följande frågeställningar användes (1) Vad kännetecknar det inom organisationen utförda arbetet när det kommer till de anställdas kompetensutveckling? Och (2) Vilka problem och möjligheter ser de anställda angående kompetensutveckling som ett sätt att öka och upprätthålla sin kompetens/professionella utveckling? För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerad intervju. Sju anställda intervjuades, alla med olika yrkestitlar och utbildningsbakgrund. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna efterfrågade mer praktiska moment i utbildningar, detta gällde både universitet som arbetsplatsutbildning. Det var enligt respondenterna i arbetslivet man lär sig saker på riktigt och den största kunskapskällan var arbetskollegorna. Enligt respondenterna saknades också ett mer långsiktigt tänk när det gällde utbildningar i arbetslivet, respondenterna menade att det var för mycket punktinsatser och för lite uppföljning. Resultatet visade också att mycket ansvar låg på de anställda själva när det gäller kompetensutveckling, dels att hålla sig uppdaterad men också när det gäller att hitta lämpliga kurser/utbildningar att gå. Respondenterna beskrev en frihet att kunna ta sig tid att kompetensutveckla sig själv med hjälp av branschtidningar och omvärldsanalyser men resultaten visade samtidigt att friheten var en anledning till att kompetensutvecklande insatser inte blev av.

Organisationer spenderar ofta stora summor på personalutbildning varje år. Överföringen av nya kompetenser från utbildning till dagligt arbete är något som ofta tas för givet men som i realiteten kan vara en problematisk process. Detta eftersom överföring från utbildning till dagligt arbete ofta misslyckas. Forskning visar att en orsak till detta kan vara att organisationer inte utvärderar sina utbildningar. Investeringar i arbetsplatslärande leder således inte alltid till läranderesultat och anställda får inte alltid ny kompetens från utbildningsinsatser. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om i vilken utsträckning medarbetare upplever att utbildningsinsatser leder till kompetensutveckling och lärande samt i vilken mån de upplever att utbildningsinsatser utvärderas av ansvariga i organisationen. Forskningsfrågorna i studien var: I vilken utsträckning upplever medarbetare att utbildningsinsatser leder till nya kompetenser och lärande i arbetet? I vilken mån upplever medarbetare att de får användning av nyvunnen kompetens i det dagliga arbetet som de fått via utbildningsinsatser? och I vilken utsträckning upplever medarbetare att ansvariga i organisationen utvärderar utbildningsinsatser? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med utgångspunkt i ett begreppsramverk innefattande begreppen kompetens, kompetensutveckling, utvärdering, informellt lärande och formellt lärande. De flesta av begreppen utgår från Per-Erik Ellström och Henrik Kocks begreppsförklaringar. Insamlade data från en webbenkät, där 43 medarbetare som genomgått minst en utbildning under det senaste året deltog, visade att respondenterna i hög utsträckning erhöll nya kompetenser och lärande i förhållande till deras yrkesroller efter deltagande i utbildningar. Resultaten visade också att en majoritet av respondenterna upplevde att nya kompetenser från utbildningar kom till användning i det dagliga arbetet. Gällande utvärdering av utbildningar, visade resultaten att de flesta respondenterna upplevde att ansvariga i organisationen genomförde någon form av utvärdering. Resultaten visade samtidigt att medarbetarna upplevde att synpunkter från utvärderingar ofta inte följdes upp. Sammantaget kan detta tolkas som att medarbetare i hög utsträckning upplevde att utbildningsinsatser lett till kompetensutveckling och lärande samt att utbildningsinsatser i hög grad utvärderats av ansvariga i organisationen men att synpunkterna från utvärderingarna endast i viss mån följdes upp.

Studiens syfte var att undersöka polisers upplevelse över hur de lär sig att hantera stressfyllda situationer med utgångspunkt i det formella och informella lärandet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever poliser att de förbereds för dessa stressfyllda situationer under sin utbildning? Hur lär de sig hantera dessa stressfyllda situationer när de sedan börjar tjänstgöra som poliser och vilken roll spelar här det informella lärandet? Vilken form av lärande upplever poliserna har störst inverkan på hur de i praktiken kan handskas med de stressfyllda situationerna? Hur visar det sig? För att besvara frågeställningarna genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som jobbar med stressfyllda situationer. Empirin tolkades och analyserades med hjälp av Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Resultatet visade att poliserna upplever att den formella utbildningen förbereder dem inför stressfyllda situationer genom både praktiska och teoretiska moment. Det teoretiska har gett poliserna ett grundläggande tankesätt att luta sig tillbaka mot och det praktiska har förberett dem rent fysiskt genom att de kan använda sig av olika metoder och tekniker i stressfyllda situationer. Resultatet visade vidare att ett informellt lärande sker via samtal och reflektion med kollegor. Genom att fråga en kollega om hjälp kan polisen hantera stressfyllda situationer. Genom reflektion tillsammans med kollegor kan också ett lärande kring hur man hanterar situationer uppstå. Resultatet visade att erfarenhet (en form av informellt lärande) av andra situationer är viktigt för att poliserna ska kunna tolka situationen rätt men också för att välja ett passande agerande. Resultatet visade att den formella utbildningen är viktigare i början av poliskarriären men att det informella lärandet sedan tar mer plats. Brister i den formella utbildningen vad gäller hanterandet av stressfyllda situationer leder till att det informella lärandet tar mer utrymme i polisens dagliga arbete och upplevs som det viktigaste för att hantera stressfyllda situationer.

<p>Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts.</p><p>The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.</p>

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts. The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.